Värsta dramat- gift och nykär

En tanke som spökar är - tänk om vi hade haft varandra - för en natt eller en dag eller både och. Då hade jag iaf fått veta hur det är att vara med någon annan. Vi hade kunnat leva ut våra fantasier och jag hade kanske blivit av med min besatthet. Jag drömmer dagligen om de mest underbara sexuella fantasierna med honom. Och jag vet att han gör det också- men han låter mig styra :" you're the one who's calling the shots".... Ska jag ringa honom?

vad anser ni om den andra mannens inställning - när han säger att " den mest kärleksfulla handlingen " han kan göra just nu för mig är att låta mig "vara ifred" - så att jag kan fokusera på min familj och det som går att rädda. Vad är en kärleksfull handling, egentligen? Jag hade önskat att han hade kämpat mer för att få mig, även om jag förstår varför han gör som han gör.....Men jag är rädd att jag känner mer för honom än han gör för mig, och att för honom var den starka åtrån och  sexuella attraktionen starkare....

Allt i livet är inte kärlek, långa relationer och hålla handen medan avkomman skuttar i gräset. Det finns passion, åtrå, kåthet och bra sex också. Inte ömsesidigt uteslutande såklart, men det är inte självklart att bara det ena är ens prioritet i varje skede av livet.

Svar till dem som förtjänar det, dvs inte till trollen som spökar.

 Det är sex månader sedan jag och den andra mannen hånglade sist, alltså vääääldigt länge. Jag tänker inte lämna min man så länge han älskar mig och vill ha mig - vi har ändå ett sexliv som funkar, ett fantastiskt bra liv som vi byggt tillsammans- vi har roligt, trevligt, mysigt på alla sätt. Speciellt nu när allt har "lagt" sig och vi försöker komma tillbaka till det jag kallar ett normalt liv. Så var det inte under den perioden jag jobbade med mannen som jag blev kär i. De två åren var min man konstant misstänksam, missnöjd, tråkig, jag gillade inte honom. Han kvävde mig med sin kärlek- ju mer han ville vara med mig ( typ hela tiden) , desto mer ville jag fly. Ju mer misstänksam han blev ang min idyll, desto mer rebellisk blev jag. Jobbiga år, dessutom små barn hemma som är extrem krävande.Klart att vardagen på jobbet var mkt roliga och givande- på alla sätt. 

Jag vet inte heller vad den andre mannen känner egentligen. Hade han visat mig mer, så hade jag kanske tänkt annorlunda. Att han vill ha mig- ja,det vet jag. Men jag tror (tyvärr måste jag nog säga!)att de flesta män kan känna åtrå utan kärlek.....Vi kvinnor går in i det med allt vad vi har, men männen ...de kan skilja på dessa två....

och ja - som svar för några av er som ifrågasätter eller undrar vad jag håller på med - jag har fortfarande ett stort behov av att förstå mannen som jag blev kär i och hans sätt att hantera det hela. Det sista jag fick veta var att " viljan av att inte såra dig eller någon annan i min eller din närhet  (han är också i en relation) är just nu starkare än viljan av att utforska oss vidare".  men ändå suckar han varje gång han hör min röst....

tack för att du delar med dig, låter som en liknande historia....Du skriver inte om ni har barn ihop? Hur långt har du gått med den andra, lekar som hångel mm eller hela vägen till sex? Vi har varit halvnakna på konstiga ställen (typ förrådet på jobbet ) men inte gått längre än så, men vi har haft våra händer lite överallt .... Fantiserar om att ha sex med honom, sen bara stänga det här kapitlet och gå vidare med mitt liv. Men är rädd för hur jag skulle må - både utifrån det faktum att jag är gift och sveket, men också utifrån mina känslor för Mr Grey....

Om du verkligen vill fortsätta med din man och försöka glömma den andre mannen så tror jag du måste avsluta all kontakt du har med honom. (Den andre)
Du skriver att den andra mannen inte vill såra varken dig eller någon annan i sin närhet och därför inte vill fortsätta med dig.
Det låter,i mina öron,som att han inte varit intresserad av något annat än sex.
Och det låter inte som att det är värt att ödsla mer energi på honom.

Det är bra att ni går i terapi så att ni kan få hjälp att lösa era problem och kanske hitta tillbaka till era känslor och det ni en gång hade.

Kan du utveckla det där lite, varför skulle han inte vara intresserad av annat än sex för att han inte vill såra andra??! Det låter som en märklig slutsats i mina öron. Måste man ligga på som en igel och tjata om man är kär? Kan det inte vara tvärtom, han är omtänksam och vill att TS ska fatta ett eget beslut grundat på vad hon känner istf bli lockad och kanske vilseledd av att han ligger på om skilsmässa? Han kan ju också vara osäker om sina känslor, om TS verkligen är rätt.
Vad jag förstår av tråden har han inte legat på om sex någon gång, till TS´ besvikelse(?) Så varför utmåla honom som boven i dramat.

Ok, jag tycker också att han låter inställsam men det kan bero på TS´ formuleringar.

Man blir inte förälskad i någon som inte svarar med samma känslor, förälskelser funkar inte så. Nu råkar jag vara just psykolog så teoretisk kan jag förklara hur sånt går till Den där kemin mellan två människor kan ALDRIG uppstå om det bara är en som är "på", utan den magiska kemiska reaktionen mellan två människor uppstår när båda två känner likadant. De vibbarna går ej att fejka, de är alltid äkta. 

 " I think the world of you" är en fin kärleksförklaring tycker jag, med allt vad det innebär. Han var äkta, men sen hände ngt på vägen. Han fegade ur, han insåg vad detta skulle innebära för mina barn som är mkt yngre än hans , han blev rädd utifrån vår jobbrelation också, som skulle förstöra en del för oss båda.....