Bebely

Äldre 17 Apr 20:59

105 svar

På vilket sätt är kraven högre i dagens skola?

Jag tycker ofta att jag hör att kraven i dagens skola är mycket högre än tidigare och att det är därför som dagens unga mår dåligt kombinerat med sociala medier där alla visar upp en perfekt sida av sig själva.

Min fråga är då; på vilket sätt är kraven högre än när jag själv gick i skolan (är född på mitten av åttiotalet)? Min äldsta går i tvåan nu och änsålänge så kan jag inte se någon skillnad i krav från när jag var liten men det kanske kommer längre fram?

Tacksam för svar!

sextiotalist

Äldre 18 Apr 12:16

#51

AndreaBD skrev 2018-04-18 12:08:33 följande:

Precis! Och det finns många numera som absolut inte vill lära sig vad svaga och starka verb är eller formerna av dessa. De förstår inte att de kommer att traggla resten av livet med en osäkerhet där, med att behöva fundera och kanske gissa varenda gång.

Ännu värre - om man inte lär sig multiplikationstabellen - och det finns de som bara inte gör det. De kan i princip inte räkna som vuxna! Jag höll på och förhörde mina barn på det i flera år, för säkerhets skull.

"problemet" är nog att engelska är nästan som ett modersmål (inte riktigt) så många inte behöver tänka på svaga och starka verb, precis som när det gäller vårt modersmål. Vi kan bara böja verben rätt.
Men lär man sig ett språk från början (vilket du har gjort med svenskan vad jag förstått) så sitter inte detta med sedan modersmjölken, utan man måste lära sig detta (jag kan fortfarande rabbla upp de prepositioner som styr ackusativ och dativ i tyska )

LFF

Äldre 18 Apr 12:22

#52

Konservativ skrev 2018-04-18 12:14:44 följande:

Dagens skola kräver att barnen tar ansvar själva för sin utbildning. De ska planera och utvärdera. Det kan förstås inte barn och resultatet blir därför att antingen fuskar lärarkåren eller också misslyckas eleven alldeles.

Läroplanen är skriven av idioter som saknar elementär kunskap om barn och ungdomar.

Håller med fullständigt!

Det är väl även så (i vart fall på vissa skolor) att på utvecklingssamtalen med läraren så ska ELEVEN berätta vad den behöver jobba mer på, inte läraren! Eleven ska alltså analysera vad den behöver mer av. Jag trodde sånt var lärarens jobb, att veta varje elevs styrkor och svagheter! Snart ska väl eleverna själva sätta sina egna betyg.

AndreaBD

Äldre 18 Apr 12:23

#53

sextiotalist skrev 2018-04-18 12:12:50 följande:

Som jag minns, nu är jag inte säker, så har man haft lite olika åsikter om vad som är viktigt. Har för mig att den franska skolan hade väldigt mycket fokus på det "tänkande", den tyska mer faktainriktad.

Lite OT, men sonen var på en skolresa till Kina, utbyte med elever från en av de bästa gymnasier de har i Kina. Läraren, som varit där många gånger och har pratat mycket med de kinesiska lärarna, berättade för oss föräldrar att egentligen så var inte de svenska eleverna (nu var det natur och en väldigt nischad klass) i hans klass sämre än kinesiska eleverna, men de svenska eleverna var bättre på att analysera och fundera runt frågorna och de kinesiska eleverna vår något duktigare på ren fackkunskap.

När jag gick sista året i gymnasiet så var vi med i en internationell undersökning där vi var bland de bästa i Europa i matematik, men du har nog rätt, att skriva uppsatser var nog inte vår styrka.

Jag gick i skolan i Tyskland och när jag läste sedan i Sverige på högskolan var en av lärarna där överraskad över att jag kunde skriva på "högskolnivå", vilket de svenska studenterna inte kunde.

Och när min son gick i gymnasiet, tyckte jag att det började likna mer det som jag hade gjort i gymnasiet. Det skrevs relativt långa analyser av t.ex. litteratur.

sextiotalist

Äldre 18 Apr 12:30

#54

AndreaBD skrev 2018-04-18 12:23:59 följande:

Jag gick i skolan i Tyskland och när jag läste sedan i Sverige på högskolan var en av lärarna där överraskad över att jag kunde skriva på "högskolnivå", vilket de svenska studenterna inte kunde.

