BF Juli 2017 ny
Här samlas vi som har bf juli 2017!
Varmt välkommen
-
-
Svar på tråden BF Juli 2017 ny
-
När jag föddes körde mamma o pappa 12 mil, i lilla Blekinge, bodde i fel ände. Å på den tiden fick man inte köra t Kristianstad istället. Men de hann, alla 3 gångerna, trots dåliga vägar o dessa gamla bilar. Men då väntar man kanske inte till det är 2-3 minuter emellan innan man kör utan vid 5-6 minuter är man påväg. Har ju vänner som bott i samma stad som förlossningen å ändå inte hunnit! Lotteri känns det som.sobrio88 skrev 2017-02-17 22:35:22 följande:I Värmlands län är det bara en förlossning (Karlskoga har också men dom hör till Örebro län). Det gör att dom som bor i Västvärmland, vid norska gränsen, har över 10 mil och dom som bor i nordligaste Värmland har över 20 mil
Nu vet inte jag om dom som bor högst upp i Värmland får föda i Dalarna men i alla fall, helt galet är det. Nu har jag visserligen tur som bor i mitten av Värmland så jag har bara 4,5 mil till förlossningen. Men blir det panik så kanske det är för långt också.
Yngste brorsan hann inte längre än till badrumsgolvet hemma när han föddes. Då vet jag inte om det fanns BB i min barndomsstad fortfarande men om det var nerlagt vid det laget så hade dom 7,5 mil till Karlstad och det hanns ju absolut inte med
-
Tack! Han är 3 och fyller 4 nästa vinter.Vet hur det känns skrev 2017-02-17 20:12:28 följande:
Hur gammal är din första son?
-
Ja förlossningarna kan ju gå hur fort som helst eller hur långsamt som helst, det vet man ju aldrig... Jag tog det säkra före det osäkra sist och åkte in när vattnet gick (värkarna drog igång i bilen). Behövde inte åka hem då. Kommer göra det denna gången också om det drar igång på samma sätt. Om jag inte får stanna kvar får jag väl ta in på hotell för jag vill inte riskera att behöva föda hemma eller i bilen.Bimbim79 skrev 2017-02-17 23:02:25 följande:
När jag föddes körde mamma o pappa 12 mil, i lilla Blekinge, bodde i fel ände. Å på den tiden fick man inte köra t Kristianstad istället. Men de hann, alla 3 gångerna, trots dåliga vägar o dessa gamla bilar. Men då väntar man kanske inte till det är 2-3 minuter emellan innan man kör utan vid 5-6 minuter är man påväg. Har ju vänner som bott i samma stad som förlossningen å ändå inte hunnit! Lotteri känns det som.
Jag tycker det är helt galet att dom lär ut bilförlossningar i Norrland bara för att dom ska lägga ner förlossningsavdelningar. Det kan gå så fort att det händer något med barnet eller mamman. Då skulle inte jag vilja stå mitt i skogen i en bil. -
Nä känns som det är på tillbaka gång. Förr födde man hemma, många dog både mammor o barn, även på den tiden skickade man efter byns barnmorska som gjorde vad hon kunde. 2017 tycker man ju det borde vara bättre än så? Måste vara fruktansvärt att jobba på de avdelningarna när man i telefon får neka födande mammor plats lotsa en panikslagen pappa i telefon genom förlossningen?sobrio88 skrev 2017-02-17 23:48:27 följande:Ja förlossningarna kan ju gå hur fort som helst eller hur långsamt som helst, det vet man ju aldrig... Jag tog det säkra före det osäkra sist och åkte in när vattnet gick (värkarna drog igång i bilen). Behövde inte åka hem då. Kommer göra det denna gången också om det drar igång på samma sätt. Om jag inte får stanna kvar får jag väl ta in på hotell för jag vill inte riskera att behöva föda hemma eller i bilen.
Jag tycker det är helt galet att dom lär ut bilförlossningar i Norrland bara för att dom ska lägga ner förlossningsavdelningar. Det kan gå så fort att det händer något med barnet eller mamman. Då skulle inte jag vilja stå mitt i skogen i en bil. -
Läskigt med hemmafödsel. Är min mardröm om jag inte är beredd. Jag har tur så vi har bara 3 mil på hyfsade vägar sommartid. Och det är skönt! Och jag slipper oroa mig för att det ska Vara fullt och det är en lättnad.sobrio88 skrev 2017-02-17 22:35:22 följande:
I Värmlands län är det bara en förlossning (Karlskoga har också men dom hör till Örebro län). Det gör att dom som bor i Västvärmland, vid norska gränsen, har över 10 mil och dom som bor i nordligaste Värmland har över 20 mil Nu vet inte jag om dom som bor högst upp i Värmland får föda i Dalarna men i alla fall, helt galet är det. Nu har jag visserligen tur som bor i mitten av Värmland så jag har bara 4,5 mil till förlossningen. Men blir det panik så kanske det är för långt också.
Yngste brorsan hann inte längre än till badrumsgolvet hemma när han föddes. Då vet jag inte om det fanns BB i min barndomsstad fortfarande men om det var nerlagt vid det laget så hade dom 7,5 mil till Karlstad och det hanns ju absolut inte med
Men är sjukt att dagens sjukvård ska vara såhär. -
Så skönt!Delilah2001 skrev 2017-02-17 21:31:40 följande:Ja, jag är väldigt nöjd! Var en bra upplevelse!
-
Jag antar att det räknas som förlossningsrädsla. Har förr två st vaginalt och tyckte ärligt talat det var hemskt. Upplevde inte smärtan som hanterbar och tyckte det var jobbigt både fysiskt och psykiskt. Vill ha ett snitt för att jag tror att det passar mig mycket bättre. Har inga fysiska men efter mina förlossningar. Men vill ändå hellre ha ett snitt.Joline84 skrev 2017-02-17 21:14:21 följande:Okej. Är det pga av förlossningsrädsla eller var din förra förlossning inte bra?
