Rutiner en klassfråga?

Kanske skulle skriva vad vår bakgrund faktiskt är då med Mina föräldrar är akademiker och sambons föräldrar är traditionella och från landet.

Du får fråga Ts hur hen definierar sin frågeställning, jag svarade inte på rubriken utan på det som stod i Ts. Där finns en hel del olika exempel som innefattar mer än bara rena rutiner, tex att inte äta socker och att ha kläder efter väder

Håller med, det är en helt rimlig förklaring, men samtidigt kan självförtroende och kunskap ge föräldrar modet att ta egna beslut och i vissa fall då kanske undvika rutiner.
Jag är själv en akademiker som "lagt karriären på hyllan" och prioriterar barn och familj. Jobbar halvtid och ägnar min fritid åt min familj. För mig har det inneburit att det finns tid och ork att undvika rutiner och schemaläggning av vardagen. Det finns tid och ork att istället ta djupare resonemang med barnen och ge dem möjlighet att vara med och påverka deras egen vardag. Vi äter därför olika tider, beroende på allas olika behov. Om någon är för trött på morgonen för att orka äta en bra frukost, kan vi enkelt komplettera med ett mellanmål, och istället skjuta lite på middagen, om någon kommer i säng lite sent finns det "flextid" på morgonen för att ta igen en del av sömnen. Kläder provas och packas tillsammans, efter att vi kollat väder och aktiviteter. Allt för att rusta barnen för att ta eget ansvar och ge dem förståelse för helhet och ansvar. Har aldrig trott på disciplin som uppfostringsmetod, och jag är glad att jag har möjlighet att uppfostra mina barn till tänkande individer

Min erfarenhet är att mest åsikter om det enda rätta sättet med dito fasta rutiner har arbetare/lägre medelklass ("Svenssons") medan det är mer flexibelt/bohemiskt/hipp som happ bland å ena sidan medelklassakademiker OCH den andra s k underklass. Ungefär som med städning med andra ord.

Reservation för personer från sydligare kulturer där sovtider m fl rutiner är mer flytande oavsett utbildningsbakgrund och socialgrupp.

Vilken bullshit.
Jag är högutbildad. Röstade på "slapp" för jag ger bra mat för det mesta men vi äter på Donken då och då. Ger glass mitt i veckan ibland, ganska ofta på sommaren. Ibland lägger de sig lite senare nu de långa ljusa sommarkvällarna.
Mina barn (6 och 9 år) går ca 8-16 i barnomsorgen.
Jag tycker det går utmärkt att kombinera familjeliv och karriär. Men visst, vill man intala sig det som lågutbildad att det inte går för att man slipper känna sig som en loser då så var så god :D

MaryM: Det är det där som brukar kallas för "en dåres försvarstal".

Vad har förresten kost med rutiner att göra? O.o

Alla jag umgås med har höga utbildningar. Få barnvakt och hämtar man 16 är man typ sist.

Jag är akademiker liksom barnens far. Barnen är duktiga i skolan och har stort ordförråd och god allmänbildning.
Men rutinerna är det sämre med. Trassligt hår, omaka strumpor och ostädat i barnkammaren. Det är väl sådant som rutiner råder bot på? 
Jag är själv uppfostrad av en arkitekt utan rutiner och hade velat ge mina barn något annat. Men det är svårt när man märker att det går rätt bra i livet fast man gör hipp som happ.
Tyvärr, och tack och lov, är jag urtypen för den bohemiska övre medelklassen.

Mina barn äter ofta framför tv inget jag skäms för eftersom vi varvar det med restaurangbesök och familjemiddagar. Dessa kan intas mellan 17 och 21.