Anonym (Nimze)

Äldre 3 Feb 18:41

50 svar

Hatar autism

Hatar verkligen att ha autism. Vill ju fan vara normal och inte helt jävla störd och onormal. Vet inte hur jag ska orka gå omkring hela livet och veta att det är fel på mig. Ibland vill jag bara fkn dö!!! Hur ska jag göra för att orka leva?

AndreaBD

Äldre 5 Feb 15:02

#31

Anonym (Nimze) skrev 2018-02-05 14:55:43 följande:

Ja och hur mycket mothugg har inte jag (Nimzay) fått i den tråden då kanske? En person verkade ju nästan tycka att det snarare var jag som var felet

"verkade tycka" - precis. Jag tror tyvärr att den där tråden bara öppnades för att hacka på "svagare" människor. Och det han verkar tycka är också bara för att sänka andra. Såna trådar bör man förstås helst inte läsa, men det är ju tyvärr så att man inte märker det direkt.

Anonym (Nimze) Trådstartaren

Äldre 5 Feb 15:08

#32

AndreaBD skrev 2018-02-05 14:59:35 följande:

Bry dig inte om den där tråden! Jag vet det är lättare sagt än gjort. Du är säkert en trevlig människa och du är lika mycket värd som andra. Har du träffat andra människor med samma/liknande problematik? Det kan vara hjälpsam. Och det kan få dig att komma ut ur det här negativa om du antigen kollar om det finns någon grupp i din närhet. Eller en mailing-lista? Det fanns det förut.

Tyvärr vet jag inte heller om det finns någon möjlighet att skriva/chatta med någon istället för att ringa.

Ja jag har träffat andra med liknande diagnoser. Men de hade inte alls samma typ av symtom som jag. De flesta var exempelvis mycket mer sociala. Det fick mig att känna mig ännu mer autistisk och att må sämre. Det var då jag började hata mig själv på riktigt. Vissa av dem var dessutom fördärvligt elaka ( de som liksom märktes mest). Om jag tillåter mig själv att vara generaliserande så trivs jag inte särskilt bra ihop med andra som har autism/aspergers (alltså rent generellt såklart då)då de flesta jag träffat varit väldigt olika mig. Jag är liksom väldigt mycket motsatsen till många autistiska symtom, men passar liksom väldigt bra in på vissa.

Anonym (Nimze) Trådstartaren

Äldre 5 Feb 15:11

#33

AndreaBD skrev 2018-02-05 15:02:23 följande:

"verkade tycka" - precis. Jag tror tyvärr att den där tråden bara öppnades för att hacka på "svagare" människor. Och det han verkar tycka är också bara för att sänka andra. Såna trådar bör man förstås helst inte läsa, men det är ju tyvärr så att man inte märker det direkt.

Men det var ju inte just den som gjorde tråden jag menar att tyckte det, och den som tyckte det uttryckte sig ungefär som de flesta som vet att jag har autism brukar göra och bemöta mig. Det är liksom ingen annan som gör nåt fel, säger nåt fel, behandlar mig fel osv, utan det är bara jag som är ett stort problem som uppfattar allt fel.

Anonym (J)

Äldre 5 Feb 15:26

#34

Anonym (Nimze) skrev 2018-02-05 15:11:26 följande:

Men det var ju inte just den som gjorde tråden jag menar att tyckte det, och den som tyckte det uttryckte sig ungefär som de flesta som vet att jag har autism brukar göra och bemöta mig. Det är liksom ingen annan som gör nåt fel, säger nåt fel, behandlar mig fel osv, utan det är bara jag som är ett stort problem som uppfattar allt fel.

