Gravid med ny man , har tre barn sen innan...bor i Stockholm

Hejsan, 

Har också barn sedan tidigare, plus ett bonusbarn och nu väntar jag ett med min nya man. Får se hur det kommer att bli Vi har tyvärr problem med bonusbarnen som inte går ihop så vi har dem olika veckor. Det är i och för sig väldigt skönt för husfriden men man får aldrig egentid med maken Vi hade så i början och det var verkligen lyx! Går era barn ihop? Är alla glada och nöjda? Här är 2 barn överlyckliga för nytt syskon och en är totalt förtvivlad.

Hur känns din grav denna gång, lik de andra? är det många år mellan barnen?

Hej igen, 

En 78:a här....snart 40 alltså. Mina barn är födda 07 och 10, och min mans dotter är född 07. Tjejerna går i paralellklass sedan förskoleklass. Varannan vecka bodde de hos oss och varannan var de grannar! Och de gillade inte varandra från början heller då vi bara bodde grannar.... de är så extremt olika. 
Hans dotter har också nåt litet "fel", en extrem oro och mycket panikångest och dålig självkänsla. Så hon anklagar allt och alla för att vara extremt orättvisa och elaka. Så som du förstår har min dotter mindre lust att hänga med någon sån. Så himla synd när de verkligen skulle kunna få ut nåt bra av varandra istället. 

Men hon har så mkt issues att ta tag med först känner jag innan vi kan ha barnen tillsammans. (Hon har gått till BUP sedan hon var 3 typ) Vi har pratat med den ena terapeuten efter den andra psykologen och senast sa de faktiskt att vi inte ska tvinga ihop barnen förrän den där tösen mår bättre och att min man och hans ex löst sina samarbetsproblem.

Va trist med era söner! Jag förstår PRECIS :-/ Hoppas det kan lösa sig. hur är hans ex? har hon varit bitter och så? 

Jag bor norr om Stockholm och har bf 22 maj. Exakt samma datum som min son. Han hade BF 22 maj 2010 men kom 6 juni 2010....så jag tror snarare detta blir ett junibarn. Vilket datum har du?

Nu har jag nojjar till tusen på sistone. Har känt bebis rätt tydligt sedan någon vecka eller två men nu sedan några dagar gör jag inte det längre. Vet att den är liten och det är tidigt, men du vet ju hur man är

Känner du din? ska ni kolla kön förresten? Vi tänkte skippa det faktiskt

Känner verkligen igen det där med att hitta någon som bryr sig! Grattis verkligen!!! Jag är fortfarande förvånad att min man undrar hur min dag har varit, följer med mig på läkarbesök osv....han är faktiskt intresserad Tragiskt att alla inte är så eg.... Men det positiva med skilsmässan är iaf att pappan fått jättebra kontakt med våra barn, han gör ALLT för dem nu. Det är underbart att se men ledsamt att han inte brydde sig från början. Mina små visste knappt vem han var, frågade aldrig efter pappa, trodde säkert inte de hade nån typ Men nu är det andra bullar Han ska själv gå och gifta sig nu nästa vecka så det lär väl komma nån bebis där oxå såsmåningom misstänker jag. Har ditt ex någon ny?

Oj, nu har jag svamlat på här

Ha en fin dag!

Oh va spännande med stora UL snart Vi får allt vänta till 28 dec. Vad har du för BF då, början maj? Känner du den lille varje dag nu?

Vi vill himla gärna ha en liten pojk så vi kallar den hela tiden för HAN Kommer bli snopna om det kommer ut en tös....haha! Men bara den är frisk så är vi nöjda såklart. Jag fick PRECIS resultatet för NIPT och det såg bra ut Så nu är det bara  att hoppas att det är något som lever och växer där inne.

Nämen, då bor vi rätt nära, jag bor i Danderyd. Trodde nästan ett tag att du var min nya granne. Flyttade precis in en familj med 5 barn från 2 olika familjer. Lusigt

Ja mycket samma lika! Läkaren som jag träffade sa just : du är utbränd i relationen. Låter kanske skumt men stämde rätt så bra. Jag gjorde ALLT och lite till typ. jag vet att min omgivning sa åt mig flera gånger men jag tyckte att allt gick så bra så. Men tydligen hade jag en gräns jag oxå....

