Förlorar på att praktisera jämfört med att bara gå hemma...

Jag är 31 år och har inte heller några barn. Du borde ha rätt till bostadstillägg om du har så låg inkomst som du har.

Nåja. Efter några år när man har andra referenser från ett riktigt jobb, kan man ju "tappa" det där med "praktik" i CV:t. Och låta kommande människor som läser CV:t tro att det var ett riktigt jobb. Man kan ju ändå tala om erfarenheterna man gjorde där, så man avslöjas inte som lögnare. Själv tror jag att all erfarenhet är bra - om det inte handlar om direkt dåliga erfarenheter förstås, som elak chef, farlig arbetsmiljö...

En praktik leder så gott som aldrig till en anställning, det finns ingen anledning alls att anställa en praktikant. Arbetsförmedlingen ställer inga krav på praktikplatser, de kollar inte upp om de har råd att anställa eller ens om de vill anställa folk. De får dssutom ofta betalt för att ha praktikanter där, så om du inte får vara kvar som praktikant av någon anledning blir du bara utbytt. Av erfarenhet vet jag också att praktik i princip inte betyder något alls på CV: t. Men praktik kan vara bra som arbetsträning, som i ditt fall. Då är det värt något även om det inte leder till en anställning.

Aktivitetsersättning och sjukersättning har inte bara med ålder att göra utan handlar om olika saker. Aktivitetsersättning är en tillfällig ersättning som utbetalas 1-3 år i taget, det är mycket mer fokus på rehabilitering och att man ska komma ut i arbetslivet. Sjukersättning är som du säger förtidspension. Det är alltså inte samma.

Praktiserar du på heltid nu och trivs med det så är det bara att söka heltidsjobb och börja jobba.

Som jag skrivit i min TS arbetstränar jag på 50 % och inte heltid. Tanken är väl att jag ska gå upp någon dag så småningom. Här och nu tillåts jag inte överskrida de 17 timmar/vecka vi kommit överens om då man vill se en mer följsam övergång mot tidigare försök. Vill ju inte riskera att ta mig för mycket vatten över huvudet och krascha ännu en gång.

Visst blir jag väl utbytt så småningom i förmån för en ny praktikant, men samtidigt tror jag inte att min handledare är så tänd på idéen att viga ytterligare månader åt introduktion för att vederbörande sedan ska sluta en månad in i den mer självgående fasen. I längden kan det ju inte vara så lönsamt för någon, tänker jag. Tar ju en del tid i anspråk att bara lära upp en ny elev, kan jag tänka mig. Går jag självmant redan i nästa vecka skulle det med handen på hjärtat kännas ganska illojalt mot företaget.

Du kommer givetvis inte bytas ut sålänge du har praktik, men om FK säger att du inte får praktisera där länge så kommer du inte få en anställning, du kommer få sluta och en ny person kommer ta din plats.

Du säger emot dig själv hela tiden. Först säger du att du är fullt frisk (eller påväg att bli det) sedan säger du nu att du inte alls är det. Om du inte är uppe i mer än 17 timmar/vecka kommer du inte vara uppe i 100 % till våren.

Det bästa ekonomiskt sätt för dig är att ansöka om sjukersättning, du kan alltid säga upp det om du klarar av att jobba mer i framtiden.

Jag kommer att bli friskförklarad när rehabiliteringsersättningen (sjukpenningen) upphör omkring den 1 maj (såvida ingenting oförutsett inträffar). Väl där kan jag ta ställning till hur mycket jag orkar gå upp i arbetstid och vad jag ska ägna mig åt härnäst. Så snart rehab.p. ryker anses jag stå till arbetsmarknadens förfogande igen. Vad som händer mer konkret beslutar vi om på ett uppföljningsmöte i veckan som kommer.

FK ansåg att max 17 timmar/veckan var rimligt utifrån tidigare beräkningar om SGI m.m. samt mot bakgrund av att jag varit sjukskriven på 100 % utan någon som helst sysselsättning (till skillnad från dagens arbetsträning) under en viss tid. Det är inte en nivå jag själv varit med och förhandlat om, men visst skadar det aldrig med en mjukstart.

Du utgår ifrån att ifall jag ansöker om sjukersättningen blir jag automatiskt beviljad? Jag befann mig på botten så nyss som i somras, och blev trots det nekad aktivitetsersättning så varför skulle jag ha vind i seglen den här gången när jag till och med orkar arbetsträna vissa dagar? Jag tycker att sjuk- och aktivitetsersättning är till för de som verkligen behöver den. Hade önskat att AF kunde gå in med något stöd så jag slapp sjukförsäkringssystem än gång för alla. Min målsättning är ju på sikt att ta mig ur den här sitsen och istället bli självförsörjande, inte förlänga dessa dagar ytterligare...

och hur kan man få säga nej till jobb och ändå vara berättigad försörjningsstöd? Givetvis så minskar försörjningsstödet om du ökar dina intäkter, hur tänkte du nu? Riktigt korkat å säga nej till jobb, dina bidrag borde dras in!