Ja, tyvärr blir det ju så när man är ovanlig. Folk känner till det som är vanligt och vet inte hur de ska hantera ovanliga personer. Och det är ett digert jobb att lära dem vad som funkar för en själv. :/

AndreaBD

Äldre 5 Feb 15:30

#35

Anonym (Nimze) skrev 2018-02-05 15:08:05 följande:

Ja jag har träffat andra med liknande diagnoser. Men de hade inte alls samma typ av symtom som jag. De flesta var exempelvis mycket mer sociala. Det fick mig att känna mig ännu mer autistisk och att må sämre. Det var då jag började hata mig själv på riktigt. Vissa av dem var dessutom fördärvligt elaka ( de som liksom märktes mest). Om jag tillåter mig själv att vara generaliserande så trivs jag inte särskilt bra ihop med andra som har autism/aspergers (alltså rent generellt såklart då)då de flesta jag träffat varit väldigt olika mig. Jag är liksom väldigt mycket motsatsen till många autistiska symtom, men passar liksom väldigt bra in på vissa.

Där kan jag tycka att det kan vara värt att försöka mera. Att inte alla har samma symptom - det är klart. Folk är ganska olika ändå. Men det kan ge en stor trygghet att det finns en mycket större tolerans när folk alla själva har diagnos. Sedan kan det ju vara så att en del är lite oflexibla och stör sig på andras uddheter. Det kan man tänka sig. Tyvärr så tar det alltid lite tid att lära känna folk och då brukar det ändå bli bättre. Kanske också se om det finns en grupp där det finns någon person som styr det hela lite. Officiellt eller inofficiellt. Det kan skilja sig mycket mellan olika grupper också. Man trivs inte med alla människor, det brukar vara så. Du kan t.ex. prova med en grupp som gör något konkret. Diskussionsgrupp eller annat. Då har man inte lika mycket fokus på det sociala.

Eller en lite blandad grupp av folk med NPF. Ibland fungerar det ganska bra mellan folk med Asperger och de med ADHD. Min äldste son har ADHD och han tenderar till att träffa tjejer med Asperger.

AndreaBD

Äldre 5 Feb 15:33

#36

Anonym (Nimze) skrev 2018-02-05 15:11:26 följande:

Men det var ju inte just den som gjorde tråden jag menar att tyckte det, och den som tyckte det uttryckte sig ungefär som de flesta som vet att jag har autism brukar göra och bemöta mig. Det är liksom ingen annan som gör nåt fel, säger nåt fel, behandlar mig fel osv, utan det är bara jag som är ett stort problem som uppfattar allt fel.

Han som gjorde tråden kan ha flera nick, eller hur? Tyvärr så finns det folk som diktar ihop sånt med flit, som skapar flera nicks och som diskuterar precis så som det fungerar bäst (om syftet är att såra andra).

Anonym (Nimze) Trådstartaren

Äldre 5 Feb 15:36

#37

AndreaBD skrev 2018-02-05 15:33:23 följande:

Han som gjorde tråden kan ha flera nick, eller hur? Tyvärr så finns det folk som diktar ihop sånt med flit, som skapar flera nicks och som diskuterar precis så som det fungerar bäst (om syftet är att såra andra).

Fast detta var en vanlig klassisk seriös fl-användare enligt min erfarenhet. Som brukar diskutera i trådar. Tror faktiskt inte riktigt det (att de va samma alltså), helt enkelt. Hoppas inte detta blir som man snackar skit nu. Men så var det iaf.

AndreaBD

Äldre 5 Feb 15:43

#38

Anonym (Nimze) skrev 2018-02-05 15:36:26 följande:

Fast detta var en vanlig klassisk seriös fl-användare enligt min erfarenhet. Som brukar diskutera i trådar. Tror faktiskt inte riktigt det (att de va samma alltså), helt enkelt. Hoppas inte detta blir som man snackar skit nu. Men så var det iaf.

Nåja, det händer att folk blir lurade av sånt.

