• Steffqw

    Han älskar mig inte längre.....

    molly50 skrev 2018-06-17 20:41:46 följande:
    Du kanske ska göra det igen? Eller gå ut och hitta på något roligt med dina vänner.

    Jag förstår det. Det är jobbigt.
    Men försök låta bli att ringa eller sms:a honom. Du vet ju själv att du bara lär bli ännu mer ledsen då.
    Sen så har han ju hunnit få fundera ett tag.
    Varför han nu behövde göra det.
    Älskar man någon så vet man det. Det är inget man behöver fundera på.
    Redan där så känns det som att det inte skulle bli bra om ni blev ett par igen.
    Kanske blev han besviken när han fått veta att du inte ville följa med honom till Australien.
    Jag vet inte om han hade tänkt flytta dit eller bara åka på en resa?
    Men det är ju hur som helst något man pratar om innan.

    Ja,gå ut en sväng.
    Ut i skogen och skrik och gråt eller vad som helst.
    Du kan nog behöva det.
    Jag har umgåtts med vänner och familj hela helgen. Det var när jag kom hem och var ensam i min lägenhet som ångest kom. Massa gråtattacker, jag kastade saker som påminde om honom, röjde upp saker i min lägenhet!

    Jag kommer inte smsa eller ringa honom. Jag vill att han ska kontakta mig men jag vill inte han ska kontakta mig om han inte vill säga det jag vill höra.

    Ja han har funderat ett tag nu, i snart 4 veckor. Jag har ingen aning om han funderar fortfarande eller om han helt enkelt har gått vidare. Vad tror du? Om det är det sistnämnda tycker jag det är dålig stil att han inte hör av sig till mig.

    Jag ville/vill följa med till Australien. Tanken han har haft är att åka dit och typ bosätta sig där. Han har nämnt det ett flertal gånger för mig. Jag har sagt vad coolt, häftig grej. Men jag har aldrig sagt att jag inte vill eller att jag vill följa med.

    Så att han tryckte upp i mitt ansikte att jag INTE vill följa med till Australien tycker jag bara var oschysst av honom. Verkligen taskigt att ens säga en sån sak när vi aldrig någonsin har pratat om framtiden tillsammans. När han inte ens har frågat om jag vill följa med. Speciellt taskigt att säga en sån sak när han precis gör slut med mig, som om han inte visste vad han skulle säga när han såg mig så ledsen...

    Jag tog en tur ut i skogen. Gick ute i en timme. Kändes OK...
  • Steffqw
    Anonym (mmmm) skrev 2018-06-17 22:01:34 följande:
    Detta med Australien tog han säkert till som en sak som inte skulle funka (om du nu skulle sagt att du inte ville med dit), så han kanske tom hade intalat sig själv att det var så. 
    Påminner om en sambo jag hade, han ville göra slut. När jag frågade varför sa han bl. a att han inte var redo att skaffa barn och familj och att han blivit stressad över det. He? Vi var ca 25, ingen av oss var mogna för barn och vi hade knappt nämnt saken! JAG hade inte gjort det över huvud taget! Jag fräste ifrån att det var verkligen en märklig anledning att säga (och lägga nån slags skuld på mig), när jag inte ens har pratat om den saken! Hur kunde han bli  stressad av det. Det störde mig verkligen, precis som det om Australien stör dig, liksom att lägga ord i ens mun. Jag sa att slut kunde vi göra, men han får inte hitta på fejkade anledningar, så patetiskt!
    Ja varför liksom slänga ut sig ens en sån kommentar när vi aldrig har pratat om att göra det gemensamt tidigare. Hur kan han veta att jag inte vill följa med när han aldrig har ställt mig den frågan?

    Snälla om man ska resa till Australien handlar det väl ändå om planering. SÅ första steget är väl då att ställa frågan om vi ska åka dit tillsammans. Inte slänga ut sig att jag inte vill följa med dagen han dumpar mig när jag aldrig sagt att jag inte vill följa med!!!
  • Steffqw
    molly50 skrev 2018-06-17 22:14:48 följande:
    Det är bra att du gör något och umgås med folk. Det behöver du.
    Det är jätteviktigt att ha stöd omkring sig.

    Det är svårt att svara på om han kommer att höra av sig eller inte.
    Men känslan man får är att han inte vågar säga rakt ut att han vill att det ska vara slut och därför hittar på diverse anledningar för att slippa säga det rakt ut.
    Jag vill inte låta hård.
    Men jag står fast vid att är man kär i/älskar någon så vet man det.
    Då ska man inte behöva fundera på det.

    Det här med Australien. Märkligt att han lägger ord i munnen på dig.
    Som ovanstående skrev så kan det ju ha varit en sak han tog till som orsak till att det inte skulle funka mellan er.

