Bueno skrev 2017-12-18 21:33:12 följande:
Jag förstår ditt resonenang och hade givit samma råd till en som hade liknande problem.Tycker du är lite hård, jag prioriterar alltid vårt barn först. Kruxet med att lämna är ju att han är en bra kärlelsfull pappa trots missbruket. Vårt barn far inte illa på något sätt. Vill inte att vårt barn ska växa upp med skilda föräldäldrar. Jag har inte gett upp hoppet om honom ännu.
Jag vet att jag låter hård! Men du prioriterar inte ditt barn om du vill riskera att hon får tag i pappans droger.. eller att pappan är ensam med barnet och tar för mycket driger i barnets närvaro just den dagen.
Du skriver själv: Han är inte sig själv och det är tragiskt. Han går miste om vårt barns barndom då mycket fokus går åt att tillfredställa sitt sug. Plus att hans minne blir sabbat. Han är bara 24 år och tänker inte hur det kommer påverka framtiden negativt.
Hur kan du prioritera något sådant framför att ditt barn ska slippa växa upp i en sådan miljö, där pappa missad dotterns barndom? Jag har växt upp med missbruk! Och så receptbelagt missbruk. Jag hade helst sluppit ha det i mitt liv. Det vill nog din dotter också. Jag har själv en dotter, skulle pappan börja använda droger skulle han åka ut illa kvickt. Finns inte en chans att han ens kan festa loss med droger utan att börja missbruka. För min dotter kommer först! Alltid!