Anonym (Nimze) Trådstartaren

Äldre 5 Feb 15:45

#39

AndreaBD skrev 2018-02-05 15:30:47 följande:

Där kan jag tycka att det kan vara värt att försöka mera. Att inte alla har samma symptom - det är klart. Folk är ganska olika ändå. Men det kan ge en stor trygghet att det finns en mycket större tolerans när folk alla själva har diagnos. Sedan kan det ju vara så att en del är lite oflexibla och stör sig på andras uddheter. Det kan man tänka sig. Tyvärr så tar det alltid lite tid att lära känna folk och då brukar det ändå bli bättre. Kanske också se om det finns en grupp där det finns någon person som styr det hela lite. Officiellt eller inofficiellt. Det kan skilja sig mycket mellan olika grupper också. Man trivs inte med alla människor, det brukar vara så. Du kan t.ex. prova med en grupp som gör något konkret. Diskussionsgrupp eller annat. Då har man inte lika mycket fokus på det sociala.

Eller en lite blandad grupp av folk med NPF. Ibland fungerar det ganska bra mellan folk med Asperger och de med ADHD. Min äldste son har ADHD och han tenderar till att träffa tjejer med Asperger.

Hmm, jo antar att jag kanske borde testa att träffa folk med samma/liknande diagnos igen, kanske i ett annat sammanhang än det förra. Skulle ju vara kul om jag träffade några som hade ganska lika svårigheter som jag har, och om några/någon av dem var någorlunda lika mig i personligheten, det skulle jag kanske må bra av.
I nuläget, med de erfarenheter jag har, har jag dock olyckligtvis väldigt svårt att tänka mig mig det där med mer tolerans om alla har samma diagnos - då mina erfarenheter (än så länge) är att det blir betydligt mindre tolerans. Men samtidigt antar jag att det kan vara väldigt olika.

AndreaBD skrev 2018-02-05 15:30:47 följande:

Eller en lite blandad grupp av folk med NPF. Ibland fungerar det ganska bra mellan folk med Asperger och de med ADHD. Min äldste son har ADHD och han tenderar till att träffa tjejer med Asperger.

Har umgåtts i en grupp för folk med olika diagnoser oxå, det mådde jag bättre av, men i nuläget mår jag tyvärr så pass dåligt (av olika skäl) att jag inte orkar det heller.

AndreaBD

Äldre 5 Feb 15:49

#40

Anonym (Nimze) skrev 2018-02-05 15:36:26 följande:

Fast detta var en vanlig klassisk seriös fl-användare enligt min erfarenhet. Som brukar diskutera i trådar. Tror faktiskt inte riktigt det (att de va samma alltså), helt enkelt. Hoppas inte detta blir som man snackar skit nu. Men så var det iaf.

Jag hittade det du menar. Det inlägget säger ju inte mycket. Det var inte särskilt negativt och folk skriver ibland bara något utan att tänka så jättemycket.

Anonym (Nimze) Trådstartaren

Äldre 5 Feb 15:53

#41

AndreaBD skrev 2018-02-05 15:49:02 följande:

Jag hittade det du menar. Det inlägget säger ju inte mycket. Det var inte särskilt negativt och folk skriver ibland bara något utan att tänka så jättemycket.

Precis så som jag förväntas göra som har autism. Enligt min erfarenhet är det många andra som gör det, medan jag däremot försöker tänka efter hur folk kan reagera, ta illa upp osv, - iaf irl vilket de flesta inte verkar göra där heller. Och ändå får jag läsa på en massa ställen med fakta att det är JAG SJÄLV som med stor sannolikhet är sån.

Anonym (Nimze) Trådstartaren

Äldre 5 Feb 16:26

#42

Anonym (J) skrev 2018-02-05 15:26:38 följande:

Ja, tyvärr blir det ju så när man är ovanlig. Folk känner till det som är vanligt och vet inte hur de ska hantera ovanliga personer. Och det är ett digert jobb att lära dem vad som funkar för en själv. :/

Ja de e jobbigt orkar snart inte med de längre

AndreaBD

Äldre 5 Feb 19:42

#43

Anonym (Nimze) skrev 2018-02-05 15:53:58 följande:

Precis så som jag förväntas göra som har autism. Enligt min erfarenhet är det många andra som gör det, medan jag däremot försöker tänka efter hur folk kan reagera, ta illa upp osv, - iaf irl vilket de flesta inte verkar göra där heller. Och ändå får jag läsa på en massa ställen med fakta att det är JAG SJÄLV som med stor sannolikhet är sån.