    Bra! Fortsätt med att ta promenader. Det kan kännas uppfriskande.
    Jag försöker tänka att det är slut mellan oss. Det har ändå gått 4 veckor sedan vi träffades sist och 3 veckor sedan jag skrev att jag ville ringa honom och prata, men jag ringde aldrig.

    Men än idag vaknar jag upp med en enorm klump i magen och hjärtat slå forttare än vanligt. Jag vaknar upp med en otrolig ångest och tänker: Jag måste fråga honom om han har tänkt klart.

    Borde jag inte sluta tänka i de banorna? Att det verkligen är slut. Jag tror jag har hoppet i mig än. Att han fortfarande tänker på sina känslor.

    Vad ska jag göra?
  • Steffqw

    Jag ser det som jag har två alternativ.

    1. Låta bli att skriva, härda ut. Fast det gör så jäkla ont. Trodde det skulle kännas ok men gör verkligen inte det! 2. Skriva och då får jag förhoppningsvis mitt svar och det kommer göra så jävla ont!

    Min syster sa alternativ 2. Vad tycker ni? Behöver verkligen tips och råd!

    Då det nu har gått 4 veckor sen han sa han behöve betänketid och inte hört av sig tror jag såklart att han tänker fortfarande. Kärleken gör en blind och jag kan verkligen inte sluta hoppas. Jag har ju hoppet kvar. Så jävla jobbigt, jag måste få slut på mina förhoppningar och jag antar att han är den enda som kan släcka mina förhoppningar helt. Vad tror ni??!!

  • Steffqw
    molly50 skrev 2018-06-18 12:47:08 följande:

    Jag tycker inte du ska ta kontakt med honom.

    Jag gjorde så med mitt ex och bad att få träffa honom och försöka prata.

    Det blev inte bättre. Snarare tvärtom. Jag blev bara ännu mer sårad och mådde bara ännu sämre.

    Jag gick också omkring och byggde upp luftslott eftersom han gav mig falska förhoppningar.

    Men mina vänner gav mig rådet att försöka släppa taget och gå vidare.

    Och det gjorde jag. Även om det var svårt.

    Men det är inget jag ångrar idag.


    Jag går ju runt och bygger luftslott. Jag tror han ska höra av sig. Jag kan ju inte släppa honom och gå vidare hur mycket jag än försöker! Har försökt i 1 månad!

    Jag vill inte träffa honom och prata. Det skulle bara bli jobbigt. Jag vill bara ha det bekräftat från honom att han har funderat klart. Det räcker med ett sms. Sen kan jag förhoppningsvis gå vidare.

    Jag tror att det där lilla hoppet gör det svårt för mig. Jag sitter ju å tror att han ska ändra sig.

    Som sagt jag vet varken ut eller in läbgre..
  • Steffqw
    molly50 skrev 2018-06-18 13:33:58 följande:
    Jo,men vad tror du händer om han inte svarar eller om han svarar att han vill att det ska vara slut? Eller att han behöver fortsätta fundera?
    Hur länge ska du då gå och ha förhoppningar?
    Det har bara gått en månad. Har man varit tillsammans ett längre tag så brukar det ta längre tid än så för att kunna glömma och släppa taget.
    Om man inte,som ditt ex,har gått och funderat ett tag och kommit fram till att ens känslor har svalnat t ex.
    Det tar tid. Och låt det göra det.
    Riktiga,starka känslor kan man inte stänga av med en knapptryckning.
    Jag har skrivit till honom nu om mina nycklar. Jag skrev enbart om mina nycklar. Frågade om vi skulle posta, mötas eller någon slags mellanhand, vilken lösning han tyckte var bäst.

    Det tog emot att skriva det. Det tog verkligen emot. Fattar inte hur svårt det ska vara att skriva om ett par nycklar till en person? För det var precis det jag satt och försökte intala mig själv. Han är bara en person, en person i mängden, inget annat, så varför göra det så jävla svårt om ett par nycklar?

    Men egentligen är han inte bara en person i mängden för mig just nu. Han är en person jag tycker otroligt mycket om och fortfarande bryr mig så otroligt mycket om. Förhoppningsvis kommer dessa känslor minska  nu när jag får mina nycklar och inte har något som "binder" mig till honom längre.

    Idag är jag så jävla skör. Om en månad kanske jag inte är lika skör. Jag hade då kunnat skriva till honom. Men jag vet hur skör och ledsen jag skulle bli även när han svarar, om det är om en månad eller två. 