Och när min son gick i gymnasiet, tyckte jag att det började likna mer det som jag hade gjort i gymnasiet. Det skrevs relativt långa analyser av t.ex. litteratur.

Tack för att man slapp långa analyser av litteratur, för var det något som jag verkligen ogillade var dessa förbannade analyser av det man läste, kan lugnt säga att dessa analyser förstörde min läsglädje för många år framöver (och för övrigt inget som jag skulle ha nytta av i framtiden heller, men så läste jag natur och inte humanistisk linje, jag minimerade språk så mycket jag kunde). Hur var det på de naturvetenskapliga och tekniska inriktningarna på gymnasiet i Tyskland

Less is more

Äldre 18 Apr 12:36

#55

AndreaBD skrev 2018-04-18 12:23:59 följande:

Jag gick i skolan i Tyskland och när jag läste sedan i Sverige på högskolan var en av lärarna där överraskad över att jag kunde skriva på "högskolnivå", vilket de svenska studenterna inte kunde.

Och när min son gick i gymnasiet, tyckte jag att det började likna mer det som jag hade gjort i gymnasiet. Det skrevs relativt långa analyser av t.ex. litteratur.

Då blir jag nyfiken på om det är färre som genomgår teoretiskt gymnasium i Tyskland. Är det så att de som inte är lika teoretiska och analytiska går yrkesskolor i stället ? Har de också många unga med NP-diagnoser . Eller hur fungerar det i Tyskand ?

sextiotalist

Äldre 18 Apr 12:43

#56

Less is more skrev 2018-04-18 12:36:28 följande:

Då blir jag nyfiken på om det är färre som genomgår teoretiskt gymnasium i Tyskland. Är det så att de som inte är lika teoretiska och analytiska går yrkesskolor i stället ? Har de också många unga med NP-diagnoser . Eller hur fungerar det i Tyskand ?

Har samma funderingar. För det är en sak när man väljer att t.ex ta sig in på den humanistiska inriktning, där detta är en viktig del i litteraturen. Men ska en som t.ex utbildar sig till en maskinoperatör, snickare eller elektriker göra samma analyser.
Det som jag upplever i den svenska skolan är att man har önskemål att alla ska vara på nivå "nu kan man läsa vilken högskoleutbildning som helst" efter gymnasiet eller "nu ska jag läsa vilken inriktning som helst på gymnasiet" efter nian.

En snabb googling visade att OECD kritiserade Tyskland för att det var för få som läste vidare på gymnasiet samt att det fanns många olika val väldigt tidigt i den tyska skolan.

AndreaBD

Äldre 18 Apr 12:51

#57

LFF skrev 2018-04-18 12:14:32 följande:

Ja, det KAN ju göra det men det är inte säkert att det räcker. Men när man klickar på länken i artikeln som leder till Skolverkets sida så är det just kraven för betyget C i nian det gäller, inte sjuan eller åttan (det finns vad kraven ska vara för sexan och nian). I nian tycker jag att kraven måste vara tydliga så både lärare och elever tydligt kan se vart det brister i elevens kunskaper för att kunna få ett högre betyg.

Jag har läst 20p statsvetenskap på högskolan och jag tycker att dessa kriterier är enormt luddiga och otydliga. Vad är de då inte för en stackars 15-åring som kämpar för att komma in på "rätt" gymnasie?

Barn behöver tydliga ramar. Det luddiga och mer fria sättet att arbeta i sina studier ska man sen lära sig i gymnasiet så man är rustad för de självstudier som krävs på högskolan. Man ska inte ha högskolekrav på högstadieelever!

Jag ser just att det skulle förstås stå "jag vet INTE om det har blivit svårare i just So"

Tjaa... om kriterierna inte vore luddiga så skulle man förstås ha mindre utrymme att tolka dem. Personligen föredrar jag det luddiga, eftersom de som skapar såna har oftast inte tillräckligt koll på realiteten. Och ju mer luddigt desto bättre kan man då anpassa dem.

Att man ska tolka dem åt eleverna, tycker jag är självklart. Eleverna ska inte lämnas ensamma att tolka sånt. Jag har även flera varianter av förenklade versioner av kriterierna. Och framför allt så ska ju lärarna skriva arbetsplan för varje område och då ange mer konkret vad man ska prestera just här. Och då kan det bli så konkret som läraren får till det.