Varför förväntas du göra det? Det är ju inte alls typiskt för autism, utan snarare för ADHD? Det verkar ju inte alls passa nu.

Däremot tror jag att det är ganska vanligt just på forum - folk läser ganska mycket och orkar inte fundera jättelänge, utan ibland skriver man bara något.

Anonym (Nimze) Trådstartaren

Äldre 5 Feb 19:50

#44

AndreaBD skrev 2018-02-05 19:42:01 följande:

Varför förväntas du göra det? Det är ju inte alls typiskt för autism, utan snarare för ADHD? Det verkar ju inte alls passa nu.

Däremot tror jag att det är ganska vanligt just på forum - folk läser ganska mycket och orkar inte fundera jättelänge, utan ibland skriver man bara något.

Trodde i så fall det var vanligt vid både autism och ADHD. Men på just det sättet jag menar är det väl vanligt vid autism...? Liksom att man säger klumpiga saker som sårar utan att mena att såra för att man har svårt att tänka sig in i hur den som man säger det till ska reagera...

AndreaBD

Äldre 5 Feb 19:57

#45

Anonym (Nimze) skrev 2018-02-05 19:50:42 följande:

Trodde i så fall det var vanligt vid både autism och ADHD. Men på just det sättet jag menar är det väl vanligt vid autism...? Liksom att man säger klumpiga saker som sårar utan att mena att såra för att man har svårt att tänka sig in i hur den som man säger det till ska reagera...

Nej, vid autism handlar det om något helt annat. Då förstår man ju inte att det är fel. Eller åtminstone vet man inte tillräckligt automatiskt för att tänka på det i situationen.

Anonym (Nimze) Trådstartaren

Äldre 5 Feb 20:02

#46

AndreaBD skrev 2018-02-05 19:57:08 följande:

Nej, vid autism handlar det om något helt annat. Då förstår man ju inte att det är fel. Eller åtminstone vet man inte tillräckligt automatiskt för att tänka på det i situationen.

Ja, men det är ändå det jag menar. Man vet inte att det är fel. Men det känns ändå jättejobbigt att läsa att det är ett vanligt symtom för en diagnos som jag har när jag verkligen inte är så, utan snarare motsatsen i många sammanhang. Samtidigt som andra ofta kan såra mig oavsiktligt genom att vara obetänksamma. Det är liksom så jävla jobbigt att veta att man är ett stort fel och andra rätt.

Wskskd

Äldre 5 Feb 20:29

#47

Chat och mail finns förutom telefon på självmordslinjen

mind.se/hitta-hjalp/sjalvmordslinjen/

Jag har inte personlig erfarenhet av dem men det verkar som flera landsting hänvisar till dem så kan vara värt ett försök. Sedan finns såklart psykakuten. Eller samtalsstöd hos vårdcentral. Vuxenpsykiatrin är ofta hårt belastad men är såklart de som egentligen borde hjälpa. Diakonin inom kyrkan är också förvånansvärt bra även för hängiven ateist :)

Man måste inte berätta allt för alla man möter. Det är skönt att slippa hemligheter och kunna få vara den man är. Men det kan ibland vara påkallat att bara beskriva sig med mindre laddade termer. "Jag är väldigt introvert" är ju tex mer socialt accepterat. Eller bara vinkeln "Det är väl trevligt att vara social men ett intrimmat team av kända medarbetare levererar mycket mer för sin lön än om vi måste lägga tid på att lära känna nya. Vi får inte betalt för att fika".

