Vad händer om något tar ADHD medicin utan att ha ADHD?

Jag är inte vårdnadshavare men jag har ringt ändå. Men jag har varit med på en del möten och då träffat psykologen jag sedan ringde. Du kanske kan ringa och förklara ditt ärende men säga att du förstår om de inte kan diskutera just bonus med dig, men att de kanske kan svara på frågor rent allmänt om
diagnos och medicinering?

Nu när jag hört anledningen till din fråga kan jag utveckla svaret. Vad jag hört är att hjälper inte medicinen så är det inte Adhd. Och även då att det inte ska bli någon skillnad. Men som flera varit inne på så behövs säkert dosen justeras. I detta fallet är det lätt att undra om de verkligen följt upp det ordentligt.

Kan bero på fel adhd-medicin också om den inte hjälper. Som vuxen fick jag Ritalin, fick självmordstankar och blev paranoid av det. Samma med concerta som ju är samma substans. Med amfetamin i låg dos mår jag ok, men i längden kan jag inte äta och sova då.

Har valt att leva utan medicin. Jag har dock add och även autistiska drag.

Tycker personligen inte det är så bra att ge barn dessa mediciner. Hur ska de veta vad dessa känslor är och beror på om de drabbas av samma biverkningar som jag fick?

Mitt barn har samma diagnos som jag. Jag har istället för mediciner sett till att barnet i skolan fått mycket stöd, och även stöd av mig hemma. Jag förstår tex hur det kan vara skitjobbigt en dag att behöva plugga bland andra barn, och skolan har då låtit barnet ibland stanna hemma och plugga. Det har gått bra, barnet är snart en vuxen som har vissa problem med att ta sociala kontakter. Vi hjälper så gott det går. Betygen är bra, och vi försöker att inte stressa fram allt annat, rutiner är jätteviktiga. Jag har accepterat att mitt barn är annorlunda och lite senare i sin utveckling (inte på alla sätt, men vissa), det har nog hjälpt mycket.

Målet är inte att barnet ska bli som alla andra och passa i en mall, utan att bli lycklig.

Ok, det är ju dock kring bonus som är intressant, det rent allmänna får jag på jobbet ändå.

Det har jag också hört faktiskt... Känns inte så bra.

Näe det är verkligen inte så, den medicin man tar mot adhd är ingenting man blir botad av. Man trubbar av vissa beteenden bara och alla är olika och reagerar olika. Finns inga ramar hur det ska bli eller se ut utan det får man testa sig fram med. Oftast ger ju medicinen resultat i skolan, där brukar det märkas mest. Hemma kan de ju vara hur stökiga som helst för det. Adhd får man leva med hela livet, medicinen gör bara att man klarar av vissa saker bättre bara.

Bonus går inte i skolan än. Här har då inget trubbats av, tvärtom, nu MED medicin är han hyperaktiv och härjig samt kräsen med mat. Utan är han hur lugn som helst och äter det mesta om han bara får veta vad det är. (Om det är gryta tex, då vill han gärna veta vad som är i den) 

Hur ofta har ni bonus hos er och hur mycket är du med honom? Barn kan även bete sig olika hos sina föräldrar, han kanske inte är sig själv hos er och lever ut mer hos sin mamma. Bara för att du inte upplever bonus som mamman gör så behöver det inte betyda att diagnosen är fel.

Jag vet att barn kan agera olika hos olika personer. Det är dock inte bara vi som märkt av denna stora skillnad. Vi har helgumgänge och då är jag med bonus mer än pappan oftast, för bonus tyr sig till mig.
Jag jobbar som sagt med barn som har diagnoser, en del samma som bonus, andra med andra kombinationer eller endast en. Även om dessa är olika varandra så finns ingenting hos bonus som påminner om ADHD. Inte förrän nu efter medicineringen började.

Därför ville jag fråga här hur medicin kan påverka om man får en man inte ska ha eg. Utifall att någon här visste. Jag försöker få min man att ringa den utredande läkaren för att få alla papper skickade till sig, men som jag har skrivit har han väldigt svårt för sånt.

Vad jag hört går dosen ganska snabbt ur kroppen. Det finns dem som inte äter medicin på helgen just för att kunna "äta upp sig" då (aptiten kommer tillbaka då) och sen tar medicin i veckan för att klara skolarbetet. Kanske en sådan modell hade fungerat för er? Nu menar jag INTE att ni ska experimentera själv, men ni kan kanske diskutera saken med barnets läkare?

Fast om barnet bara är hos er helger så har ni inget med barnets vardag att göra. Att du arbetar med barn med liknande/samma diagnos spelar ingen roll, det gör dig inte behörig till att sätta/ta bort diagnoser. Varför denna misstro på barnets mamma (som har vardagen) och läkarna? Vad vinner mamman och läkarna på att få till en diagnos på barnet om den inte har diagnosen på riktigt?

Det är svårt att få den här typen av diagnos, det är ingen liten utredning. Utredningen innefattar även förskola/skola.

Ok. Ja vi har fått lite olika info av mamman. Först var det inte så viktigt att bonus tog alla tabletter (tre om dagen) men nu så är det superviktigt.

Nej nej, vi kommer inte att göra något själva, absolut inte! Jag får be maken fråga läkaren. Barnet går som sagt inte i skolan, men det kanske kan fungera ändå.

Jag har aldrig påstått att jag har med barnets vardag att göra. HÄR är bonus hyperaktiv numer, härjar runt som en galning, äter inget och kinkar om allt kring maten. Innan medicineringen påbörjades var bonus en lugn och harmonisk unge som var glad i mat och glad som person.

Läkaren vinner nog inget mer än lugn och ro från mamman. När hon har satt sig in i något så ger hon sig inte i första taget.Nu hoppas jag ju innerligt att en läkare inte ger sig för en förälders påtryckningar, men om ADHD utredningen är minsta lik asperger utredningen så går man även på vad föräldrarna uppger.

Vad mamman vinner vet jag inte riktigt. Vårdnadsbidrag pratade hon om i början, men bonus har ju två diagnoser så det lär hon antagligen ha fått ändå. Mamman har själv ADHD, inte vet jag om det har spelat in på något vis. Hon har rätt mycket egna idéer om det mesta.
Mamman har alltid sagt att barnet har varit härjigt hos henne, inte velat äta osv vilket jag tror har andra orsaker.
Som jag har förstått det så märker hon inte någon direkt skillnad nu heller, men det är bara vad jag har hört när de har pratat. Hon hörs genom telefonen nämligen och hon klagar ofta på hur jobbig bonus är.

Jag vet mycket väl att utredningen även innefattar förskolan, förskolans bidrag till detta är: Hen har svårt att leka färdigt lekar samt svårt att sitta still och äta.