AndreaBD

Äldre 18 Apr 12:58

#58

sextiotalist skrev 2018-04-18 12:30:27 följande:

Tack för att man slapp långa analyser av litteratur, för var det något som jag verkligen ogillade var dessa förbannade analyser av det man läste, kan lugnt säga att dessa analyser förstörde min läsglädje för många år framöver (och för övrigt inget som jag skulle ha nytta av i framtiden heller, men så läste jag natur och inte humanistisk linje, jag minimerade språk så mycket jag kunde). Hur var det på de naturvetenskapliga och tekniska inriktningarna på gymnasiet i Tyskland

Nja... jag gillade sånt. :) Däremot gillade jag inte alls naturvetenskap, och kan därför inte säga såå mycket om det. Jag gillade inte matte så mycket heller, men det som min första man hade läst på gymnasiet (samhällsprogram) tyckte jag verkade mer löjligt lätt. Men det var ju samhälle.

I Tyskland väljer man bara ämnen i gymnasiet, inte olika linjer. Alla mer praktiska utbildningar görs inte på gymnasiet utan i respektive företag, verkstäder, m.m. plus så kallad yrkesskola ungefär en dag eller två dagar i veckan. Och det fanns då gränser för vad man fick välja. Jag valde bort naturvetenskapliga ämnen, men var då tvungen att ha ett ämne kvar genom hela gymnasiet och matte i två år. Min skola hade ett naturvetenskaplig och språkligt profil, så nivån bör ha varit högt på båda. De hade dock stora problem med att få tag på lärare och vi hade bl.a. nån medicinstudent som lärare i fysik.

AndreaBD

Äldre 18 Apr 13:11

#59

sextiotalist skrev 2018-04-18 12:43:53 följande:

Har samma funderingar. För det är en sak när man väljer att t.ex ta sig in på den humanistiska inriktning, där detta är en viktig del i litteraturen. Men ska en som t.ex utbildar sig till en maskinoperatör, snickare eller elektriker göra samma analyser.
Det som jag upplever i den svenska skolan är att man har önskemål att alla ska vara på nivå "nu kan man läsa vilken högskoleutbildning som helst" efter gymnasiet eller "nu ska jag läsa vilken inriktning som helst på gymnasiet" efter nian.

En snabb googling visade att OECD kritiserade Tyskland för att det var för få som läste vidare på gymnasiet samt att det fanns många olika val väldigt tidigt i den tyska skolan.

Räknar de då med alla som gör "utbildningar" i företag, verkstäder, affärer, om de säger att få i Tyskland läser vidare på gymnasiet? Dessa utbildningar motsvarar ju praktiska gymnasieprogramm i Sverige och bör då inkluderas.

Jag håller helt med om att de som gör praktiska utbildningar inte borde behöva läsa till samma standard i teoretiska ämnen. Men det finns ju skillnader där. De brukar bara behöva läsa A-kurser (eller vad de heter numera) på de flesta ämnen. Men det kanske är för mycket i vissa fall.

Less is more

Äldre 18 Apr 13:21

#60

amia01 skrev 2018-04-18 12:05:20 följande:

Som förälder till två barn med svaga kognitiva förmågor ser jag det här problemet varje dag. Kunskapsmässigt ligger de långt före sina kamrater, likaså färdighetsmässigt, när det gäller att kunna applicera sina kunskaper. Problemet är bara att de inte klarar av att prestera i den tuffa kognitiva miljön, där barnen förväntas strukturera och organisera sitt arbete på egen hand, och där ramar, strukturer och syfte ofta är väldigt otydliga.

Så för mina barn är skolan definitivt mer krävande i dag än den hade varit för 30 år sedan.

Det är ju oerhört tråkigt att der blir så.

Som elev borde man få hjälp och verktyg att organisera sitt arbete. Det är en träningssak och något man borde få stöd med i skolan tills man blir alltmer självständig.

Tänker att det inte är det lätt att som ensam lärare ge individuellt stöd till alla 30 elever i en klass. Men de borde kunna ge information om hur eleverna kan strukturera och planera sina studier/arbeten - från sin kateder i klassrummet eller genom mejl till alla elever/föräldrar.

På vilket sätt är kraven högre i dagens skola?

INNEHÅLL