Lite fler exempel på vinklar:

"Ett kvalitetssäkrat arbete förutsätter planering och ordentliga rutiner" = kom inte dragande med spontana grejer och "många bollar i luften".

"När du pratar med mig så förutsätter jag att du vågar säga vad du menar och stå för det. Det vi gör här är för viktigt för att hängas upp på underförstådda saker - säg tydligt vad du menar istället, jag orkar med det" = jag fattar faktiskt inte underförstådda saker. (Min fru säger att enda sättet för mig att förstå när någon flörtar är om de kysser mig. Vilket hon också gjorde)

Kort sagt - det går att se våra egenskaper på många olika sätt. Att kommunicera med de med AST är väldigt utvecklande och premierar tex ärlighet och precision. Hur kan det vara ngt dåligt?

Anonym (Nimze) Trådstartaren

Äldre 5 Feb 20:47

#48

Wskskd skrev 2018-02-05 20:29:57 följande:

Chat och mail finns förutom telefon på självmordslinjen

mind.se/hitta-hjalp/sjalvmordslinjen/

Jag har inte personlig erfarenhet av dem men det verkar som flera landsting hänvisar till dem så kan vara värt ett försök. Sedan finns såklart psykakuten. Eller samtalsstöd hos vårdcentral. Vuxenpsykiatrin är ofta hårt belastad men är såklart de som egentligen borde hjälpa. Diakonin inom kyrkan är också förvånansvärt bra även för hängiven ateist :)

Försökte kolla lite på nån chat där på den sidan eller vad det var, men det var lite krångligt men får kanske testa det igen framöver. Med mejlen vet jag inte riktigt då de kändes lite som att det tog så lång tid att få svar kändes det som. Men kanske oxå kan vara ett alternativ någon gång.

Wskskd skrev 2018-02-05 20:29:57 följande:

Man måste inte berätta allt för alla man möter. Det är skönt att slippa hemligheter och kunna få vara den man är. Men det kan ibland vara påkallat att bara beskriva sig med mindre laddade termer. "Jag är väldigt introvert" är ju tex mer socialt accepterat. Eller bara vinkeln "Det är väl trevligt att vara social men ett intrimmat team av kända medarbetare levererar mycket mer för sin lön än om vi måste lägga tid på att lära känna nya. Vi får inte betalt för att fika".

Lite fler exempel på vinklar:

"Ett kvalitetssäkrat arbete förutsätter planering och ordentliga rutiner" = kom inte dragande med spontana grejer och "många bollar i luften".

"När du pratar med mig så förutsätter jag att du vågar säga vad du menar och stå för det. Det vi gör här är för viktigt för att hängas upp på underförstådda saker - säg tydligt vad du menar istället, jag orkar med det" = jag fattar faktiskt inte underförstådda saker. (Min fru säger att enda sättet för mig att förstå när någon flörtar är om de kysser mig. Vilket hon också gjorde)

Det är klart man behöver ju visserligen inte berätta allt för alla. Men jag är ju liksom rädd att det ska märkas på mig att jag är autistisk och att folk ska tycka illa om mig för det. Sen är det ju även mycket just själva vetskapen att jag har en diagnos som jag mår dåligt av, bara tanken på inte fungera på rätt sätt är det ju som får mig att hata mig själv och känna att jag inte alls duger. Då spelar det ju inte så stor roll vad andra vet och vet, utan det viktiga är ju vad jag tycker och känner. Sen är det ofta just människor som jag träffat i pedagogiskt syfte som jag känt det som att behandlat mig illa, varit fördomsfulla, ej tagit mig på allvar osv på grund av min diagnos. Och de vet ju.

Wskskd skrev 2018-02-05 20:29:57 följande:

Kort sagt - det går att se våra egenskaper på många olika sätt. Att kommunicera med de med AST är väldigt utvecklande och premierar tex ärlighet och precision. Hur kan det vara ngt dåligt?