    Så lika bra att dra av plåstret nu när jag är som skörast så slipper det nästan läkta infekterade såret bli uppkliat om en månad eller två....
  • Steffqw
    molly50 skrev 2018-06-19 10:53:40 följande:

    Men vad hände med att din syster skulle ordna med era nycklar?

    Om du tycker det känns så svårt bara att be honom om nycklarna,hur svårt tror du då inte att det skulle bli att be honom om ett svar?

    Såret är fortfarande infekterat. Och om du skulle bestämma dig för att be honom om ett svar så skulle du bara strö salt i det.

    Dvs det skulle göra ännu mer ont.

    Försök fokusera på dig själv och vad du förtjänar. Inte på honom.


    Fast jag ska inte fråga honom något mer än bara nycklarna. Jag är klar med honom. Han har inte hört av sig till mig på 4 veckor, jag tycker det är dålig stil. Han är inte värd mig, jag är värd någon som bryr sig om mig. Han bryr sig inte om mig.

    Jag vill enbart ha mina nycklar från honom, inget annat. Så fort jag fått nycklarna kan jag stänga dörren för alltid.

    Hur ont det än gör, det svider verkligen i mitt hjärta kan jag inte kämpa för någon som inte känner nåt för mig. Det är skit jobbigt och tufft!!!
  • Steffqw
    molly50 skrev 2018-06-19 11:38:02 följande:

    Och om han inte svarar nu heller?

    Hur kommer du att reagera då?

    Ja,det har du helt rätt i. Det är meningslöst att försöka kämpa för någon som inte har samma känslor som en själv.

    Det finns andra män därute även om du kanske inte är redo att träffa dem nu.


    Om han inte svarar på mitt meddelande jag skickade igår kommer jag självklart bli ledsen! Om jag hade väntat eller låtit en vän skriva hade jag blivit lika ledsen om han inte svarar eller skriver bara ok.

    Det spelar ingen roll om han inte svarar eller svarar. Spelar ingen roll när jag skriver. Jag kommer bli lika ledsen för jag är så sjukt jävla kär i honom.

    Sen om inte svarar är väl ganska knäppt och omoget av honom? Jag skrev att jag vill ha tillbaka mina nycklar. Det kan han ju inte bara ignorera, eller hur???
  • Steffqw
    sextiotalist skrev 2018-06-19 12:48:38 följande:

    Du är mer nog kär i dina minnen av honom nu. Inte i honom längre, för äkta kärlek behöver bränsle och det har du inte fått på flera veckor.


    Du har kommit långt nu, det kanske inte känns så. Men du börjar se honom med andra ögon, börja "nyktra till".

    Om ytterligare fyra veckor kommer det kännas bättre.


    Kan berätta att två av dom jag dumpades av, där tog det flera månader innan det gick över. Ett ex släppte inte mig förrän efter ett år.


    Fast hur vet du att jag inte är kär i honom längre? Jag känner massa känslor i min kropp. Jag känner varje minut en saknad av hans närhet, hans pussar, kramar att få prata med honom. 

    Vi har inte träffats på fyra veckor men man kan väl fortfarande vara kär, eller?

    Ja, jag börjar se honom med andra ögon. Jag försöker tänka att han inte är något att ha, men det är svårt, mycket svårt...
  • Steffqw
    Anonym (99) skrev 2018-06-19 13:54:48 följande:

    Lek med tanken att han skulle vilja bli ihop igen.

    Hur skulle det kännas? Skulle du bara kunna bortse från den senaste månadens tystnad och vad det gjort med dig?

    Nej, det skulle ligga där som en tagg och skava, du skulle ha svårt att lita på honom, du skulle ständigt gå och oroa dig för att han skulle lämna dig igen.

    Jag tror inte heller du är sådär kär i honom, du är kär i det som aldrig blev, kär i att ha någon att vara kär i, kär i minnena, kär i kärleken helt enkelt.

    Det du känner nu är nog snarare separationsångest, besvikelse, känslan av att inte duga, ledsenhet och känslan att ha blivit bortvald.

    Försök härleda känslorna, bena upp dem och testa lite andra tankesätt än att bara fastna i hur kär du är i honom.

    Det kanske kan få dig att se saker på ett annat sätt.


    Jag skulle ha svårt att ta tillbaka och bara glömma allt. Så mitt svar om jag skulle ta honom tillbaka här och nu är: Tveksamt.

    Men jag känner starka känslor för honom än. Det är känslor jag har i min kropp, känslor för honom. Han var en gång min men nu är han inte det längre. Jag saknar allt med honom och vill han honom nära mig.

    Jag hoppas det känns mindre om en månad, att dessa könslor ska bli mer och mer dämpade tills jag inte känner dom alls. Just nu går jag runt med en ständig ångest...
Svar på tråden Han älskar mig inte längre.....