Han tog på mig.. Tror jag..

Problemet är väl din rubrik ("...tror jag") och din trådstart, där du ev tror att du drömt, och slutar med frågan "tänk om jag bara drömt". Sedan blir du kränkt när folk antyder att du kanske drömt.

Hade du istället startat en tråd där du tvärsäkert beskrivit att detta har hänt tror jag svaren sett lite annorlunda ut.

Oavsett vilket så måste du ju prata med din man om det här i vaket tillstånd. Säg tydligt att du inte vill att det händer igen. Du säger att han vet att du inte vill ha sex pga att du inte har skydd. Han kanske tror att fingrar är ok? Det blir man inte gravid av.

Men om du VET och du upplever dig kränkt och utsatt, varför lever du med honom fortfarande och varför har du inte gjort en anmälan mot honom? OCH konfronterat honom??

Men jag har sagt upprepade gånger att jag givetvis inte tror på allvar att jag drömt det.

Varför försvarar så många honom trots att jag säger att han vet att jag inte är okej med det?

Hur kommer det sig att du inte säger något om det då? Du startar en ganska dramatisk tråd om ett potentiellt ganska dramatiskt ämne och undviker sedan absolut allt som skulle kunna leda till någon sorts upplösning av dramat. 

Jag tycker den här tråden påminner om en rad andra där trådstartaren, kvinnan, inte heller är säker på vad som hänt bara för att senare i tråden vara helt övertygad om att hon blivit utsatt för övergrepp och som efter det håller tråden igång genom att inte svara tydligt på något alls egentligen. Inte sällan startar personen dessutom ytterligare en tråd där någon detalj ur den första ska diskuteras. 

Jag funderade på den frågan också! Kanske för att det för många är så främmande att man _inte_ vill att ens man ska ta på en när man är nära i samma säng? Kanske för att vi är så många som väcker vår partner mitt i natten för att vi är kåta? Vissa får dåligt samvete och vill inte känna sig som förövare?

I mitt eget fall så pratade vi redan tidigt i förhållandet om att vi båda gärna ville att den andre smeker, ger oralsex eller vad som helst när vi sover. Så i mitt förhållande finns inte problemet.

Men i mitt förra förhållande så pratade vi aldrig om detta och min man sa inget nånsin förutom i ett gräl när vi hade separerat. Då sa han att jag hade utsatt honom för övergrepp. Det var en sån chock att ta in, jag hade inte förstått alls. Och jag förstår fortfarande inte, han sa eller gjorde aldrig nåt som jag uppfattade som ett "nej" eller "sluta".

Du kan nog inte vara nog tydlig mot din man när det gäller detta. Ni måste rakt och enkelt ta diskussionen om exakt vad som är ok när ni sover (åt båda håll).

Så då är tråden slut då antar jag, eller vad ska den handla om nu?

Tack. Jag inser det. Men jag är förstås intresserad av svaret.