Hur talar jag om för min fru att hon måste gå ner i vikt?

Tänker också att hon inte mår bra och tröstäter, eller (inte för att låta cynisk)känner att hon är "i hamn"och det är inte så viktigt längre hur hon ser ut.

Någon motionsform du vet hon tycker är kul ni kan ägna er åt gemensamt.?

Fundera först på hur viktigt det är för dig - vill du riskera äktenskapet över detta?

Min särbo droppade i vintras att han tyckte att jag måste gå ner i vikt, han visade på bilder som jag såg ut "förr", och vi hade ett hemskt gräl, och diskussioner i veckor efteråt.

Det var ju liksom ingen nyhet för mig. Jag kämpar alltid med vikten, och äter flera mediciner som påverkar, och gör att det är svårt att gå ner. Detta vet han.

Innan det här grälet hade han varit mer nyanserad och sagt att han kunde hjälpa mig med nyttigare mat, träningskort mm. Men sen flippade han när jag tydligen hade sagt nåt i stil med att jag inte orkade hålla på och banta, då kändes det helt hopplöst sa han, "det var kört".

Ja som du förstår TS så blev detta verkligen inte bra för vårt förhållande. Visst, han var tydligen inte nöjd med mig, men jag är sannerligen inte nöjd jag heller. Detta är väldigt känsligt och det tog nästan slut.

Så hur ska du säga att hon "måste" gå ner i vikt?? Tycker det är bättre som flera redan föreslagit, att du föreslår promenader och nyttig mat, så blir det något ni gör tillsammans och du pekar inte ut henne.

Gör INTE som min särbo - säg åt frun att hon är tjock, och sen sitter och dricker läsk och äter godis mitt framför henne, och får henne att känna sig ännu sämre.

Med andra ord, du måste offra något själv också. Varför har hon gått upp i vikt? Vad äter ni därhemma? Dricker ni läsk, öl, äter snacks, godis....?

Glömde: på något sätt tycker jag att du ska säga henne sanningen. När min särbo hävde ur sig att han inte tycker att jag är sexig längre blev jag väldigt ledsen, men kände mig också väldigt lurad. Jag hade gått runt och trott att han tyckte att jag var fin - för det brukade han säga! Tydligen en lögn!

Nu har han ju ändå gett mig en möjlighet att själv välja. Om jag känner att det är rimligt att ALLTID banta (för annars går jag upp, pga medicinerna) så stannar jag hos honom. Vill jag kunna slappna av och äta som en "vanlig" människa... ja då kommer jag nog inte stanna hos honom. 

Så det är väl bra om hon får veta vad du tycker om henne. Kanske är det en deal breaker även för henne, att du inte är attraherad längre!

Du kanske behöver jobba så du får finare kropp då?

Tror att din reflektion är något som dyker upp i många förhållanden - tiden går, kroppen blir slappare. Dom flesta blir lite latare. Gottigott både här och där, och ja... Bara inse, man är inte 20 längre. Men i dom flesta förhållanden brukar det också gälla BÅDA parter, och ja, som jag ser och tänker, antingen får man acceptera att det är så och inse att man inte är nån hunk själv heller, eller så får man försöka åtgärda det, genom att själv föregå med goda exemplet.

Här hemma tex, gjorde vi ett tema kring hälsa, istället för specifikt vikt. Jag var precis lika god kålsupare, så gick och köpte oss ett par ganska dyra men mycket bra gångstavar som vi går ut och går med 2-3 ggr i veckan tillsammans. Gotti gott gott enbart på helgen. Läsken har i princip nästan helt åkt ut. Vi har bytt till nyttigare fetter. Grönsaker och frukter inhandlas i större kvantitet och ingår på ett annat sätt i kosten än tidigare, och vi har fått goda resultat båda två, inklusive viktnedgång, men utan att vara i vikthysterin. För oss var det en enkel och bra start för båda två. Kan jag rekomendera.  

Är du orolig för hennes hälsa eller orolig att du inte ska tända på henne?

Först så "måste" hon inte göra något alls. Du måste inte heller vara tillsammans med henne, längre om du inte vill det.

Skulle också tro att din fru vet till 100% att hon gått upp i vikt. Det kommer troligtvis inte komma som en överraskning.

Vill du göra nåt, så fokusera på att föreslå träning tillsammans och att ni båda ska äta nyttigt. Sen kan ju hennes viktökning bero på något annat än att hon bara har dåliga vanor. Preventivmedel, stress eller depression?

Bästa iden är att du börjar träna och äta rätt själv. Släng ut skräpmaten.

Angrip också beteenden, inte henne. Men det är steg 2.

Hon kanske inte kan bli jätteslank igen. Men hon kan säkert bli lite smalare och mer vältränad ( om inte mån sjukdom påverkar ).

Äter ni väldigt fel ? Fundera på vilka produkter ni kan byta ut mot nyttigare. Prata med henne vilken träningsdag hon vill ha i veckan. De flesta behöver ju träna. Några små förändringar i taget.

Jag är kvinna - och jag klarar att höra - att jag behöver gå ner lite i vikt. Eftersom jag själv vet att det är sant. Som medelålders är jag inte så himla känslig - men jag gör själv något åt min vikt och tränar. Man måste få in det i vardagen. Och man behöver hjälpa och stötta varandra. Kanske kan ni träna tillsammans också ?

Spelar ingen roll. I ett förhållande håller man sig fit. Ingen vill vara ihop med en fetknopp.

Däremot är människan olika och vissa har lätt att hamna i destruktiva vanor. Då får man hjälpa varandra att hamna rätt.