Wow, vilket jobb du gjort med din dotter, underbart att det fungerar så bra! Men har man koll från början och vet vilka hinder som kan finnas så kan man säkert skapa en god grund. Min granne där jag bodde förut har en son med autism. Verkligen en go kille! Han har svårt med talet och är verkligen i sin egna lilla värld, Men grannen är öppen med det och bad oss ofta om hjälp, framförallt om vi såg honom vara ute och strosa själv. Han rymde ofta nämligen. En dag satt han på vår trappa och var förtvivlad för att alla hade åkt hemifrån och lämnat honom. Snabbt efter kom dock hans mormor som inte alls hade lämnat honom såklart Men det kändes så bra att han vågade komma till oss när han blev rädd. En gång när jag väntade sonen så var han sååå fascinerad över den stora magen att han klampade fram och lyfte upp min tröja och gav magen en stooor puss hahah! Mamman skämdes ihjäl men blev så glad för alla fina känslor han fick fram då och då.
Men mer än då har jag inte stött på autism. 

Ja du , det är frågan om de borde göra nån utredning  på hans dotter...min man säger ofta att hon är överaktiv och att det är "nåt". Men hennes mamma skulle ALDRIG gå med på det. Det är INGET fel på henne, bara på alla andra. Det är nog tyvärr mamman som det stora problemet ligger. Hon gör sig själv till offer för att "vinna över" dottern. Så hon har extreeeem oro för sin mamma, tror att hon ska dö hela tiden osv. Behöver ringa och kontrollera 70 gånger om dagen i värsta fall, Hon kan lätt berätta för sin dotter att mamma kommer att dö nästa gång hon träffar en hund, bara så att du vet. helt galet! Hur kan en förälder lägga sånt på sin 9 åriga dotter?? Som dessutom är onormalt orolig av sig. Många väldigt konstiga saker när det gäller den där mamman.  Dottern tar ju efter allt, skylla ifrån sig, alla andra är orättvisa och dumma, jag vill oxå ha alla saker som alla andra har sov. Så som du förstår så motarbetar mamman ALLT. Ju mer vi ber om hjälp desto mer gör hon tvärtom. hon är extremt manipulativ också. Jag har sagt till min man många gånger att jag nästan blir oroolig över vad han är för person som ens har varit ihop med den där....hahaha!

Haha, ja lite lusigt hela storyn, vi skulle kunna skriva långfilmsmanus om det tror jag Jag och N1 bodde granne med N3 och hans nya sambo Madde och hennes dotter. Sen skilde jag och N1 oss (så det hade inget att göra med min nya man). Men i skolan på uppropet i 6 års så träffade jag då Maddes ex som heter N2 (alla 3 heter samma sak! hahha!) Så på den vägen är det

Nu ska jag ut en sväng på lunchen för att lämna hunden till min man. Vi släpar med den stackaren till jobbet varje dag Men bra med miljöombyte och lyx att vi båda kan ha med henne!

Men va intressant, hur kan man då avgöra att det är autism?

En dalmatiner har vi, hon är 6 månader nästa vecka och helt sjövild men gudomligt söt när hon sover -precis som med barn, haha!

Men då blir det typ någon månad mellan våra små helt enkelt

Ja, vi gjorde NIPT tillslut, mest min man som nojjade. Men sååå skönt att faktiskt veta
Vi velade ett tag, för det kostar ju rätt mkt. Men som vi sa , hade det varit gratis så hade vi gjort det. plus att vi redan har det såå jobbigt med våra stora barn vill vi iaf minimera risken för mer problem. Sen kan det självklart uppstå både det ena och det andra med de små liven, men det som går att utesluta är alltid något kände vi. Fick 1:459 på KUB vilket ändå bara är 0,2% risk men vi kollade ändå.

Nope inga missfall alls vid någon av de 3 grav. har du haft flera? Denna lille plutt är tillverkad med IVF faktiskt, det var något nytt för mig. Min mans dotter är ivf så han hade koll Men eftersom jag inte haft problem med missfall eller så så fastnade den på första försöket.

