• Anonym (Psyk)
    Äldre 9 feb 06:52
    51538 visningar
    90 svar
    90
    51538

    inlagd på psyket

    Hej alla fina där ute.

    Ngn som har erfarenhet av att vara inlagd på psyk? Lutar åt det om jag inte mår bättre på måndag. Så fruktansvärt rädd.
    Vad händer där? Vad gör man?
    Vad får man göra och inte?
    Erfarenhet av psyk i Stockholm?

  • Svar på tråden inlagd på psyket
  • Anonym (mikae­la)
    Äldre 12 feb 13:34
    #71

    En sak man ska tänka på som faktiskt inte är helt ovanligt är att det är vanligt att frivillig vård övergår till tvångsvård. T ex att man skriver in sig själv och sedan vill åka hem, då kan detta vara en motivering för tvångsvård.

  • Glinda från Oz
    Äldre 12 feb 13:46
    #72
    Anonym (Hmm) skrev 2017-02-12 09:15:41 följande:

    Detta var 8 år sen. Anledningen till att jag inte fick ha mobil var pga kameran. De var noga med sekretessen och "oroliga" att jag skulle fota.

    Jag var frivilligt inlagd men fick inte gå om jag ville. Frivilligt eller inte, när dörrarna är låsta är man i deras "vård" och kan inte gå om man vill.

    Så ÄR det!


    Då får du anmäla avdelningen för så ska det inte vara. De har sysslat med olaga frihetsberövande isåfall och det r det höga straff på. Det är bra om missförhållanden anmäls.
  • Anonym (Psyk) Trådstartaren
    Äldre 12 feb 14:17
    #73
    Anonym (Oj) skrev 2017-02-12 13:28:23 följande:
    Ts, som jag sa innan tror jag inte att ssk ljuger för dig. Vad hon har sagt gäller, och de upplevers andra har haft innebär inte att du kommer ha det så. Inläggningen är för ditt bästa, och det verkar som ditt ställe har ungefär samma praxis som det jag var inlagd på.

    Vad är du mest rädd ska hända av att bli inlagd? Om jag vet kanske jag kan hjälpa dig med att förklara lagarna kring psykiatrisk omvårdnad?

    Även undrar jag om inläggningen är redan bestämd? Alltså för att vara metaforisk, ristad i sten?
    Jag vet inte! Att bli inlåst. Att inte kunna bestämma själv. :(:(

    Dom ville försöka få mig att ställa in mig på att lägga in mig själv, eftersom dom tycker det behövs. Men inget tvång. Än.
    Tänk om det blir det när jag väl är där?
  • Anonym (S)
    Äldre 12 feb 15:37
    #74

    Du kommer väl att, få mediciner. Vad ska dom annars göra?

  • Äldre 12 feb 16:17
    #75
    Anonym (Psyk) skrev 2017-02-12 14:17:46 följande:

    Jag vet inte! Att bli inlåst. Att inte kunna bestämma själv. :(:(

    Dom ville försöka få mig att ställa in mig på att lägga in mig själv, eftersom dom tycker det behövs. Men inget tvång. Än.

    Tänk om det blir det när jag väl är där?


    Fast det är väl det man vill när man åker in på psyket? Att bli inlåst menar jag. Vad ska man annars där att göra lixom? De flesta som åker in på psyket frivilligt har väl ändå på nått sätt valt att " inte bestämma själv" just för att dom mår så pass dåligt.
  • Anonym (Oj)
    Äldre 12 feb 16:58
    #76
    Anonym (Psyk) skrev 2017-02-12 14:17:46 följande:

    Jag vet inte! Att bli inlåst. Att inte kunna bestämma själv. :(:(

    Dom ville försöka få mig att ställa in mig på att lägga in mig själv, eftersom dom tycker det behövs. Men inget tvång. Än.

    Tänk om det blir det när jag väl är där?


    Vad jag har förstått så lider du av depression? Har du några självskadebeteenden, suicidförsök, missbruk, ätstörningar, vanföreställningar eller dylikt? Och om du har suicidförsök bakom dig, står dessa i din journal?

    Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) innebär att man måste uppfylla vissa kriterier för att denne ska kunna tillämpas. Beroende på hur din problematik ser ut (därför jag ställde frågorna ovan) så kommer "reglerna" se lite olika ut. För det första måste en läkaren som anser att LPT är nödvändigt skriva ett vårdintyg (läkarintyg) där det tydligt står varför LPT behövs och där måste läkaren argumentera och bevisa varför LPT är nödvändigt enligt lagen. Därefter måste en annan läkare se över vårdintyget och godkänna detta, och även måste detta rapporteras till förvaltningsrätten nästkommande dag så att du som patient har rätt att överklaga. Beslutet kommer omprövas kontinuerligt, och så fort du inte uppfyller ALLA kriterier som gäller LPT ska denne avskrivas. Om LPT pågår i 4 veckor kommer det prövas i rättegång, och då måste staten ge dig ett juridiskt ombud som hjälper dig i rättegången.

    Det ska med andra ord till rätt mycket att bli tvångsinlagd. Det är lite andra regler när en frivillig inläggning görs till en tvångsinläggning. Det kallas en konvertering till LPT och där är reglerna ännu striktare. Beslutet kan endast gälla i 4 dagar (till skillnad från 4 veckor som jag nämnde tidigare) sedan måste det prövas juridiskt. Även måste chefsöverläkaren på inrättningen godkänna konverteringen utöver de 2 andra läkarna. Man måste även uppfylla "farlighetskriterier" utöver de andra kriterierna vid LPT. Det innebär att man måste utgöra en fara för sig själv eller andra.

    Kriterier som måste uppfyllas vid en LPV enligt lagen:

    3 § Tvångsvård får ges endast om patienten lider av en allvarlig psykisk störning och på grund av sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt

    1. har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom att patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning för kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård (sluten psykiatrisk tvångsvård), eller

    2. behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård (öppen psykiatrisk tvångsvård).

    En förutsättning för vård enligt denna lag är att patienten motsätter sig sådan vård som sägs i första stycket, eller det till följd av patientens psykiska tillstånd finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med hans eller hennes samtycke.

    Tvångsvård får inte ges om patientens psykiska störning enligt första stycket utgör enbart en utvecklingsstörning.

    Vid bedömning av vårdbehovet enligt första stycket ska det även beaktas, om patienten till följd av sin psykiska störning är farlig för annans personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Lag (2008:415).

    Om jag förklarat lite luddigt, eller du undrar över något i texten så förklarar jag gärna.
  • Anonym (Oj)
    Äldre 12 feb 17:03
    #77
    Anonym (Psyk) skrev 2017-02-12 14:17:46 följande:

    Jag vet inte! Att bli inlåst. Att inte kunna bestämma själv. :(:(

    Dom ville försöka få mig att ställa in mig på att lägga in mig själv, eftersom dom tycker det behövs. Men inget tvång. Än.

    Tänk om det blir det när jag väl är där?


    Så TS, om jag hade varit dig hade jag gått med på en frivillig inläggning. Då är det mycket svårare för läkarna att tillämpa LPT, än ifall du blev inlagd enligt LPT från första början.
  • Anonym (Oj)
    Äldre 12 feb 17:10
    #78
    Anonym (mikaela) skrev 2017-02-12 13:34:48 följande:

    En sak man ska tänka på som faktiskt inte är helt ovanligt är att det är vanligt att frivillig vård övergår till tvångsvård. T ex att man skriver in sig själv och sedan vill åka hem, då kan detta vara en motivering för tvångsvård.


    "Ovanligt är att det är vanligt" :) jag förstår inte riktigt, menar du att det är ovanligt med konvertering till LPT eller vanligt? Jag vet faktiskt inte själv hur vanligt/ovanligt det är så därför jag undrar.
  • Anonym (Psyk) Trådstartaren
    Äldre 12 feb 17:43
    #79
    Anonym (Oj) skrev 2017-02-12 16:58:37 följande:
    Vad jag har förstått så lider du av depression? Har du några självskadebeteenden, suicidförsök, missbruk, ätstörningar, vanföreställningar eller dylikt? Och om du har suicidförsök bakom dig, står dessa i din journal?

    Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) innebär att man måste uppfylla vissa kriterier för att denne ska kunna tillämpas. Beroende på hur din problematik ser ut (därför jag ställde frågorna ovan) så kommer "reglerna" se lite olika ut. För det första måste en läkaren som anser att LPT är nödvändigt skriva ett vårdintyg (läkarintyg) där det tydligt står varför LPT behövs och där måste läkaren argumentera och bevisa varför LPT är nödvändigt enligt lagen. Därefter måste en annan läkare se över vårdintyget och godkänna detta, och även måste detta rapporteras till förvaltningsrätten nästkommande dag så att du som patient har rätt att överklaga. Beslutet kommer omprövas kontinuerligt, och så fort du inte uppfyller ALLA kriterier som gäller LPT ska denne avskrivas. Om LPT pågår i 4 veckor kommer det prövas i rättegång, och då måste staten ge dig ett juridiskt ombud som hjälper dig i rättegången.

    Det ska med andra ord till rätt mycket att bli tvångsinlagd. Det är lite andra regler när en frivillig inläggning görs till en tvångsinläggning. Det kallas en konvertering till LPT och där är reglerna ännu striktare. Beslutet kan endast gälla i 4 dagar (till skillnad från 4 veckor som jag nämnde tidigare) sedan måste det prövas juridiskt. Även måste chefsöverläkaren på inrättningen godkänna konverteringen utöver de 2 andra läkarna. Man måste även uppfylla "farlighetskriterier" utöver de andra kriterierna vid LPT. Det innebär att man måste utgöra en fara för sig själv eller andra.

    Kriterier som måste uppfyllas vid en LPV enligt lagen:

    3 § Tvångsvård får ges endast om patienten lider av en allvarlig psykisk störning och på grund av sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt

    1. har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom att patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning för kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård (sluten psykiatrisk tvångsvård), eller

    2. behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård (öppen psykiatrisk tvångsvård).

    En förutsättning för vård enligt denna lag är att patienten motsätter sig sådan vård som sägs i första stycket, eller det till följd av patientens psykiska tillstånd finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med hans eller hennes samtycke.

    Tvångsvård får inte ges om patientens psykiska störning enligt första stycket utgör enbart en utvecklingsstörning.

    Vid bedömning av vårdbehovet enligt första stycket ska det även beaktas, om patienten till följd av sin psykiska störning är farlig för annans personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Lag (2008:415).

    Om jag förklarat lite luddigt, eller du undrar över något i texten så förklarar jag gärna.
    TACK! Nej ingenting som står i journalen mer än att jag slutat äta vilket resulterat i kraftig viktnedgång. (30 kg) Självmordstankar men inga nämnda... Så rädd för att nämna dessa!
  • Anonym (Oj)
    Äldre 12 feb 17:54
    #80
    Anonym (Psyk) skrev 2017-02-12 17:43:35 följande:

    TACK! Nej ingenting som står i journalen mer än att jag slutat äta vilket resulterat i kraftig viktnedgång. (30 kg) Självmordstankar men inga nämnda... Så rädd för att nämna dessa!


    Då tror jag inte att du behöver oroa dig. Självmordstankar är "vanligt", så dessa ska du kunna prata om utan några problem. Skulle du däremot ha självmordsplaner (dvs att du planerar att ta ditt liv) kan det hända att de vill hålla dig där tills du släppt dessa planer. Men som sagt, självmordstankar ska du absolut kunna prata om utan att råka ut för LPV.

