• Ankan03

    Pappan tvingar vår dotter att ljuga

    Jag och mitt ex R separerade för åtta år sedan. Vi har en dotter som idag är 10 år gammal. 

    Pappan har blivit tillsammans med granntjejen K, som är en jättetrevlig och bra person. (Hon bodde även där innan jag flyttade för åtta år sedan). 

    Det är uppenbart att de är tillsammans sedan ett par år, minst. De är öppna med det inför sina vänner, vi bor i samma ort. K lägger ut grejer på FB om att hon är så lycklig med honom, och min dotter säger att de är tillsammans öppet inför henne. K:s barn kallar henne för "syrran". De går på släktträffar tillsammans, åker på semester tillsammans osv. 

    Jag har en god relation till pappan. 
    Jag är också glad för att han är tillsammans med någon, och extra glad för att det blev K som jag redan på förhand vet är en mycket bra person. 

    Men.... R säger till mig att de inte är tillsammans. Det må vara hänt, men jag tycker inte det är okej att han tvingar vår 10-åriga dotter att ljuga om det också. Han har lagt "munkavle" på vår dotter och säger att hon absolut inte får säga till mig att han är tillsammans med K. Hon får inte berätta om gemensamma grejer de upplever tillsammans. 

    Vad innebär detta? 
    Det innebär att när min dotter har ett positivt minne från tex en semesterort dit R, K, min dotter och K:s barn åkte tillsammans, så avbryter hon sig själv för att hon kom på att hon inte får avslöja något som gör att jag kan förstå att R är tillsammans med K. 

    Det innebär också att min dotter inte kan dela med sig av sina vardagsgrejer som hon upplever med K och hennes barn, som ju är en stor del i sitt liv när hon bor hos sin pappa varannan vecka. 

    Det innebär också att han lär min dotter att man kan leva i lögnaktiga förhållanden. 

    När jag säger till R att lägga av med de här dumheterna, att jag är glad för hans skull att de är tillsammans, så blir han arg och säger att han inte alls är tillsammans med henne, och att han inte vill prata om det. 

    Nu skulle vi ha en överlämning, dottern skulle lämnas över till R. Han skulle handla vilket jag visste, och jag skulle till Jysk i butiken bredvid. Så jag och dottern hoppar in i bilen och börjar styra mot affärerna och ringde till honom och sa att vi kan mötas där. Då blir han jättekonstig och säger att vi måste mötas på Statoil. Fast han har ingen bra förklaring till det. 
    Jag säger skrattande till min dotter "Du ska få se att det är för att K är där och handlar nu, och R vet säkert om det". Mycket riktigt. K:s bil står på den stora kundparkeringen utanför mataffären och Jysk. Min dotter känner igen den direkt, och ringer skrattande upp till sin pappa och säger att han typ är "avslöjad". 

    Han blir jättearg, och ska nu "straffa" dottern genom att inte gå och bada, och bara vara inne och ha tråkigt ikväll. 

    Vad ska jag göra? 

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2016-07-20 18:20
    Jag råkade göra så man inte kan skriva anonyma svar. Vet nån hur man kan ändra det i efterhand? Jag vill att ni ska kunna svara anonymt.

  • Svar på tråden Pappan tvingar vår dotter att ljuga
  • Meriall

    Men oj vad konstigt! Det låter ju som att han måste förstått att du inte har något emot deras förhållande så jag kan bara tänka mig att han inte vill erkänna att han ljugit tidigare. Att erkänna en lögn är rätt svårt för människor och vissa kan gå jättelångt (för långt!) för att slippa göra det trots att alla redan vet och inte bryr sig. Så jag tänker att du har två alternativ. Antingen så låtsas du att du tror på honom så han slipper erkänna och försöker istället få honom att "bli ihop med K" för att de skulle ju passa så bra ihop etc. Då ger du honom en öppning att låtsas bli ihop med henne nu och så slipper iaf ditt barn att låtsas sedan efteråt.

    Eller så pratar du med K och visar tydligt att du bara tycker det är kul att de är ihop och att du önskar dem all lycka men att ditt ex verkar vilja hålla det hemligt och det tycker du blir jobbigt för ert barn så du önskar att det inte vore hemligt. Förhoppningsvis erkänner hon då relationen och pratar med honom om det eller så ljuger hon också för att hon känner sig tvungen men kanske ändå pratar med hon om det så att det kan bli ett slut på lögnerna.

  • äldreochklokare

    han verkar väldigt konstig. Är det så att han vill hålla "dörren öppen" genom att låtsas vara singel? kan du prata med K? Hon måste ju också tycka det är konstigt.

  • Ankan03

    Jag tror han vill hålla dörren öppen för mig.

    Tyvärr.

    Om jag skulle säga till K att jag är jätteglad för att de är ihop så kanske det räcker.

    Jag är rätt säker på att hon inte vet att han försöker mörka deras förhållande för mig.

    Hon är öppen med deras relation på sociala medier, han är inte ens med på FB så han vet väl inte om det.

  • äldreochklokare
    Ankan03 skrev 2016-07-20 18:43:54 följande:

    Jag tror han vill hålla dörren öppen för mig.

