• Anonym (Nimze)

    Hatar autism

    Hatar verkligen att ha autism. Vill ju fan vara normal och inte helt jävla störd och onormal. Vet inte hur jag ska orka gå omkring hela livet och veta att det är fel på mig. Ibland vill jag bara fkn dö!!! Hur ska jag göra för att orka leva?

  • Svar på tråden Hatar autism
  • Qaswed

    Saker som funkar för mig är att dra ner på alla stressorer för att minska ritualbeteenden. Märks direkt när vi tex resa ngnstans. Tar mig evigheter att bli klar pga resfeber av förändringen som gör att OCDn bara bubblar.

    Rutiner is the shit. Har massor av återkommande alarm, lever med min bullet journal, programmerar in vanor osv. Allt handlar om att minska stressen genom att skapa förutsägbarhet och lagom små uppgifter att göra åt gången.

    Tyngdtäcke! Även tyngdväst eller kompressionskläder kan vara smutt. Lugnar nervsystemet.

    För mig är det mitt nya nörderi att lägga upp livet så att jag orkar med det.

    Att få barn kan funka bra. Vet de som har egna diagnoser och en klase barn med extrautrustning. Men det kan också vara fördjävligt om man inte är beredd på hur lite tid man får för sina egna behov.

    Hitta något att njuta av. Skogen, naturen, havet. Musik. Ngt som tankar energi.

  • Qaswed
    Anonym (Nimze) skrev 2018-02-03 21:04:43 följande:

    Liknande svårigheter sam jag har låter det där lite som. Verkar ju skönt i alla fall om du mår bättre nu.  :)


    Tack. Vill ju berätta att det finns hopp. Att ha klart för sig varför det är svårt är ju en bra början så även om det år en jobbig diagnos att leva med för många så blir det ju iaf lättare att veta.
  • Anonym (Nimze)
    Qaswed skrev 2018-02-03 21:12:02 följande:

    Saker som funkar för mig är att dra ner på alla stressorer för att minska ritualbeteenden. Märks direkt när vi tex resa ngnstans. Tar mig evigheter att bli klar pga resfeber av förändringen som gör att OCDn bara bubblar.

    Rutiner is the shit. Har massor av återkommande alarm, lever med min bullet journal, programmerar in vanor osv. Allt handlar om att minska stressen genom att skapa förutsägbarhet och lagom små uppgifter att göra åt gången.

    Tyngdtäcke! Även tyngdväst eller kompressionskläder kan vara smutt. Lugnar nervsystemet.

    För mig är det mitt nya nörderi att lägga upp livet så att jag orkar med det.

    Att få barn kan funka bra. Vet de som har egna diagnoser och en klase barn med extrautrustning. Men det kan också vara fördjävligt om man inte är beredd på hur lite tid man får för sina egna behov.

    Hitta något att njuta av. Skogen, naturen, havet. Musik. Ngt som tankar energi.


    Tack för tipsen!!! (:

    Men vet bara inte hur jag ska göra för att orka med mig själv. Hur jag ska kunna låta bli att hata mig själv.
  • Anonym (Nimze)
    Qaswed skrev 2018-02-03 21:14:28 följande:
    Tack. Vill ju berätta att det finns hopp. 
    Tack så mkt.
    Qaswed skrev 2018-02-03 21:14:28 följande:
     Att ha klart för sig varför det är svårt är ju en bra början så även om det år en jobbig diagnos att leva med för många så blir det ju iaf lättare att veta.
    Fast för mig är det inte riktigt så att jag har fått veta rätt som det är, utan jag har vetat i princip hela mitt liv eller typ så.
  • Qaswed
    Anonym (Nimze) skrev 2018-02-03 21:15:06 följande:

    Tack för tipsen!!! (:

    Men vet bara inte hur jag ska göra för att orka med mig själv. Hur jag ska kunna låta bli att hata mig själv.


    Vad är det du hatar? För mig så hjälpte det massor att få ord på varför så många saker är svåra. Jag vet att det är annorlunda för dig. Många har ju missuppfattningar av typen "autister ser bara människor som verktyg" men för mig (och många andra) är det ju snarare så att känsloresponsen blir överdriven. Problemet är att jag lider mer än andra av att tex misslyckas i sociala situationer och eftersom det också händer oftare blir det lätt en negativ spiral. Alltså är det viktigt för mig att få balans i saker så att jag får lyckas med vardagen. Nu har jag allting på autogrio tex. Ständigt strul förr om åren och mycket ångest.