    Jag tror det kommer gå bra :)

    Styrkekram :)
  • Anonym (M)
    Äldre 12 feb 17:55
    #81
    Anonym (Min mamma) skrev 2017-02-11 23:35:19 följande:
    Varför tar de mobilen? De gar ingen laglig rätt att göra det om du är där frivilligt (är osäker vid tvångsinläggning) Däremot får kan såklart inte ha laddare på rummet.
    Jag skrev att jag fick ha min mobil men inte laddare men jag kom på nu att det var fel. Jag fick KOLLA min mobil medan de var med och sen lägga tillbaka den. Den lämnade inte det låsta rummet där mobilerna förvarades. För att nå mig fick anhöriga ringa till avdelningens telefon som vem som helst svarade i, oftast patienterna då personalen inte brydde sig.
  • Anonym (S)
    Äldre 12 feb 18:20
    #82

    Vad händer nu?

  • Anonym (Undvi­k psyket­)
    Äldre 16 feb 08:47
    #83
    Anonym (S) skrev 2017-02-12 18:20:44 följande:

    Vad händer nu?


    Ja, hur går det? Lade du in dig eller inte? Om du är inlagd kanske du inte kan svara idag, men skriv gärna och berätta om din upplevelse sedan.
  • Anonym (Dande­rayd)
    Äldre 17 feb 05:30
    #84
    Anonym (Psyk) skrev 2017-02-09 19:56:07 följande:

    Ok! Inget av dom jag ska till. Håller tummarna


    Danderyd? Löwenströmska?
  • Anonym (lekma­n)
    Äldre 17 feb 17:08
    #85
    Anonym (Danderayd) skrev 2017-02-17 05:30:45 följande:
    Danderyd? Löwenströmska?
    Säter? Beckomberga?
  • Äldre 3 aug 16:56
    #86
    Det är en sak i den här tråden som är väldigt besvärande - ingen nämner terapi eller för den delen fysisk träning eller något annat som vi människor mår bra av. Någon har vid något tillfälle fått träffa en psykolog.
    Vad, säger läkarna och personalen, ska få er att må bättre? Tabletterna? El-chockerna?
    Är det överhuvudtaget någon som erbjuds någon annan form av behandling (än el-chocker, tabletter)? Talas det någon gång om andra former av behandlingar?
    Jag skulle också gärna höra hur det har gått - både med dig som eventuellt skulle lägga in dig och er andra - hur har ni gjort - när ni inser att psyket är en återvändsgränd, hur har ni tänkt och hur har ni gjort för att må bättre?
    Jag är journalist (arbetar nu i Stockholm men har tidigare jobbat i Uppsala) jag skulle gärna få mer information om fallet i Uppsala - du som skrev anonymt om din kompis som fick lunginflammation och sedan hamnade i respirator - skriv till mig! mariajansson@yahoo.com
    Mvh Maria Jansson



  • Äldre 3 aug 19:08
    #87
    mariajansson skrev 2017-08-03 16:56:32 följande:

    Det är en sak i den här tråden som är väldigt besvärande - ingen nämner terapi eller för den delen fysisk träning eller något annat som vi människor mår bra av. Någon har vid något tillfälle fått träffa en psykolog.
    Vad, säger läkarna och personalen, ska få er att må bättre? Tabletterna? El-chockerna?
    Är det överhuvudtaget någon som erbjuds någon annan form av behandling (än el-chocker, tabletter)? Talas det någon gång om andra former av behandlingar?
    Jag skulle också gärna höra hur det har gått - både med dig som eventuellt skulle lägga in dig och er andra - hur har ni gjort - när ni inser att psyket är en återvändsgränd, hur har ni tänkt och hur har ni gjort för att må bättre?
    Jag är journalist (arbetar nu i Stockholm men har tidigare jobbat i Uppsala) jag skulle gärna få mer information om fallet i Uppsala - du som skrev anonymt om din kompis som fick lunginflammation och sedan hamnade i respirator - skriv till mig! mariajansson@yahoo.com
    Mvh Maria Jansson



    Besvärande är att du kommer till en tråd om SVÅR psykisk ohälsa och tar upp saker som "träning". Patienter som är så sjuka att det är aktuellt med inläggning kan inte bli hjälpta av träning, ta en promenad eller rycka upp sig.

