FdJurist skrev 2016-06-07 11:15:35 följande:
Jag halkade in på detta forum av en slump och råkade snubbla över den här "tråden". Jag är inte medlem och vet inte alls om den här texten kommer att komma med, men jag gör ett försök.
Jag har läst vad alla har skrivit men inte sett min teori hos någon annan, så därför känner jag att jag behöver få ventilera den. Förhoppningsvis så är det någon som får en tankeställare.
Jag har totalt 11 år av studier bakom mig. Jag har studerat i både Sverige, England och USA. Jag har arbetar som affärsjurist åt ett av världens främsta företag under nästan 10 års tid.
När jag fick barn och fortfarande var mitt i karriären, så hade inte heller jag några rutiner. Jag var väldigt slapp när det kom till bestämda tider, etc. Detta då jag helt enkelt inte orkade! Jag var slut efter en lång arbetsdag och de flesta dagar hade jag dessutom med mig en massa jobb hem. Så det blev lätt hämtmat från thaikrogen, slösittande i soffan till klockan 21, när barnet egentligen hade behövt lägga sig minst en timme tidigare. Men jag orkade inte.
Jag bytte bana helt för några år sedan. Numera arbetar jag med något väldigt enkelt. Jag går till jobbet, gör det jag ska och lämnar sedan jobbet bakom mig varje eftermiddag. Jag har mer energi nu och tankarna är på hem och familj när jag väl är hemma - tidigare var hjärnan kvar på jobbet.
Idag har vi fasta rutiner för det mesta och livet är så mycket tryggare och mer harmoniskt. Visst kan vi frångå rutinerna ibland och visst kan det bli hämtmat eller nån timma senare om kvällarna här och där - men inte alls som förut. Förut blev det så för att jag var helt slut! När det blir så nu är det för att det kan vara mysigt med omväxling någon gång ibland.
Jag tror alltså att ni högutbildade - "mitt i karriären"-föräldrar, undviker rutiner för att ni inte orkar hålla de. Ni har inte tid och ork att vara 100% karriärsmänniskor OCH 100% föräldrar. Något blir lidande; i ert fall så är det bristen på föräldraskap i vardagen.
Det var som sagt samma för mig innan jag insåg vad som verkligen betyder något här i livet. Inte är det karriären och den feta lönen iallafall.
Hoppas ni tar det på rätt sätt och får er en tankeställare.
Må väl!
Det var också en inställning. Vi har undvikit styrda rutiner för att vi insåg att livet blev enklare om man t.ex lärde sig att lyssna av sonen när han var sömnig istället för att bestämma att han skulle vara trött 19:30 för att det passade oss föräldrar. Jag har inte förstått varför man måste frossa i godis på lördagar och inte kunna ta lite en tisdag.
Det krävs nog mer ansträngning att lyssna av ett barn än att styra upp livet efter en klocka. Sedan har man hittat en rytm i livet och vi har väl haft tur. En son som var morgonpigg och reglerade sin sömn.
Rutiner har inget med skräpmat att göra och hämtmat är inte automatiskt dålig mat..
Att fixa hämtmat under småbarnstiden krävdes mer planering än att göra mat själv. Två mil är inte nästgårds precis.
Jag själv blir stressad av fasta rutiner. Jag älskar oplanerade dagar.
Sedan har man vanor. Men rutiner är styrda, vanor och rytm är något som man hittar och självklart måste de anpassas efter den verklighet man lever i. Men det är inte att man är lat, man väljer att leva ett liv som fungerar så bra som möjligt för alla