Vi som försökt med första barnet ca 1 år

Precis hemkommen efter spolning av äggledarna och samtal med vår fertilitetsläkare.

Fy fan säger jag bara, spolningen var ingen rolig upplevelse! Ryser av tanken på att man kommer behöva ligga sådär med benen i luften x antal gånger när det är dags för ivf. Smärtan var inte att leka med heller.

Resultatet var inte upplyftande. Hon kunde inte se så mycket och tror att min livmoder är snedvriden och ev missformad. Ska få göra någon mer undersökning där de för in en kamera i livmodern för att kunna fastställa vad felet är. Fy fan. Då får man göra om cirkusen igen då.

Något positivt var iallafall att det är betydligt kortare väntetid än vi trodde. Två månader efter att rmc tagit emot vår remiss kommer vi bli kallade för att börja ivf. Var inställd på att det skulle ta minst ett halvår så det var ju riktigt kul att höra! Synd bara att det är sommaruppehåll i typ tre månader. Men då kommer vi igång till hösten iallafall! Underbart!

Tror jag har ÄL idag eller imorgon så försöker som vanligt båda dagarna. Skulle ju vara skönt att slippa lägga sig i den där stolen igen..

Jag fick mitt inom två veckor! Det som tog tid var postgången, brevet var nämligen daterat av läkaren typ en vecka innan vi fick det. Så rätt fort borde det gå!

Usch jag hatar väntetiden mellan ÄL och mens.. värsta och långsammaste tiden i cykeln. Hur många dagar brukar du ha?

Usch vad nere jag är idag. Idag visade testet fett minus igen och det var förmodligen vårt sista "vanliga" försök innan ivf. Hade på något sätt tänkt eftersom så många säger att när man väl ställt in sig på IVF så plussar man. Värdelöst att anta något sådant ;( om 3 dagar ska vi till ivf-kliniken. Tänk att man inte skulle kunna få en unge på naturlig väg utan vårt barn (om det nu lyckas med ivf) kommer vara gjort utanför våra kroppar i ett labb. Sjukt ändå att det går, man borde vara tacksam såklart men just nu är det mest mörker.

Brukade ha en ganska regelbunden cykel men nu hoppar den från 26-34 dagar. Jättejobbigt att det blivit så :( lutealfasen är alltid 10-11 dagar dock, så i kortaste laget. Känns inte som att något hinner hända på den korta tiden :(

Nu är det en vecka kvar till BIM, fick en liten rosa blödning förut men det är för nära efter ÄL för att vara nidis tror jag. Men hoppas kan man ju göra. Det är ju det enda vi kan göra i denna grupp.. :/

Ja det är såklart positivt :) vi har inte berättat för våra familjer än. På någotvis orkar jag typ inte med att min mamma ska oroa sig också och orkar inte med medlidande. Vill bara vara jag och inte "någon som inte kan få barn". Svårt att förklara. Sen bor jag och min sambo i Stockholm och mina föräldrar i Skåne och vi ses rätt sällan men talas vid varje vecka i telefon.

Om ivf inte lyckas kommer jag berätta eller om de börjar fråga en massa om barnbarn. Det är planen iaf :) har du berättat för många?

Ganska regelbunden iallafall, det är ju skönt! Blev galen när den första gången var 34 dagar, fasen vad man hann börja intala sig saker på den tiden! :/

Jag är på ÄL+4, så räknar med mens om en vecka. Hoppas den inte blir tidigare, vi ska gifta oss nästa lördag så vore riktigt tråkigt att behöva ha mens den dagen :( inte bara för att det är obekvämt och smärtsamt men blir så nedstämd av ännu ett misslyckande. Bröllopsdagen vill jag hellre vara lyckligt omedvetande!

Har du alltid ömma bröst innan mens? Vet att det är vanligt symptom men jag har aldrig haft det! Dom känns likadant varje dag i cykeln.

Då är det dags för första besöket på RMC imorgon. Har mått lite dåligt i helgen över att dagen nu är här. Det är så blandade känslor!

Vi ska bestämma vilken behandling vi ska få och gå genom sprutor. Tack! :)