Vet inte precis om det är speciellt utvecklande att kommunicera med mig eller om jag för min del premierar ärlighet och precision, jag är mer bara allmänt störd och konstig helt enkelt, och det går egentligen knappt att kommunicera med mig.
Och för det andra VILL jag INTE ens heller att det ska vara utvecklande att kommunicera med mig på grund av en sån sak som en funktionsnedsättning, jag vill vara en normal människa helt enkelt.

Wskskd

Äldre 5 Feb 21:03

#49

Såhär: både autism och adhd är diagnoser man sätter utifrån symptom och svårigheter - men de är ingen sjukdom. De beskriver bara ett sätta fungera som finns i högre/lägre grad hos alla. Men för en gruppering i ena änden på har man tyckt att det är fruktbart att prata om en diagnos. Men det är ett spektrum. Olikheterna hos autister är större än hos neurotypiska egentligen. En del är kanske ickeverbala medan andra är hemskt pratglada. Men för att ens få diagnos kräver det att ens sätt att fungera ställer till problem i vardagen. Om du är ickeverbal och får jobb på callcenter lär du alltså uppfylla diagnoskriterierna. Men jobbar du istället i en supportchat så kanske du inte alls får någon diagnos eftersom du inte får problem av ditt sätt att fungera. Så visst. Man är inte som alla andra. Men i vissa fall kanske du med rätt miljö inte ens uppfyller diagnoskriterierna.

Allt det bästa med mig är egenskaper som är ganska tydligt inom autismspektrat. Jag hade inte velat vara "normal" även om det vore enklare. Men det är tufft att hitta rätt miljö för att komma till sin rätt såklart.

Anonym (Nimze) Trådstartaren

Äldre 5 Feb 21:13

#50

Wskskd skrev 2018-02-05 21:03:55 följande:

Såhär: både autism och adhd är diagnoser man sätter utifrån symptom och svårigheter - men de är ingen sjukdom. De beskriver bara ett sätta fungera som finns i högre/lägre grad hos alla. Men för en gruppering i ena änden på har man tyckt att det är fruktbart att prata om en diagnos. Men det är ett spektrum. Olikheterna hos autister är större än hos neurotypiska egentligen. En del är kanske ickeverbala medan andra är hemskt pratglada. Men för att ens få diagnos kräver det att ens sätt att fungera ställer till problem i vardagen. Om du är ickeverbal och får jobb på callcenter lär du alltså uppfylla diagnoskriterierna. Men jobbar du istället i en supportchat så kanske du inte alls får någon diagnos eftersom du inte får problem av ditt sätt att fungera. Så visst. Man är inte som alla andra. Men i vissa fall kanske du med rätt miljö inte ens uppfyller diagnoskriterierna.

Tycker för min del inte det spelar så stor roll om det är en sjukdom, handikapp, funktionsnedsättning eller något annat. Det är fortfarande ett FEL och det är fortfarande inte normalt. Och jag vill ju liksom helt enkelt inte tillhöra en gruppering som har en diagnos.

Men håller med dig om att autister kan va väldigt olika, de flesta autister jag träffat/hört talas om har jag tyckt att verkat väldigt olika mig.

Vet inte riktigt vad du menar med en supportchat är men är det något där man bör vara empatisk kommer antagligen ingen vilja anställa mig till det om jag verkar autistisk då autistiska personer inte lär vara empatiska utan snarare känslokalla, våldsamma och brottsbenägna enligt vissa.

Och; jag vill inte heller behöva vara i en viss miljö för att vara normal, utan jag vill vara normal PÅ RIKTIGT.

Wskskd skrev 2018-02-05 21:03:55 följande:

Allt det bästa med mig är egenskaper som är ganska tydligt inom autismspektrat. Jag hade inte velat vara "normal" även om det vore enklare. Men det är tufft att hitta rätt miljö för att komma till sin rätt såklart.

Men jag vill vara normal.

Hatar autism

INNEHÅLL