Tvekar på abort.

Ingen annan kan välja vad du ska göra det måste du välja själv.

Stod inför abort själv en gång när jag och min man precis börjat träffas. Velade fram och tillbaka i tre veckor fram tills tiden, gick dit och hade otrolig ångest.

Fick göra ett vaginalt ultraljud och såg fostret och tänkte direkt nej, nej detta går inte. Visade sig dock att fostret dött två veckor tidigare men inte stöts bort. Jag fick sån otrolig ångest att jag förlorar fostret och får det fortfarande när jag tänker på det. Jag sörjer fortfarande det barnet, fyra år senare särskilt sedan vi fick vårt första barn.

Du är ju rätt långt gången.

Är du beredd att göra detta själv och allt det innebär?

Går det praktiska att lösa?

Kan/vill dina föräldrar hjälpa dig?

Stötar gärna vad du än väljer men var säker på ditt beslut.