Brukar blyga killar förbli partnerlösa?

Alla mina kollegor (jobbar på en kvinnodominerad arbetsplats) har varsin blyg, lite tafatt man/kille eller pojkvän. Är fortfarande konfunderad över hur de lyckades bli ihop när kvinnorna är så framåt och tuffa och deras partners inte ens kan föra sig i de sociala sammanhangen jag stött på dem.

Inget illa ment med det, jag kan bara inte förställa mig hur första kontakten sett ut

Min erfarenhet är att det brukar ta längre tid för dem att göra sexuell debut och få flickvän, och att de sällan hittar någon på gymnasiet. Men de vinner i längden.

Alla blyga killar jag känner har eller har haft partners förutom en. Men han hade snarare extrem social fobi och ngt annat, var inte enbart blyghet.

Jag vet just inte. Skulle blyghet i sig vara en positiv egenskap? En vanlig uppfattning verkar vara att blyga män är snällare, men det är inte min erfarenhet. Jag har träffat män av alla sorter och de som är lite mer framåt är inte nödvändigtvis sämre människor eller partners, ibland tvärtom.

Däremot stämmer det att blyga män ofta har det svårare, samt att det kanske tar längre tid för dem innan de träffar någon osv. En kompis har en pojkvän som är ganska blyg, hon fick ta de flesta initiativ. Men han hör verkligen till dem som vinner i längden, så för honom stämmer det. Men jag har träffat andra blyga, tillbakadragna eller introverta män som snarare varit knepiga.

Min poäng är att blyghet inte behöver säga något om hur man är som person, eller om man är en bra människa eller inte.

Så tror jag också.

Vet inte om de brukar förbli partnerlösa men sannolikheten för att förbli det ökar om man är väldigt blyg och inte vågar uppvakta kvinnor.

Ja, det tar ofta längre tid och ibland träffar de aldrig någon. En kille åkte till Filipinerna och skaffade en tje.

Dejtingmarknaden än en av de mest ojämställda i Sveige idag. Vi kräver jämställdhet i alla vrår, lika rättigheter/skyldigheter men när det ska dejtas är de flesta tjejer väldigt passiva, vill att mannen ska ta inititav och väntar på att bli uppvaktade. Killar som inte gör det har därför svårt att få ihop det med någon så länge detta är så ojämställt.

Har inget med jämställdhet att göra hur gärna du än önskar.

Naturen har aldrig varit jämställd och kommer heller aldrig vara det, jämställdhet är ett mänskligt påfund som bygger på principer som visserligen är bra men inte har ett skit att göra med naturen. Naturen tar inte hänsyn till snällhet eller blyghet, där är det vinna eller försvinna som gäller. Attraktion har enbart med instinkter att göra, man kan till exempel attraheras av någon någon som är raka motsatsen till vad man "borde" attraheras av.

En orädd kille som tar för sig och visar sig framåt signalerar starka gener och därmed bra avkomma, på instinkt språk betyder det bra partner som kan se till att både mamma och barn överlever samt avla starka barn = attraktiv. En rädd och blyg kille signalerar svaghet, översatt till instinkter blir det svag kille som inte kommer klara av att se till att mamma och avkomma överlever samt överföra sina svaga gener till barnen = oattraktiv. Orättvis som fan i vårt moderna samhälle där man inte längre kämpar för överlevnad, och där "styrka" visas på andra sätt än förr, men återigen attraktion har inget med förnuft eller principer att göra. Om du tänker grottmänniska (det våra instinkter är anpassade till) så ska du se att det helt plötsligt blir ganska logiskt

Men tjejer som "tar för sig" då? Signalerar inte även de "starka gener"? Snacket om "naturen" saknar substans. Vi lever inte som naturvarelser uti naturen längre utan i en utomordentligt komplex, social miljö.
Slutsats:
Hav hopp alla blyga men längtande killar. Förr eller senare kommer en bastant tant och slår huggtänderna i er. Precis vad många av er behöver.