Tvekar på abort.
Gjort abort själv, tvekade dock inte då.
Men Lovar dig snälla om du tvekar redan nu. Kommer du ångra dig grovt sen!
Inlägg från: Anonym (Om du tvekar nu)
|
-
-
Vad gäller omständigheter löser det alltid sig.
-
När jag sedan blev gravid andra gången och behöll det. Kunde jag känna hur den sprattlade redan i vecka 12. Tänk noga! Det har gått rätt långt för dig du har ett utvecklat foster i dig som har ett hjärta som slår.
Vill inte ge dig skuldkänslor och dömer inte osv. Vill bara ditt bästa. -
Gör det inte.....
Han kommer acceptera det och bli så glad snart när din mage komme bli allt rundare..
Nej nej snälla gör det inte. Känns som att du gör det för att han pressat dig! -
Du säger att du inte är hundra och att du vill släppa det och gå vidare.
En abort kommer man aldrig släppa och speciellt inte om du känner som du gör nu. -
När jag gjorde abort. .
Jag lyssnade på vad min kille sa. MEN jag brydde mig inte om hans åsikt för fem öre!
Jag tänkte endast på mig själv och vad jH ville. Jag ville inte vara tillsammans med honom, jag har en annorlunda historia än dig. Men det jag försöker säga är, skit i honom.... Om han älskar dig så gör han det oavsett beslut.annars älskar han dig inte. Jag hadee blivit skit arg om han ba "jag älskar dig" det han menar är "vad duktig du är som lyssnar på mig,jah får som jag vill o jag mår inte ett dugg illa av det" en kille vet inte alls vad en graviditet innebär och dess känslor.
Att du inte ens kunde svara tillbaka tyder på att du inte alls mår bra av detta. Och du kommer hata dig själv som gjort det för din killes skull. Nej Tänk på dig själv det är DITT beslut. Visst han har rätt att tala men tycker inte du ska ta åt dig alls, låt honom säga vad han vill! Känn efter själv! -
Omg!!! JAH VISSTE DET!!! MÄN ÄR SÅ. JÄVLA.... Visste det. Han var inte alls nervös för att bli pappa. Allt handlade om. Att han ville dumpa dig. Därför ska man aldrig låta en man avgöra något i ens liv aldrig!!!! De är så egoistiska.kanin3 skrev 2017-11-09 11:55:22 följande:
Hej, jag kollar in en snabbis för att berätta för er hur allt gått.
Jag tvekade fram tills jag tog tabletterna och vet fortfarande inte om det var rätt, men gjort är gjort och med tanke på hur livet blivit efter så tror jag kanske att´det var rätt val även om det är svårt att se det just nu.
Min fästman som han ändå faktiskt var, dumpade mig fyra dagar efter aborten. Och på dessa två månader har han hunnit skaffa tjej, flytta ihop med henne, köpa en bil för ca 50-60.000 kr och förlova sig igen och troligast har han ett barn på g med henne nu plus att han har blivit bonuspappa till hennes tidigare dotter.
Mitt hjärta är av på mitten och jag vet inte hur jag någonsin ska kunna lita på någon igen. Jag förstår ju att han varit otrogen mot mig och att han bara hade ett problem i vårt förhållande och det var barnet jag bar på.
Jag saknar och tänker på barnet jag aldrig fick varje dag medans jag vet att han inte har ägnat EN ÄNDA tanke åt det. Han var där när jag spotta ut tabletterna för att jag innerst inne inte ville, för att jag innerst inne visste att jag skulle klara detta med eller utan honom. Han manipulerad mig och jag tycker att han utnyttjade mig i en redan utsatt situation och jag hatar mig själv för att jag inte var stark nog.
Samtidigt som jag är tacksam att jag inte behöver ha ett skit med denna hemska jävla människa att göra igen.
Jag kommer överleva men just nu är allt väldigt jobbigt.
Förlåt för rörig text men alla känslor är överallt just nu.
Ha det bäst och tack för alla råd <3