8295 skrev 2016-03-15 20:08:50 följande:
Vill förtydliga.
Hunden bodde sammanlagt 4 år hos uppfödaren. Under denna tid försummades, bortglömdes, klagades hunden på oerhört. Vilket ett barn, senare ung tonåring, inte kan se på samma sätt som en vuxen.
I det mer permanenta hemmet mellan 2 - 11 års åldern hade hunden det bra, trots att inga vet besök någonsin hänt. Då man tittar in i tikens mun undrar man verkligen hur det kan ha gått så långt. Men att ni väljer att lägga det ansvaret på killen som under denna period var ett barn är för mig väldigt ologiskt.
Jw83, killen har INTE vägrat varken hämta eller betala försäkring. När flytten av tiken från kenneln (DÄR HON INTE TRIVDES) ägde rum var det enda sagda att uppfödaren fortsätter stå på försäkringen, + en valp killen köptes försäkring. Just för att försäkringen var inbyggd i kenneln. Pengar för detta har aldrig betts om.
Killen har heller aldrig krävt att få hem tiken, det är uppfödaren som krävt det. Då hon inte tycker om tiken,och enbart velat använda henne till avel. Och återigen, uppfödaren är nära familjemedlem till killen, därefter tyckte han inga papper behövde byta händer eller avtal skrivas.
Ansvaret är alltid ägarens. I detta fall ( om killen har rätt) så var ansvaret killens föräldrars fram till killens 18 års dag. Vem har annars ansvaret tror du? Om hunden blev vanvårdad där den bodde så var det lagligt sätt ägarens ansvar. Som ägare så kan du inte lämna bort din hund i 13 år, låta den bli vanvårdad och sedan tro att du inte står som ytterst ansvarig!
Killen har ju visst vägrat hämta sin hund. Du skriver att uppfödaren tjatade i 10 år på att han skulle hämta den. Om uppfödaren nu inte ville ha hunden och inte tyckte om den så fanns få alternativ. Antingen få ägaren att hämta sin hund eller att sälja den vidare. Nu löste det sig ju bra iallafall med en flytt. Killen har ju dessutom helt låtit bli att vaccinera eller att överhuvudtaget ta sin hund till veterinären undet 13 år. Då är det inte konstigt att det blir dyrt när man först börjar bry sig när hunden är 13 år.
Att den som är egentlig och laglig ägare och som känner hunden bäst nu är orolig förstår jag. Att flytta en så pass gammal hund från sitt hem och sedan dessutom ge stackaren all stress som småbarn innebär är ganska grymt. Tiken förtjänar lugn och ro sin sista tid. Inte skrik, stress, upphackad dygnsrytm osv som det innebär leva med bebis.
han kanske älskar sin hund men faktum är att han svikit den i 13 år och nu måste han sätta hunden före sig själv.
Han och hans föräldrar har under 13 år varit ytterst ansvariga för hundens lidande och brist på vård. Om det nu stämmer att han varit ägare till hunden. Så är det bara. Det går inte att komma ifrån ägaransvaret.
