Ni som valt bort att skaffa barn, ångrar ni ert beslut?

Ångrar mig inte. Tycker det är värre att ångra att man skaffade barn än att ångra att man inte gjorde det, därför låter jag bli eftersom jag känner att risken att jag ångrar mig när det väl är fött är stor.

Uppstår stor längtan efter att umgås med barn finns släktingars och vänners barn.

Jag tror inte det är särskilt många som ångrar det barn de skaffade. Däremot är nog många helt oförberedda på de uppoffringar och försakande som krävs och saknar tiden som fanns innan barn.

Ångrar mig inte och är nu +45. Egentligen vetat hela livet vad jag vill, bara korta stunder av tvivel. Har ett väldigt bra liv ändå och är inte ensam - har en make, har släkt och vänner och han har döttrar i 20-årsåldern. Jag har aldrig "längtar" utan haft fullt upp med jobb, studier, resor, vänner, intressen etc. Mår bra med mitt beslut!

Fyller snart 29 och har sagt sedan jag var 5 år att jag aldrig vill ha barn.

Det står jag fast vid fortfarande.

Vill inte ha något med barn att göra alls på något sätt.

Fast 65 kanske skiljer sig från 45? Men då är det verkligen försent så klart... Tänker bara eftersom jag jobbat med mycket äldre och det är många som Då ångrar sig och det tyckte jag var synd.

Jag vet inte, knepigt det där.

Trodde aldrig jag själv skulle ha barn men nu satsar vi på vårt andra!

Man blir ju ändå gammal och lämnad ensam, barn eller ej men med barn lämnar man ju liv bakom sig iaf.

Inte en enda sekund. Jag och min man är 50+ nu och har aldrig varit barnsugna.

[quote=76672177][quote-nick]Meebo skrev 2016-05-30 17:07:50 följande:[/quote-nick]Fyller snart 29 och har sagt sedan jag var 5 år att jag aldrig vill ha barn.

Det står jag fast vid fortfarande.

Vill inte ha något med barn att göra alls på något sätt.[/quote

Why? Vad är motivationen liksom?

Och vad är motivationen att du har ett, snart två barn?

Hm.. Det bara blev så haha .. Nä men många år var jag helt fast besluten över att barn inte var min grej. Ska inte gå in för mycket nu men ja, jag trodde aldrig jag skulle föda. Men plötsligt så förändrades den bilden av mig... Va väl några år där i mitt liv som Väldigt mycket i mig, runt mig förändrades.

Så blev det som det blev.

Eller du kanske ville ha ett mer provocerande svar?!

Fast jag tänkte på ordet motivering och inte motivation , vet inte vad som hände där i hjärnan. Och det är ju om du vill svara dvs.