Jobbar med aktier, sitter och knappar siffror i excel dagarna i ända typ

Hejsan, 

Igår hittade vi hjärtljudet  iaf och idag har jag känt lite fladder igen , så nu är jag lugn
Hur mår du idag?

/Katja

Hejsan

Men usch stackars dig! Är det sammandragningar du får? Jag har vid alla graviditeter fått det supertidigt. Man blir helt matt i slutet av dagen av allt krampande!
Jag började få det härom dagen och jag misstänker att det kanske är därför jag inte känt bebis så mycket. Den får ju inte en chans att sprattla när allt är så spänt
Men du hade inte så med de andra barnen? Min BM kunde knappt undersöka magen utan att den spände sig som en boll. Sparkade bebis mycket spände den sig som en boll osv....

Vi köpte en sån där doppler elelr vad det heter UL-monitor. Lite nojjigt, men kände att det kunde lugna mig innan den sparkar hela tiden. Så jag har lyssnat lite ibland då den inte rört sig. Väldigt mysigt. Annars har jag första tid hos BM typ 10 januari för att lyssna. Långt dit  

Vi betalade 5 500 kr för NIPT på Ultragyn Odenplan. Var gjorde ni testet?

Oh va spännande med det stora UL, jag längtar massor. Så magiskt att få se de små <3
Har ni kommit på något namn än?

Japp 10:an är en pojk och 07:an en tös.

Hur tar era tidigare barn det här med att få ett syskon? Vi har två glada och en fullkomligt förtvivlad....knepigt!!!
Men jag känner att det är och kommer bli sååå fint att ha något tillsammans. Ofta känner jag att vi är två lag som bor ihop och den känslan är inge vidare. Eftersom barnen inte går ihop lever vi parallelt typ. Nu blir det lite lättare när vi delat på dem iaf. Så för vår skull om man får vara ego tror jag det blir toppen att vi har något som knyter oss samman, även om vi är gifta och så....men ändå

Men guu va skumt, de kan väl inte ha sänkt priset på en månad bara??

Haha, eller hur! Underbart att slippa alla ex på en punkt iaf
Och skoj att se hur den "nya" blandningen kommer att bli

Ja, sammandragningar....de gör inte så himla ont egentligen men jag tycker att har man många och ofta så gör det tillslut rätt så ont. Man blir matt och öm...Men ont och kallsvettigt låter ju lite väl. har du frågat barnmorskan? Mina andra har definitivt rört sig mindre de dagar magen krampat mycket....antigen kan de inte röra sig då eller så känner man dem bara inte då magen är hård. Jag vet inte.

Lycka till idag på UL!! Spännade ????

Ja ursvårt Har haft såååån ångest i flera år angående detta. Det är min lilla tjej som är helt knäckt. I början förklarade pappan för barnen att det var mitt fel allt det som hänt och att det var jag som flyttade osv. Det hjälpte ju inte min sits kan man säga. Visst att det var jag som initierade det hela kanske men det berodde ju oxå på  HANS beteende som han vägrade ändra. Men såååå onödigt att kasta skit på varandra ju

Så A har liksom aldrig riktigt accepterat situationen. Hon gillar nya Niklas iaf, det är skönt men hon avskyr hans dotter (suck). Så därför vill hon knappast dela ett syskon med henne...

Men jag försöker att ge henne tid och uppmärksamhet. Hon har även pratat med kuratorn på skolan som hon älskar. Svårt att veta hur mycket man ska göra också, på nåt sätt så känns det som att hon har lärt sig att ju mer butter och ledsen hon är desto mer anstränger jag mig. Jag kan ju inte ge henne 100% hela tiden. Jag har ju även ett till barn, jag behöver handla, laga mat, fixa å dona hemma, jobba osv. Supersvår balans!

Sen vet jag inte när och hur jag ska prata med henne. Är hon pigg å glad och egentligen mottaglig för lite prat så vill jag ju inte heller påminna henne om det jobbiga och dra ned henne i depp igen. Men när hon är ledsen så går det ju inte in nåt det man säger....knepigt va?

Hallå?