Plusset som gör mig livrädd.

Hej alla!

Efter att ha försökt i 14 månader, och nyligen startat utredning, med 2 MF i bagaget - så kom nu plusset. ÄL +10. Ett svagt litet sträck. Min sambo skrek rakt ut av glädje. Själv log jag brett och kramade om honom, men så fort jag kom ut till bilen för att åka mot jobbet,  började jag stortjuta. Av ren sorg. Jag är så fruktansvärt rädd. Detta har varit en sådan otroligt tung resa. Jag klarar inte av ett MF till. Varför är jag inte lycklig? Jag borde ju vara överlycklig!? Känner mig som en hemsk människa, som inte kan se det fina i detta - utan direkt får panik och förbereder mig på det värsta. Den där mensvärksliknande känslan molar nere i min mage. Växtvärk säger alla. Men värken har hittills, efter de andra två plussen, bara betytt att det snart är över.

Har någon tips? Några kloka ord? Är det okej att gråta? Jag är så trött..