Han tog på mig.. Tror jag..

Alltså hur i HELVETE är det att vara lättkränkt när man väcks av att ens man har fingrarna i en och fortsätter trots att man drar sig undan!? Vi har varit tillsammans i massa år, han VET att jag inte skulle uppskatta det!

Så du tycker det är mindre sjukt att utgå från att ens gifta man medvetet vill skada en men istället för ta upp det med honom och se hur han svarar så skriver man ett victim-inlägg och söker sympati för att man inte tar ansvar i sin relation och pratar ! ? Och talar illa bakom hans rygg?

För att inte tala ifall TS skulle berätta åt nära och kära "han gör saker på mig emot min vilja" så han hängds ut och blir utfryst från vänkretser och dömd resten av livet fast allt handlade om ett missförstånd att han gjort det i sömnen eller att de inte har pratat om någonting (,vilket verkar logiskt med) så han provar och ser vad hon reagerar med, eftersom det är enda sättet att kommunicera.

Hade han legat och hållit fast henne mot hennes vilja är det en annan sak då hade jag också tyckt han var en förövare, men ska alla som tar på varandra anmälas för övergrepp gör att partners i relationer inte orkar ta sitt ansvar och säga var deras gräns går, ursäkta mig men kan vi lägga samhällets resurser på riktiga förövaren istället för "min partner tog på mig jag har inte sagt att jag inte ville någon av gångerna men det är ju uppenbart att jag inte vill för jag gillar inte sånt och han borde räknat ut det så nu vill jag att alla ska hata honom och trldtötanee mig"

Var inte i ett förhållande om du inte klarar av egna ansvaret. Du skadar dig själv när du inte visar var dina gränser går det kan du inte skylla på någon annan.

Och oschysst mot honom att skriva såhär fult bakom ryggen när du inte vet någonting om hans perspektiv.

Att anta att alla män som tagit på din partner är förövare i en relation är definitivt det sjukaste som skrivits här, då kan alla män anta att alla kvinnor är dåliga mammor för det existerar med. Eller att de är otrogna och jagar gifta män för det existerar med.

Alltså hur i HELVETE är det att vara lättkränkt när man väcks av att ens man har fingrarna i en och fortsätter trots att man drar sig undan!? Vi har varit tillsammans i massa år, han VET att jag inte skulle uppskatta det!

Han kanske VET lite bättre om du säger ifrån nästa gång. Du skriver ju själv att du väcktes, om du vaknade med  ett par fingrar i musen, varför sa du inte ifrån?

Känns ju jäkla konstigt hur fan man lyckas hålla ihop en massa år men inte kunna säga ifrån på en sån grej utan starta en tråd istället?

Så nu är du alltså vaken när du upptäcker det? Innan sov du och var inte säker...

Vad säger din man om det? Hur tänker du gå vidare?

Alltså hur i HELVETE är det att vara lättkränkt när man väcks av att ens man har fingrarna i en och fortsätter trots att man drar sig undan!? Vi har varit tillsammans i massa år, han VET att jag inte skulle uppskatta det!

Vad är det du inte fattar med att han VET vad jag gillar och inte!?

Jag vaknar med starka obehagskänslor och skriver ett inlägg för att ventilera. Hoppas inte att någon kommer till dig för råd irl.

Score! Jag tycker det är skrämmande hur långt från ens egna ansvar man kommit genom att blanda in uttrycket victim-blaming när man i ett förhållande blir rädd för att säga: "Älskling jag kände att du fingrade i mina trosor igår, jag vet inte om du var vaken eller sov eller om du trodde jag ville därför säger jag till dig nu att du får inte ta på mig när jag sover, det känns inte okej för mig!"

Okej om hon vaknade upp blodig och kan inte gå, då kan man förstå att hon inte vill gå till sin älskade som gjorde det och säga "jag gillade inte det"

Han tafsar på henne, det är det me too handlar om KOMMUNIKATION - ansvar! Prata säg var gränsen går få bort eventuella normer att "det är okej för hon är min tjej" men nu vet vi ingenting om hans intentioner och jag har bättre saker för mig än att peka ut oskyldiga som våldtäktsmän/ trakasserade förövare så jag påvisar fortfarande att TS bär det största ansvaret och det är inte att skuldbelägga, det är att markera att kvinnor har lika mycket ansvar med kommunikation i sitt förhållande som männen.