När börjar tjejer bli intresserade av killar som mig.

Min granne som är pensionär tänkte som du. Han satsade på eget företag för att kunna styra själv sitt liv och ge hans familj bra förutsättningar, han fick slita hårt och jobbet tog upp mer tid än planerat (som det oftast gör) och när han hade jobbat upp sig och sparat in massa pengar så han och hans fru skulle kunna leva gott, dör hon. I cancer. Han ville inte leva utan henne. Han fick en psykos. Han fick elchock-terapi och han var aldrig sig lik efter det. Han sa till mig "Jag önskade att jag aldrig startade det där jävla företaget och att jag la all min tid på min fru, hon var mitt allt" och var avundsjuk på min familj som aldrig varit rika eller drivit karriär eller kunnat göra dyra nöjen, men vi har alltid haft varandra.

Väldigt olyckligt för honom, men skulle alla tänka så som du skriver nu hade vi fortfarande suttit i en grotta med stenar och pinnar. 

Alla kan inte vara arbetstagare utan några måste även vara arbetsgivare/entreprenörer och hitta nya sätt som drar samhället framåt. Sen är det absolut som du skriver att man får åsidosätta mycket och det har även jag gjort. Ligger även på gränsen till utmattning och har svåra komplikationer pga detta. 

Men att jag driver ett företag är ju inget som skall hindra mig från att hitta en partner, sen kanske det inte är en livsstil som skulle passa dig? Men personligen skulle jag inte vilja gå tillbaka till en anställning igen. 

Skulle helt klart behöva komma i kontakt med mer tjejer som tänker som du ;) 

Ska väl inte säga att jag aktivt letar men försöker ju prata med de tjejer man kommer i kontakt med. 

Får väl kanske ge nätdejting någon mer chans, men jag spyr på att läsa om alla dessa spontana tjejer som älskar att resa och umgås med vänner och att dricka sangria på nån jävla strand i Spanien är livet.  

Tror du detta är något som attraherar kvinnor? Om du mår dåligt av ditt företagande, hur ska du orka ha tid att dejta någon?

Några ovan har skrivit att de vill ha killar som har tid för dom, inte killar som jobbar jämt. 

Så du ogillar semester och att umgås med vänner? Du vill ha en tjej som du knappt orkar träffa, men du skulle föredra att hon jobbade i ditt företag, antagligen för att då skulle du hinna träffa henne.

Jag börjar förstå varför du har problem  med tjejer...

Du kommer hitta någon! Men urvalet är lite snävt.

Omogna går bort. Tickande biologiska klockor likaså. Sen bör hon som du säger dela din livsstil och kanske även ge avkall på sin. Annars riskerar ni nog att glida ifrån varandra.

Många kvinnor trivs dock bra med att dela sin mans livsstil.

Jag skulle inte skrota nätdejting. Men jag skulle swipa alla ickepersonliga presentationer som handlar om vad man gör - inte vem man är. Det blir på tok för svårt att sålla bland tomma ord. Vi är så förblindade av yta att det är läskigt att vara personlig. Man frågar "hej, vad heter du (Anna) , vad gör du (är civilekonom och kopplar helst av framför brasan med ett glas barolo, efter ett tennispass)" och båda tror man pratar om vem personen är, men det är ju långt ifrån! Sikta in dig på dem som vågar bjuda lite på sig själva ;)

Lycka till!

Anledning till att det hände är inget som har med mängden arbetstid utan mängden stress relaterat till arbetet? Envis som man är fanns tron att man skulle klara allting själv, sedan fick jag känna på att det inte gick. 

Sedan dess har jag strukturerat om och lagt över en del ansvars områden på andra personer för att jag personligen inte skall känna samma press. 

Och som sagt jag strävar inte efter att alla tjejer skall gilla mig, men jag är väldigt rak och ärlig som person och är inte den som låter mig bli överkörd, tänker inte på något sätt ändra min personlighet för att en tjej skall fatta tycke för mig. Och om jag nu fått känna på mina begränsningar är det väl ändå bra att vara öppen och tala om detta? Sen om det då attraherar en tjej och inte en annan so be it.

Som svar på din fråga.... aldrig!
Du är helt enkelt för snäll och skötsam och det gör dig totalt jävla oattraktiv för kvinnor. Prova med att begå lite brott och skaffa dig en drös med tatueringar så ska du se att det släpper.

Skulle nog börja med att ta av dig din lilla offerkofta. Han själv en kille som verkar likna dig. Han har eget företag, stabil ekonomi, väldigt ambitiös, röker inte, omtyckt av personer han jobbat med. Vi träffades när vi båda var 20. Nu, sex år senare, är vi förlovade.

Klart nån kommer vilja vara tillsammans med dig. Ha ett öppet sinne och gå ut och träffa folk.

Hur många kvinnor känner du som är tillsammans med män som är kriminella och har massa tatueringar? Jag känner inte en enda. Umgås du bara med trashbrudar eller vad?