Min barnmorska har förvarnat mig att det kommer bli krångligt för att min senaste förlossning "ser så himla bra ut på papperet" så jag kommer få remiss till aurorakliniken och där kommer de kämpa för att hitta något sätt att övertala mig till vaginalt (typ, sätta igång förlossningen ett speciellt datum, ge mig ett akut snitt om förlossningen tar för lång tid och en massa andra knasiga förslag som inte är lösningen jag söker). Känns väldigt drygt. Jag förbereder mig på en fight.Delilah2001 skrev 2017-02-17 21:29:37 följande:Det var lättare än jag trodde, faktiskt. Hade ju hört hur svårt det skulle vara. Min bm ordnade så att jag fick träffa en läkare, och läkaren i sin tur skickade remiss till sjukhuset. Det är läkarna på sjukhuset som tar beslutet. Efter några veckor fick jag ett brev med datum och tid för kejsarsnitt.
-
När jag läser hur långt vissa av er har till förlossningen blir jag tacksam att vi bor nära! Tar nog ca 10 min att köra dit, stora fina vägar. Men många blir tyvärr hänvisade till Malmö vilket för oss innebär 8 mil på en mycket olycksdrabbad väg som flera gånger i veckan stängs av pga olyckor. Och jag har väldigt snabba förlossningar ... så om de säger att det är fullt i Helsingborg så får de skicka en ambulans för då föder jag hellre hemma än i bilen på väg till Malmö. Något mannen är skeptisk till ... men han vill ju inte heller förlösa mig på egen hand mitt på motorvägen. Och att åka bil med värkar är fruktansvärt!
Vi har annars siktet inställt på Halmstad då vi ska spendera en vecka nära bf i sommarstugan som ligger mittemellan Helsingborg och Halmstad. Är vi där när det drar igång åker vi till Halmstad som jag har hört mycket gott om. -
Min första förlossning såg också bra ut på pappret. Fick en bristning, men har inga fysiska men av den idag.Sosozo skrev 2017-02-18 11:45:52 följande:
Jag antar att det räknas som förlossningsrädsla. Har förr två st vaginalt och tyckte ärligt talat det var hemskt. Upplevde inte smärtan som hanterbar och tyckte det var jobbigt både fysiskt och psykiskt. Vill ha ett snitt för att jag tror att det passar mig mycket bättre. Har inga fysiska men efter mina förlossningar. Men vill ändå hellre ha ett snitt.Min barnmorska har förvarnat mig att det kommer bli krångligt för att min senaste förlossning "ser så himla bra ut på papperet" så jag kommer få remiss till aurorakliniken och där kommer de kämpa för att hitta något sätt att övertala mig till vaginalt (typ, sätta igång förlossningen ett speciellt datum, ge mig ett akut snitt om förlossningen tar för lång tid och en massa andra knasiga förslag som inte är lösningen jag söker). Känns väldigt drygt. Jag förbereder mig på en fight.
Så jag fick snittet pga psykiska skäl, och inte medicinska.
Min första förlossning skrämde nästan livet ur mig, har bara svarta och ångestfyllda minnen av den. Vill inte gå in på detaljer, eftersom jag inte vill råka skrämma upp någon förstföderska här... Kan säga att de allra flesta kan i efterhand se sin förlossning som något positivt, men det kunde aldrig jag. När jag kom in till läkaren över 7 år senare för att prata om planerat snitt, började tårarna spruta bara förlossningen nämndes.
Fick också remiss till Aurora, men det föll sig så att jag hann få beviljat snittet innan jag fick tid där. Gick ändå på auroramötet, men någon övertalning var det ingen mening med då snittet redan var beviljat. Blev ett väldigt kort möte där.
Nu säger min bm att ska nog inte bli några problem att få snitt igen, men jag kan inte slappna av förrän jag fått det på papper svart på vitt. -
Samma här. Jag var totalt traumatiserad efter min första förlossning. Rosa skimmer och positiva känslor uteblev helt och jag dök rätt in i en förlossningsdepression som tog mig 8 månader att ta mig ur. Födde vaginalt igen en gång till iaf efter det. Hade siktet inställt på snitt då eg, men lät mig övertalas (eller som jag ser det i efterhand - luras) till att göra om det. Och nu vill jag inte. Andra kvinnors förlossningar kan vara hur häftiga, fantastiska och mäktiga som helst. Jag gläds för dem som ser sina förlossningar som något positivt. Men jag kommer aldrig vara där. Så nu vill jag ha det på mitt sätt och slippa ångest.Delilah2001 skrev 2017-02-18 12:06:50 följande:
Min första förlossning såg också bra ut på pappret. Fick en bristning, men har inga fysiska men av den idag.
Så jag fick snittet pga psykiska skäl, och inte medicinska.
Min första förlossning skrämde nästan livet ur mig, har bara svarta och ångestfyllda minnen av den. Vill inte gå in på detaljer, eftersom jag inte vill råka skrämma upp någon förstföderska här... Kan säga att de allra flesta kan i efterhand se sin förlossning som något positivt, men det kunde aldrig jag. När jag kom in till läkaren över 7 år senare för att prata om planerat snitt, började tårarna spruta bara förlossningen nämndes.
Fick också remiss till Aurora, men det föll sig så att jag hann få beviljat snittet innan jag fick tid där. Gick ändå på auroramötet, men någon övertalning var det ingen mening med då snittet redan var beviljat. Blev ett väldigt kort möte där.
Nu säger min bm att ska nog inte bli några problem att få snitt igen, men jag kan inte slappna av förrän jag fått det på papper svart på vitt.