    Tyvärr.

    Om jag skulle säga till K att jag är jätteglad för att de är ihop så kanske det räcker.

    Jag är rätt säker på att hon inte vet att han försöker mörka deras förhållande för mig.

    Hon är öppen med deras relation på sociala medier, han är inte ens med på FB så han vet väl inte om det.


    ok, för hon kan ju inte bli så glad över att höra att han inte kan stå för att de är tillsammans. Kanske är bra om hon får veta. Om inte du vill ta det kanske dottern kan säga nåt? 
  • Ess

    Tror bara att du ska släppa det och inte säga ett knyst till honom ang K.
    Han bär kanske på nåt gammalt groll sen separationen (vissa låser sig vid sånt) och upplever det som att du frågar ut dottern om hans liv, och han tycker inte om att du lägger dig i och pratar/frågar om privata angelägenheter. 
    Säg till dottern att hon kan prata fritt om K hemma hos dig och att du inte ska nämna det för pappan.

  • falukorv

    Jag tycker att du sätter dottern i samma sits som pikar pappan och håller på för att han inte vill vara öppen med det.

    Jag är själv tillsammans med en man vars exfru pikar och hånar vad han än gör så jag får rätt dåliga vibbar faktiskt..

    Som ess skriver är ju det bästa för barnet (och vuxenrelationen) om du är neutral, låter barnet berätta saker om hon vill och sen låter ditt ex leva sitt liv som han vill.

  • blairw

    Att han ljuger för dig är ju bara löjligt, men skitsamma egentligen. Problemet blir jubatt det gå ut över er dotter. Vem fanns "straffar" sitt barn för någon sådan grej? Låter lite vrickat.

    Skulle inte överlämna det på dottern att säga något, som någon föreslog. Försök lämna henne utanför detta så gott det går. Försök prata med honom igen; säg att hon K är öppen med det på Facebook, att du faktiskt vet att de ärt illsammans och att ham får sluta fjana sig. Gör det väldigt tydligt att du är inte alls okej med att dottern måste ljuga, denna bestraffning och att hon inte får berätta om vad de gör. Tryck hårt på att det är inte någonstans okej med detta då det går ut över dottern.

    Fungerar inte det, att han nekar fortfarande, så skulle jag vända mig till hon K. Förklara situationen helt enkelt och fråga henne om hon kan resonera med honom. För det här är ju faktiskt inte okej beteende mot K heller som han håller på.

    Skulle det inte fungera heller, så skulle jag faktiskt påpeka att det känns olustigt att dottern ens ska vara hos de när hon inte får berätta om vad de gör. På riktigt alltså, menar inte att du ska säga det som ett hot, men helt allvarligt så är det precis som du säger så himla skadligt beteende att lära dottern att behöva ljuga i och om relationer. Tänk om något skulle hända någon gång när hon är hos pappan? Hoppas ju verkligen inte det, men tänk om och hon då går runt med det utan att berätta för dig för att det som händer hos pappa får man inte prata om.

    Lycka till TS!

  • Ankan03
    blairw skrev 2016-07-23 16:25:49 följande:

    Att han ljuger för dig är ju bara löjligt, men skitsamma egentligen. Problemet blir jubatt det gå ut över er dotter. Vem fanns "straffar" sitt barn för någon sådan grej? Låter lite vrickat.

    Skulle inte överlämna det på dottern att säga något, som någon föreslog. Försök lämna henne utanför detta så gott det går. Försök prata med honom igen; säg att hon K är öppen med det på Facebook, att du faktiskt vet att de ärt illsammans och att ham får sluta fjana sig. Gör det väldigt tydligt att du är inte alls okej med att dottern måste ljuga, denna bestraffning och att hon inte får berätta om vad de gör. Tryck hårt på att det är inte någonstans okej med detta då det går ut över dottern.

    Fungerar inte det, att han nekar fortfarande, så skulle jag vända mig till hon K. Förklara situationen helt enkelt och fråga henne om hon kan resonera med honom. För det här är ju faktiskt inte okej beteende mot K heller som han håller på.

    Skulle det inte fungera heller, så skulle jag faktiskt påpeka att det känns olustigt att dottern ens ska vara hos de när hon inte får berätta om vad de gör. På riktigt alltså, menar inte att du ska säga det som ett hot, men helt allvarligt så är det precis som du säger så himla skadligt beteende att lära dottern att behöva ljuga i och om relationer. Tänk om något skulle hända någon gång när hon är hos pappan? Hoppas ju verkligen inte det, men tänk om och hon då går runt med det utan att berätta för dig för att det som händer hos pappa får man inte prata om.

    Lycka till TS!


    Tack för kloka råd. 
  • Ankan03
    falukorv skrev 2016-07-23 15:56:04 följande:

    Jag tycker att du sätter dottern i samma sits som pikar pappan och håller på för att han inte vill vara öppen med det.

    Jag är själv tillsammans med en man vars exfru pikar och hånar vad han än gör så jag får rätt dåliga vibbar faktiskt..