    Men även med dålig självkänsla och generell psykisk ohälsa så har jag alltid haft glädje av att kunna gå fullt in i saker. Att promenera en vacker morgon innan alla vaknar och ljuden börjar. Att lyssna om och om igen på de tre sekunderna där sången är så perfekt i en låt osv. Hjälper det dig?

    Jag hade en rätt bra uppväxt på många sätt och fick utrymme att vara udda i viss mån även om tex ticsen drev folk till vansinne. Men om du tex är uppvuxen i att passa in i normalitet så är det ju svårt att bryta sig loss från ingrodda förväntningar. Att säga "nej jag kommer inte på familjefikat imorgon för jag träffade folk i förrgår och igår" (typ) kan ju vara tufft. Inte minst om det är det lilla problemet.
  • Qaswed

    Och dessutom för att vara lite noga:

    normal != bra.

    Onormal != dålig.

    Att du är onormal har ju ingen som helst bäring på ditt människovärde eller säger något om ifall du är en bra eller dålig person. Utöver många NPF känner jag folk med CP, neurosedynskador, dödlig cancer, muskelsjukdomar, crohns, ibs, grava synskador osv. Visst är det lättare att vara vanlig men det är vi ju inte. Alla har vi våra svårigheter och ju äldre jag blir desto mer fattar jag att sådant spelar väldigt lite roll. Vem man är inuti spelar däremot roll. Om man är en bra person.

  • Anonym (Nimze)
    Qaswed skrev 2018-02-03 21:43:29 följande:
    Vad är det du hatar? För mig så hjälpte det massor att få ord på varför så många saker är svåra. Jag vet att det är annorlunda för dig. Många har ju missuppfattningar av typen "autister ser bara människor som verktyg" men för mig (och många andra) är det ju snarare så att känsloresponsen blir överdriven. Problemet är att jag lider mer än andra av att tex misslyckas i sociala situationer och eftersom det också händer oftare blir det lätt en negativ spiral. Alltså är det viktigt för mig att få balans i saker så att jag får lyckas med vardagen. Nu har jag allting på autogrio tex. Ständigt strul förr om åren och mycket ångest.

    Men även med dålig självkänsla och generell psykisk ohälsa så har jag alltid haft glädje av att kunna gå fullt in i saker. Att promenera en vacker morgon innan alla vaknar och ljuden börjar. Att lyssna om och om igen på de tre sekunderna där sången är så perfekt i en låt osv. Hjälper det dig?

    Jag hade en rätt bra uppväxt på många sätt och fick utrymme att vara udda i viss mån även om tex ticsen drev folk till vansinne. Men om du tex är uppvuxen i att passa in i normalitet så är det ju svårt att bryta sig loss från ingrodda förväntningar. Att säga "nej jag kommer inte på familjefikat imorgon för jag träffade folk i förrgår och igår" (typ) kan ju vara tufft. Inte minst om det är det lilla problemet.
    Jag hatar att känna det som att det är fel på mig. Att känna mig onormal och störd i huvudet. Jag hatar de svårigheter jag har. Och jag hatar de autistiska symtom som jag inte har, som jag är rädd att folk ska tro att jag har. Jag hatar att känna det som om jag borde vara känslokall och hemsk. Och oförstående och oempatisk när det gäller andra människor. Osv, osv, osv...

    Jag har tyvärr inte precis nån sån förmåga att gå fullt in i saker och liksom bara tänka på de, utan jag har näst intill alltid en massa saker i huvudet.
  • Anonym (Nimze)
    Qaswed skrev 2018-02-03 21:49:02 följande:

    Och dessutom för att vara lite noga:

    normal != bra.

    Onormal != dålig.

    Att du är onormal har ju ingen som helst bäring på ditt människovärde eller säger något om ifall du är en bra eller dålig person. Utöver många NPF känner jag folk med CP, neurosedynskador, dödlig cancer, muskelsjukdomar, crohns, ibs, grava synskador osv. Visst är det lättare att vara vanlig men det är vi ju inte. Alla har vi våra svårigheter och ju äldre jag blir desto mer fattar jag att sådant spelar väldigt lite roll. Vem man är inuti spelar däremot roll. Om man är en bra person.


    Hjärta
  • Anonym (Nimze)
    Qaswed skrev 2018-02-03 21:50:15 följande:

    Lycka till. Nu skall här sovas.


    God Natt!!! (=
Svar på tråden Hatar autism