Anonym (överspänd) skrev 2018-04-14 13:39:35 följande:
Jag är väldigt kluven till begreppet eftersom jag vet att det rent medicinskt inte finns något som heter så.
Samtidigt har jag många konkreta tecken (som även andra märker och påtalar) på att jag själv är känslig för vissa saker. Blir mycket ljudkänslig och direkt aggressiv vid stress eller obehgliga ljud, hör mycket högre frekvenser av ljud än de flesta och får tinnitus av fläktljud i industrimiljö som andra inte ens hör, t.ex. Kan fortfarande höra fladdermössens ljud fast mina jämnåriga numera inte hör något alls.
Får spektakulära orgasmer när någon gör rätt saker med min kropp men kan bli väldigt negativt påverkad av en tröja i fel tygkvalitet, eller fel musik, eller en stark doft (kan oftast inte ens gå in på Body Shop eller parfymerier) osv. Vaknar av minsta antydan till röklukt i luften fast andra sover som stenar (och då har det varit att det brinner i ett hus en kilometer bort och liknande).
Doftljus och wunderbaum mm är vidrigt hemskt, precis som ovan skriver.
Blir direkt illamående om jag sitter i närheten av en rökare på bussen och måste flytta på mig om de sätter sig bredvid, annars hade jag spytt i knät på dom.
Min hud är också extremt känslig och får utslag av lite vad som helst, en dålig dag kan man rita på den med fingret och få fram en figur i rött (s.k. dermografism)
ALLA medicinska termer har ju konstruerats av människan. Från början fanns det inte benämningar/diagnoser på någonting. Vad är det du är skeptisk mot gällande begreppet menar du?
Medikaliseringen kan man ju ha olika åsikter om - att läkarvetenskapen och medicinen ska in på alla möjliga områden av livet och kategorisera och klassificera tillstånd och symtom osv. Men varför vara kluven till begreppet? Man behöver ju ofta benämna saker för att ö.h.t. kunna tala om dem och lyfta dem. Och bara för att det inte är en
diagnos, så behöver det ju inte vara något som "inte finns".