    Tråden handlar inte om lite vardaglig deppighet, där det absolut kan vara positivt med fysisk träning. Det hjälper såklart inte depressionen att vara inaktiv, men är man så sjuk i depression att man behöver läggas in så kan man sällan vara fysiskt aktiv, det är en del av sjukdomsbilden. Om du mår så pass bra att du klarar att gå och träna några gånger i veckam behöver du förmodligen inte slutenvård.

    Slutenvård, inläggning, är en akut åtgärd som kanske främst görs för att rädda liv. Tabletter och elbehandling är snabba åtgärder. Terapi får man via öppenvården.

    Känns som att du gett dig in med dina funderingar i fel forum.
  • Anonym (M)
    Äldre 4 aug 13:20
    #88
    mariajansson skrev 2017-08-03 16:56:32 följande:
    Det är en sak i den här tråden som är väldigt besvärande - ingen nämner terapi eller för den delen fysisk träning eller något annat som vi människor mår bra av. Någon har vid något tillfälle fått träffa en psykolog.
    Vad, säger läkarna och personalen, ska få er att må bättre? Tabletterna? El-chockerna?
    Är det överhuvudtaget någon som erbjuds någon annan form av behandling (än el-chocker, tabletter)? Talas det någon gång om andra former av behandlingar?
    Jag skulle också gärna höra hur det har gått - både med dig som eventuellt skulle lägga in dig och er andra - hur har ni gjort - när ni inser att psyket är en återvändsgränd, hur har ni tänkt och hur har ni gjort för att må bättre?
    Jag är journalist (arbetar nu i Stockholm men har tidigare jobbat i Uppsala) jag skulle gärna få mer information om fallet i Uppsala - du som skrev anonymt om din kompis som fick lunginflammation och sedan hamnade i respirator - skriv till mig! [email protected]
    Mvh Maria Jansson


    Vad jag vet erbjuds terapi väldigt sällan. När jag var inlagd var det inte tal om det, jag fick mediciner och fick sitta och lägga pussel medan sköterskorna halvt vaktade mig medan de kollade på tv och fikade. Jag sa hela tiden att jag behövde hjälp för medicinerna fick mig bara att må sämre men de tyckte att vara inlåst i ett kalt rum utan samtal eller sensorisk stimulans var tillräckligt. Nu för tiden skrattar jag nästan när vården säger att jag kan åka till psykakuten om det "blir för jobbigt". Jag skulle kunna sätta mig i min garderob hemma och få mer hjälp där. Jag mår sämre och sämre ju fler år som går och är förtvivlad då den enda hjälp som finns är att inte få hjälp alls.

    Det var jag som skrev om min kompis som nästan dog, men jag vet inte om det är okej att berätta mer detaljerat om henne.
  • Anonym (Psyk) Trådstartaren
    Äldre 4 aug 23:51
    #89

    Hej. Nu var det ju ett tag sen jag skrev i tråden och nej, ingen inläggning än.
    Utreds för bipolär.
    Självmordsförsök i maj.
    Går på öppenvård 1 ggr/v.
    Har fått diagnoser som depression och PTSD bl.a.
    Pratas fortf om inläggning för att bryta allt.
    Kram till er som svarat i tråden.

  • Sön 5 aug 2018 03:55
    #90

    Forum avskräckande mig felaktigt länge från inläggning så lyssna inte allt för mycket på dem.

    Jag har varit inne i Uppsala och i göteborg, både på affektiv och bipolär. Båda städerna var ungefär samma. Nästan alltid stillsam stämning och lugna människor. Typ alla i personalen var trevliga. Det värsta på psyk är bara att det e tråkigt. Jag träffade min tjej när vi va inlagda samtidigt, det finns bra människor. Om man e inlagd frivilligt så kan man skriva ut sig jättelätt. Om man vill fortsätta vara inskriven men vill gå ut så ber man om permission. Man kan få permission några timmar eller sova hemma, beroende på vad läkaren säger.

Svar på tråden inlagd på psyket
Logga in
Bli medlem