    Som ess skriver är ju det bästa för barnet (och vuxenrelationen) om du är neutral, låter barnet berätta saker om hon vill och sen låter ditt ex leva sitt liv som han vill.


    Jag är den mest o-nyfikne på jorden. 
    Jag bryr mig inte vad han gör och med vem. 
    Eller rättare sagt: jag blir glad om han har det bra med någon. Vem det än är. Jag blir glad av att veta att han har det bra. 
    Men jag tycker inte om när min dotter börjar berätta något och avbryter sig själv genom att säga "Ja just det jag får inte säga för pappa". 

    Så det handlar inte om att barnet inte vill berätta. Det handlar om att barnet inte FÅR berätta saker för mig. Saker som antagligen är ointressant för mig egentligen, men som barnet känner är viktigt att hon får berätta. Tex att de var och fångade fiskyngel på västkusten. Det ville hon berätta för mig att de hade gjort. Men hon fick inte, för att de hade gjort det på en resa tillsammans, som jag inte fick veta hade ägt rum. 
  • Ess
    Ankan03 skrev 2016-07-24 00:52:05 följande:
    Jag är den mest o-nyfikne på jorden. 
    Jag bryr mig inte vad han gör och med vem. 
    Eller rättare sagt: jag blir glad om han har det bra med någon. Vem det än är. Jag blir glad av att veta att han har det bra. 
    Men jag tycker inte om när min dotter börjar berätta något och avbryter sig själv genom att säga "Ja just det jag får inte säga för pappa". 

    Så det handlar inte om att barnet inte vill berätta. Det handlar om att barnet inte FÅR berätta saker för mig. Saker som antagligen är ointressant för mig egentligen, men som barnet känner är viktigt att hon får berätta. Tex att de var och fångade fiskyngel på västkusten. Det ville hon berätta för mig att de hade gjort. Men hon fick inte, för att de hade gjort det på en resa tillsammans, som jag inte fick veta hade ägt rum. 
    Du är inte nyfiken och du är glad för hans skull. Problemet är bara att han inte ser det så, han ser det som att du blandar dig i det som inte angår dig. Varje gång du nämner K, så tror han att det är dottern som sagt något, kanske efter att du frågat ut henne. Så varje gång du nämner K för honom, så sätter du din dotter i kläm.
    Istället för att ta ett allvarligt samtal med honom som bara kommer att spä på hans fördomar, ta och låt bli att nämna henne överhuvudtaget. Vill han fjanta med att ändra lämningsställe så bara acceptera utan att säga något.

    Det är fel av honom att ge dottern skulden och tramsigt av honom att låtsas som att han inte känner K. Men prova att bara låta bli att nämna henne, och om dottern säger något så säger du absolut INGET till honom om det. Se om det lugnar ner sig av sig självt om du bara släpper det.
  • blairw
    Ess skrev 2016-07-24 09:19:05 följande:
    Du är inte nyfiken och du är glad för hans skull. Problemet är bara att han inte ser det så, han ser det som att du blandar dig i det som inte angår dig. Varje gång du nämner K, så tror han att det är dottern som sagt något, kanske efter att du frågat ut henne. Så varje gång du nämner K för honom, så sätter du din dotter i kläm.
    Istället för att ta ett allvarligt samtal med honom som bara kommer att spä på hans fördomar, ta och låt bli att nämna henne överhuvudtaget. Vill han fjanta med att ändra lämningsställe så bara acceptera utan att säga något.

    Det är fel av honom att ge dottern skulden och tramsigt av honom att låtsas som att han inte känner K. Men prova att bara låta bli att nämna henne, och om dottern säger något så säger du absolut INGET till honom om det. Se om det lugnar ner sig av sig självt om du bara släpper det.
    Men det är ju helt löjligt. Ska TS låtsas som ingenting och dottern behöva ljuga för att han har något problem med att TS vet om hans nya? Det är inte att blanda sig in i något som inte angår TS, oavsett om han ser det som så eller inte. Han får faktiskt ge sig. Är en sak att han inte behöver prata med TS om K osv., men det är löjligt och konstigt att han ljuger om att de är tillsammans när de verkar ha vart det ett bra tag, samt att han får dottern att ljuga och undnahålla för TS pga detta. 

    Det är inget konstigt i att vilja veta att och vem ens ex är tillsammans med när det är barn inblandat, det är ens skyldighet att veta det kan jag tycka. Nu, precis som TS säger, så vet hon att K är en bra person och är glad för sitt ex, men det är inte alltid det är bra personer. Därav är det pappans skyldighet att iallafall säga ja, jag är tillsammans med K och dottern umgås med K och hennes barn. Inga konstigheter. Sen behöver han inte berätta så mycket mer än så, men det är ett måste iallafall. Och låta dottern få prata om vad hon vill.

    Så nej, tycker inte TS ska låtsas som ingenting för att inte "spä på hans fördomar" eller för att hålla saker och ting lugnt. Det är konstigt beteende av pappan och inte okej. Om det är så att han gör det för att hålla dörren öppen till TS som någon spekulerade så är det dags att släppa det, alt. inte vara i ett annat förhållande isåfall. 
Svar på tråden Pappan tvingar vår dotter att ljuga