Det här med kompisar efter skolan

Hur gamla är barnen och hur pass mycket stör de dig när de är flera? Frågar eftersom det beror lite på ålder tycker jag.

Mina 6-åring får ta hem kompisar bara när jag gjort upp med föräldrarna, de hämtas då på skolan och stannar över middagen. De behöver ibland stöttning i leken eller konflikter så jag behöver vara mer tillgänglig som vuxen.

11-åringen är helt självgående, tar sig hem själv från skolan och tar med kompisar som det passar dem. De sköter sig själva på hens rum eller ute, jag är inte inblandad men om de blir högljudda och stör kan jag ju säga till. De stannar nästan aldrig till middagen - bara om jag bjuder in och det gör jag ju bara om jag vill att de stannar, annars har de ofta en tid när de ska hem och äta.

Så för mig stör kompisar som kommer självmant inte alls och kompisar som inte kommer självmant har ju bjudits in.

Middag bjuder jag på om jag själv vill. Mellis får de ta själva men då också plocka undan efter sig om de grejat i köket.

Nu är vare sig maken eller jag människor som blir störda av barn, varken våra egna eller andras. Men även om så vore hade jag definitivt ändå valt att vara "fritidsgård". Det innebär så många fördelar att barnen får ha hela sina umgängeskretsar hemma, inte minst när de blivit tonåringar. Vid det laget känner man alla, vet hur alla mår, vad de vill, önskar och kan och alla har också en relation till oss vuxna och vårt hem. Det vill säga att alla är rädda om det vi har både vad gäller relationerna och våningen med innehåll. Vi har också hela tiden haft tillfälle att dela med oss av värderingar och satt vår prägel på uppförandet, så här har vi alltid haft väldigt fina barn vars personligheter, tankar, idéer, påhitt och insatser jag verkligen uppskattat genom åren.

Nu är ju de flesta unga vuxna och bara en tonåring är kvar, men fortfarande så har vi bärande relationer med alla som vuxit upp och får stora kramar när vi ses. Jag tycker det känns hemskt fint faktiskt, och väl värt varje krona det kostat, varje bilresa och varje investerad minut. Det har varit väldigt kul att vara den där vuxna som de menar har betytt något för dem, väldigt väldigt kul!

Hjälpsamma är de och har de varit också, tänk så mycket möbler, mattor och grejer de burit åt mig.

Jag har bara två barn så jag kommer förmodligen aldrig ha det problemet, men jag förstår att fem barn med flera kompisar var blir MYCKET i längden.
Kan ni inte sätta upp en gräns för barnen och passa på att lära dem lite? 
Säg att de får bjuda på två (eller passande siffra) middagar per vecka, bjuder de hem fler kompisar på middag får de hjälpa till att betala den extra maten (sätt ett pris) OCH laga den. Och kompisarna som stannar och äter hoppas jag hjälper till att diska och plocka undan efteråt?

Min bakgrund kort:

Gubben jobbar bort på veckorna, jag jobbar heltid och är borta många timmar om dagen. 3 barn.

Jag har sagt att de får ta hem kompisar men när jag kommer hem så får de gå hem på veckorna. Behöver ha lugn och ro på kvällarna för att jag ska orka med.

Ok att ta hem flera kompisar men alla kan ju inte äta här. Vi har ICA matkasse och det är ju planerat att räcka till oss i familjen. Jag tycker det är bra om kompisarna går hem vid kl 17 och sen äter vi. Ibland är det naturligtvis ok att någon äter här men det är till 80 % så att barnen leker här och inte hos kompisen. Så det håller inte att hela tiden bjuda på middag. Min son är 9 år kan jag tillägga.

Men säg åt barnen att det är ok att leka till kl XX sen får era föräldrar hämta för vi ska äta. Svårare än så är det inte.

Alltså barnen behöver väl inte äta hos er??! För det andra om du tycker att det blir för mycket oväsen får du väl skicka ut dom? Förstår inte problemet...

Enklast hade ju varit att låta dem ta hem hur många kompisar de vill fram till middagsdags, då får alla gå hem till sitt. Barnen väljer själva om de städar upp tillsammans med kompisarna eller själva efter att kompisarna gått hem. På färre-barn-veckorna erbjuds middag till kompisar, max en kompis var. Informera klart och tydligt vad som gäller i fortsättningen. Undantag till regeln görs endast efter diskussion minst en dag i förväg, tex om kompisens föräldrar ska komma hem sent. Bestäm i förväg vad som händer om man inte följer reglerna, tex inte städa undan efter kompisarna. Förklara varför reglerna finns; extrajobb för de vuxna, svårt att planera måltider, ekonomi, maten räcker inte, behöver lugn och ro etc. När de kommer hem med vänner, önska dem välkomna och förklara vänligt vad som gäller denna dag.

Många föräldrar skulle väl föredra att barnen har många vänner framför få eller inga.

Jag skulle aldrig drömma om att säga att barnen bara får ta med en vän hem. Om de är tre, då skall en få gå hem?

Men jag känner inte att jag behöver ge dem middag, det brukar vi komma överens om innan i så fall, så att också barnets förälder vet om det.

Fika och mellis brukar jag bjuda på mer spontant.

Men jag är toppenglad för alla vänner barnen tar hem, så länge de är trevliga och uppför sig OK förstås.

Fast vi lär ju ändå känna alla kompisar om dom kommer den vecka alla barn inte är här..jag vill inte vara fritids... När jag jobbar vill jag inte komma hem till kaos vilket det oftast blir med fullt med skor , jackor, väskor i hallen så man knappt kommer in... Kaos i köket efter fika och världens liv.... För ofta brukar sambons barn med varandra också när det är kompisar i farten.