Facebook och förlora jobbet, vad är det egentligen som kan ställa till det för en?

Såg i artikeln att det behöver inte ens vara en fyllebild utan det räcker tydligen hos vissa att man håller i en öl eller i ett vinglas. Samtidigt som det finns fortfarande ställen där man inte ens får ha synliga tatueringar, SAS exempelvis. Nu vägrar jag visserligen att gadda mig men ändå, det säger väl en del om hur känsligt det här ändå är?

Och folk säger ju dessutom att det finns så extremt lite jobb i Sverige numera. Helvete.

www.dn.se/ekonomi/jobb-karriar/jobbet-dar-tatueringar-inte-ar-okej/

Jag är rädd för att jag inte har fullständigt gymnasiebetyg, för att jag har inga kontakter, jag har aldrig haft ett jobb och utan jobb får man inga pengar. Vad för saker menar du att arbetsgivaren kan neka en för? Är det verkligen vad som helst?

Varför skrev du offentligt inom hakparentes f.ö.? Jag vill även vara tydlig med, jag är inte en sån som näckar på bild, det är inte min grej helt enkelt och jag har nog samma åsikter som de flesta andra helt vanliga människor, är bara van vid att ha sett många människor på FB som lägger ut iaf. fyllebilder och de har inte fått problem med jobbet vad jag vet så då blev det nog mest att jag tänkte, om de kan, varför ska inte jag kunna?

Ja, småsaker gör det. Visst, jag vet att det finns många som som har öppen profil och tom. där har angett var de jobbar, de kan såväl posera med bilder där de dricker och röker och sen diverse avklädda bilder för att skryta om vilka vältränade kroppar de har. Men ja, de vet väl vad de gör antar jag, men fortfarande, du säger ju själv att småsaker kan göra att man blir av med jobbet.
Fast de kanske har jobbat länge och därför blivit trygga med att vara lite hur ska jag förklara det, ruffiga i sättet på FB kanske är rätt uttryck?

Varför skriva offentlig inom citationstecken? Antingen så har man stängd profil, då syns nästan eller absolut ingenting för andra än ens vänner eller så har man öppen profil, antingen helt eller delvis, finns väl ingenting mittemellan?

Såg du inte vad det stod i första inlägget?

Nu förstår jag inte, varför skrev du "offentlig" och inte offentlig? 

Förstår inte, kan du vara tydligare?

Hade på känn att det skulle räcka om man är sökande eller att man går på arbetsträning om man lägger upp en bild på när man är på krogen. Anledningen till att jag trodde det är av samma skäl som att man inte får jobba på SAS om man är gaddad. Sen så står jag kvar vid det jag sa tidigare, jag kommer inte att gadda mig, verkar rätt meningslöst tycker jag.

Jag har funderat på folkhögskola f.ö., ja, men samtidigt kommit fram till att just nu kanske ändå ett arbete i ett år är mer rätt pga. att jag haft svårt att hålla kvar vid en sak och fullfölja den.

Skälet till den här tråden är för att jag känner mig reducerad i min personlighet helt enkelt, det känns som att jag inte kan vara riktigt mig själv! Samtidigt som många andra kan det.

Ja, det vill jag. Jag vill inte behöva gå på A-kassa och bli uteliggare.

Det förstår jag, dock så har jag nu en plan att följa iom. att jag tagit många dåliga beslut och hoppat fram och tillbaka förut. Planen är nu att jobba ett tag och få en fast anställning så att jag kan flytta till egen lägenhet (bor för tillfället på ett serviceboende.)

Sen är det tyvärr en annan sak, jag har pga. att jag var deprimerad länge några mindre vita men ändå synliga ärr på ena armen, har funderat på att tatuera över dem även fast jag inte vill. Jag vet att jag skrev att jag vägrar gadda mig men i det här fallet har jag övervägt länge om jag inte nästan borde göra det, de skulle visserligen kunna tolkas som rivsår efter en katt men ändå. Om du visste vad jag har fruktat att folk ska tro saker om mig pga. den skiten. Man vill väl inte gärna anställa en som har skurit sig ändå? Eller är det annorlunda nu?

Men jag måste säga att jag redan nu känner mig bättre som valde att riva ner den här muren! Riktigt skön känsla! Känner mig redan friare och mindre rädd. :)