Min ekomiska situation med sambon!!

Jag skulle nog klara av något med en väldigt förstående arbetsgivare men var skaffar man en sådan? Jag låter inte honom lida av min sjukdom på något sätt tvärtom han har ju allt serverat hemma och det är väl ändå oxå "glassigt och lyxigt" och ändå behöver han inte betala något för det bara SiNA egna kostnader som han skulle ha ändå!

Jag har aldrig vägrat en aktivitet eller på något sätt att han fått lida av mig så därför tror han inte på min sjukdom heller. Han kallar mig lat och psykiskt konstig.

Och att jag ska tycka synd om honom för att han älskar mig.

Just nu enbart för bostaden. Sen att jag som sagt inte hade familj och han var som en pappa för mig förut innan han blev såhär kall känslomässigt. Han har aldrig "försörjt" mig mer än just hans lägenhet där jag fått bo. Så det är både känslomässigt och att jag vet inte var jag ska ta vägen just nu. Han har alltid behamdlat mig som ett barn vilket jag känt som en trygghet då jag var tvungen att bli vuxen tidigt, men han har även psykiskt misshandlat mig och det blir värre tyvärr. Vi är jämngamla.

Det handlar nog inte alls om pengar. Han älskar inte dig. Om han gjorde det skulle han ha behandlat dig med respekt och värme, inte som han gör nu.

Tack för svaren det är det jag misstänker.. att han inte älskar mig ett dugg.

Men tycker ni att jag utnyttjar honom ekonomiskt? Ser inte riktigt varför jag ska betala något för honom så han kan fortsätta lägga sina pengar på hög i banken och komma hem o ha allt servat? Skulle jag ha "pengar över skulle jag ge dem för att hjälpa min yngre syskon eller köpa något vi behöver till hemmet skulle inte ge dem till honom som inte ens behöver mer pengar direkt. Han låter mig inte stå i hans kontrakt eller amortera eller ha gemensam ekonomi. Men detta passar inte honom.. som sagt hela hans bekantskapskrets tycker att jag utnyttjar honom enligt HONOM själv. Mina bekanta tycker som jag.. hur är detta egentligen då..?

Jag anser ju att om man bor tillsammans så bör båda bidra efter bästa förmåga både vad gäller ekonomin och hushållet. Så enligt min mening gör båda fel.

Men utifrån vad du skriver så verkar han inte älska dig. Tror ni båda utnyttjar varandra.

Han tycker vi ska dela lika på alla kostnader såsom hyra el internet och sen städar han lite när han känner för det då( ALDRIG. fixar aldrig något hemma heller såsom trasiga saker det får jag göra om det ska bli gjort)och att det ska vara jämnlikt ekonomiskt trots att jag inte tjänar så mycket och att jag borde "ta ett jobb" så han kan spara ännu mer till saker han vill ha.( inte direkt till "oss" han sparar) att ALLA ANDRA TYCKER detta är rätt och har det så att jag lever i en låtsasvärld om jag tror något annat och ingen kille skulle vara lika "snäll" som han är mot mig. Att vi lever i Sverige och att det ska vara jämnlikt. Lustigt det där hur det ska vara jämlikt ekonomiskt men ändå ska man leva som en 50 tals hemmafru utan rättigheter och utan att man ens BLIR försörjt som han ju påstår att jag blir. De där 50 talsfruarna fick ju mat o kläder o privata räkningarna betalda av maken ändå.