Hej,
Försök 9 eller 10 just åt skogen. Nästa blir försök 10 tror jag. Här kan vi bolla tankar o frustration.. jag ska försöka samla mig till att ringa nånstans för utredning om några veckor men känns svårt att ta steget! Nästa äl är 2/5 och bim 15/2. Välkomna!
De frågade typ om hur ens mens är, tidigare eventuella graviditeter, könssjukdomar (jag fick räkna upp klamydia, kondylom och herpes och min sambo har aldrig haft nån - pinsamt) osv. Men också om yrke, matvanor, rökning och alkolhol osv. Vikt, längd. Hur länge man varit tillsammans och så. Samtalet fokuserades sen lite på min äggledare och utomkvedshavandeskapet osv men har man helt enkelt aldrig blivit gravid tar samtalet antagligen en annan väg.
Jag har också ett jobb där jag måste vara på plats vissa tider. Har tex öppning och stängning. Ibland kan jag flexa ut som idag. Så i min situation kändes det rätt men förstår absolut att alla inte har den relationen med sin chef eller så! Men en kollega sa "vad spännande!" När jag berättade och först tänkte jag att det är ju mest jobbigt... men sen blev jag glad att hon sa så och inte typ "vad jobbigt". För nu börjar ju det spännande snart.
Hej,
Hoppar in i tråden. Jag och min man är på försök 13 denna månad. Jag känner mig mest som den bittraste människan i världen och föll idag tillbaks i googleträsket som ledde mig hit. Det var väldigt skönt att få läsa de ni andra har skrivit, känns som att jag pendlat mellan alla känslolägen och tankar fram och tillbaks som nämnts här av er för att slutligen nu senaste månaderna ha landat i någon form av avgrundsdjupt bitterhetshål. Under tiden som vi har försökt har 4 vänner hunnit bli gravida och föda barn samt att 5 personer till annonserat sin graviditet senaste månaderna. Trots att ett par av dessa är mina närmsta vänner så har jag förvandlats till någon form otacksamhetsmonster och blir så ledsen varje gång någon berätta att de väntar barn, fast jag egentligen borde(är) glad för deras skull.
Hej,
Hoppar in i tråden. Jag och min man är på försök 13 denna månad. Jag känner mig mest som den bittraste människan i världen och föll idag tillbaks i googleträsket som ledde mig hit. Det var väldigt skönt att få läsa de ni andra har skrivit, känns som att jag pendlat mellan alla känslolägen och tankar fram och tillbaks som nämnts här av er för att slutligen nu senaste månaderna ha landat i någon form av avgrundsdjupt bitterhetshål. Under tiden som vi har försökt har 4 vänner hunnit bli gravida och föda barn samt att 5 personer till annonserat sin graviditet senaste månaderna. Trots att ett par av dessa är mina närmsta vänner så har jag förvandlats till någon form otacksamhetsmonster och blir så ledsen varje gång någon berätta att de väntar barn, fast jag egentligen borde(är) glad för deras skull.
Hej,
Hoppar in i tråden. Jag och min man är på försök 13 denna månad. Jag känner mig mest som den bittraste människan i världen och föll idag tillbaks i googleträsket som ledde mig hit. Det var väldigt skönt att få läsa de ni andra har skrivit, känns som att jag pendlat mellan alla känslolägen och tankar fram och tillbaks som nämnts här av er för att slutligen nu senaste månaderna ha landat i någon form av avgrundsdjupt bitterhetshål. Under tiden som vi har försökt har 4 vänner hunnit bli gravida och föda barn samt att 5 personer till annonserat sin graviditet senaste månaderna. Trots att ett par av dessa är mina närmsta vänner så har jag förvandlats till någon form otacksamhetsmonster och blir så ledsen varje gång någon berätta att de väntar barn, fast jag egentligen borde(är) glad för deras skull.
Hej,
Hoppar in i tråden. Jag och min man är på försök 13 denna månad. Jag känner mig mest som den bittraste människan i världen och föll idag tillbaks i googleträsket som ledde mig hit. Det var väldigt skönt att få läsa de ni andra har skrivit, känns som att jag pendlat mellan alla känslolägen och tankar fram och tillbaks som nämnts här av er för att slutligen nu senaste månaderna ha landat i någon form av avgrundsdjupt bitterhetshål. Under tiden som vi har försökt har 4 vänner hunnit bli gravida och föda barn samt att 5 personer till annonserat sin graviditet senaste månaderna. Trots att ett par av dessa är mina närmsta vänner så har jag förvandlats till någon form otacksamhetsmonster och blir så ledsen varje gång någon berätta att de väntar barn, fast jag egentligen borde(är) glad för deras skull.
Aah okej! Var personen trevlig som ni träffade? Ja känns som vissa kan smita iväg mycket lättare... men funderar på att prata med henne om det blir typ ivf o så.. haha jo spännande minst sagt, men så svårt för andra säkert o veta hur dom ska reagera. Man vet typ inte vad man vilk höra... förutom alla jäkla klyschor förstås!
Hej,
Hoppar in i tråden. Jag och min man är på försök 13 denna månad. Jag känner mig mest som den bittraste människan i världen och föll idag tillbaks i googleträsket som ledde mig hit. Det var väldigt skönt att få läsa de ni andra har skrivit, känns som att jag pendlat mellan alla känslolägen och tankar fram och tillbaks som nämnts här av er för att slutligen nu senaste månaderna ha landat i någon form av avgrundsdjupt bitterhetshål. Under tiden som vi har försökt har 4 vänner hunnit bli gravida och föda barn samt att 5 personer till annonserat sin graviditet senaste månaderna. Trots att ett par av dessa är mina närmsta vänner så har jag förvandlats till någon form otacksamhetsmonster och blir så ledsen varje gång någon berätta att de väntar barn, fast jag egentligen borde(är) glad för deras skull.
Hej,
Hoppar in i tråden. Jag och min man är på försök 13 denna månad. Jag känner mig mest som den bittraste människan i världen och föll idag tillbaks i googleträsket som ledde mig hit. Det var väldigt skönt att få läsa de ni andra har skrivit, känns som att jag pendlat mellan alla känslolägen och tankar fram och tillbaks som nämnts här av er för att slutligen nu senaste månaderna ha landat i någon form av avgrundsdjupt bitterhetshål. Under tiden som vi har försökt har 4 vänner hunnit bli gravida och föda barn samt att 5 personer till annonserat sin graviditet senaste månaderna. Trots att ett par av dessa är mina närmsta vänner så har jag förvandlats till någon form otacksamhetsmonster och blir så ledsen varje gång någon berätta att de väntar barn, fast jag egentligen borde(är) glad för deras skull.
Förstår dig till 100%! Jag kan ofta känna mig arg på ALLA som fått barn eller är gravida och blivit det snabbt. Är ständigt rädd för gravidbesked. En vän har berättat att hon vill sluta med preventivmedel nu och jag blev ledsen direkt för jag bara vet att det kommer gå snabbt.
Förstår precis. Bävar inför varje kompis som ?ska berätta något?, inte för att jag inte blir glad för deras skull, utan för att jag blir så besviken över mig själv.
För en månad sen kände jag ?jaja, vi har inte bråttom, än sen att det tagit ett år längre än väntat?, för att nu vara en rent ut sagt bitterfi**a över hela situationen. Är så otroligt less och ledsen. Känns som att det aldrig ska hända...
Berättar för min chef och kollegor när jag absolut måste; har redan fått höra jobbiga skämt om hur inga mer får bli föräldraledig eller säga upp sig för då kollapsar verksamheten (är lärare) för att vara bekväm med något annat...