Synen på abort?

Men barnets rätt då att få leva?

Varför ska någon bestämma om ett barn ska få leva eller dö?

Redan i vecka 6 börjar hjärtat att slå. Det är en människa i magen. Att välja att döda sitt barn bara för att man inte är redo för barn det är vidrigt.

Du har helt rätt i detta att allt handlar om kontroll av kvinnans kropp. De flesta länder som är emot abort är också för dödstraff och många "Pro-life" personer har inga problem med att döda abortmotståndare eller föra krig mot andra länder.

Synen på liv varierar med det verkar vara olika sorts liv. En äkta Pro-Life person måste vara emot dödsstraff och fredsaktivist och skydda varje persons rätt att leva oavsett

Själklart så ska kvinnan bestämma över sin kropp.

Kvinnans rätt att inte vara ett värddjur då? Varför ska någon annan bestämma att hon måste upplåta sin kropp till någon annan?

Hej! Är inte 100% abortmotståndare men tycker att det finns problem med det, kan förklara:

Jag anser att embryot är en människa från befruktningen. Allt finns där för att utvecklas redan då, det är redan en individ. Sedan börjar ju hjärtat slå redan i typ v. 6. Väldigt tidigt ser man också att det är påväg att bli en människa. Detta märks ockå vad gäller mamman. Är barnet önskat kan man ha väldigt stark kärlek till det redan när man plussar och ett missfall är för många en jättestor sorg. På samma sätt har jag hört om väldigt många som gjort abort och tyckt att det var väldigt påfrestande psykiskt (även många som inte ångrar sig och inte på något sätt sett embryot som ett barn har ändå dåligt samvete efteråt, eller får det senare i livet när de väntar ett önskat barn).

Nu är jag generellt för livet överlag. Jag är pacifist, starkt emot dödsstraff och så vidare. Jag lämnar blod och har övervägt sk altruistisk njurdonation. Och inte konservativ alls i övrigt.

När jag började ifrågasätta abort var det på grund av att jag fick några bekanta som var tveksamma till abort. Innan dess vågade jag inte tänka de här tankarna om embryot som individ till slut, för det gick liksom inte att ens tänka tanken att även embryot kunde ha rättigheter utan att i mina egna ögon stämplas som värsta kvinnoförtryckaren. Då är jag ändå kvinna själv, och dessutom ung (20+).

Pro-life aktivisterna som är för dödsstraff menar att det är skillnad på att döda ett embryo och att döda någon som gjort något fruktansvärt. De menar att man genom sina handlingar kan förlora sitt människovärde, ett värde som man har redan som embryo. Jag tycker också att man har människovärde som embryo, men tycker inte att man kan förbruka det. Därför är jag emot dödsstraff. Jag tycker heller inte att spermier och ägg har något värde, de har bara hälften av vad som behövs för en människa och räknas därför inte som skyddsvärda.

Jag tycker att abort är nästan den enda politiska frågan där jag så otroligt tydligt kan förstå och sätta mig in i båda sidors argument, och anledningen till det är att det nästan bara handlar om hur man ser på embryot, och där kan man ha helt olika syn. Det går att se det som helt och hållet en egen människa, eller som bara en cellklump. Om man ser det som en egen människa med lika stor rätt till sitt liv som alla andra människor är det inte konstigt att man prioriterar barnets liv framför att mamman ska genomgå graviditet och förlossning. Även om det finns risker skulle nog de flesta människor hellre bära och föda ett barn än dö. Att dö räknas generellt som värre än att bära och föda barn. Alltså blir konsekvensen att man hellre tvingar en individ att bära och föda ett barn än dödar en annan individ.

Därför blir synen på abort väldigt kulturellt betingad. Den påverkas naturligtvis också av synen på kvinnan och hennes rätt att bestämma över sin kropp, och det är nog därför många konservativa är pro-life. Om man inte är så jättenoga med kvinnans beslut är det lättare att bortse från det lidande det kan orsaka henne och fokusera på embryots rätt att leva. Och är man väldigt mycket för kvinnans rätt är det enklare att göra som i Sverige, och helt och hållet säga att embryot inte har något människovärde överhuvudtaget.

Jag tycker att båda sidorna brister i sina argument. De är för oförmögna att ta in andra sidor av saken. Jag tycker det är bra om aborterna minskar, både för att det ofta är plågsamt psykiskt och fysiskt för mamman men också för att jag anser embryot skyddsvärt.

Däremot tycker jag inte att abortlagen bör ändras utom möjligtvis vad gäller de riktigt sena aborterna som man måste ha särskilt tillstånd för. Det finns gott om andra saker man kan göra för att uppmuntra och göra det enklare för kvinnor att behålla, istället för att tvinga dem.

Sen blir frågan naturligtvis väldigt känslig eftersom man inte vill såra någon som gjort abort. Det är en mycket svår situation som jag helt och fullt kan förstå och jag klandrar ingen som har behövt fatta det beslutet. Jag tycker inte heller att man ska behöva ha dåligt samvete för det och jag tycker att vi behöver mycket bättre uppföljningsvård av kvinnor som gjort abort och mår dåligt i efterhand.

Jag är inte helt emot abort,men önskar att alla kunde använda preventivmedel som är säker.Jag har själv aldrig behövt göra abort och det är jag glad över.

Tack för ett nyanserat inlägg. Hade kunnat vara jag som skrev det!

Känslomässigt/subjektivt- människovärde senast när hjärtat slår.

Intellektuellt/mer objektivt och kopplat till förutsättningar för medvetande - människovärde senast när hjärna / nervsystem börjar sammankopplas dvs ca 17-18 veckor om jag minns rätt. Anser att även ett väldigt basic "medvetande" går före överlevnad utanför livmodern.

Tack för era intressanta åsikter. Det kanske inte framgick så bra i trådstarten men jag undrar lite mer om varför dessa neokonservativa anser att det är så viktigt att inskränka rätten till abort. Denna anti-abortrörelse finns lite överallt och verkar ha ett klart samband med det man kallar ''extremhöger''. Går det inte att försöka få folk att skaffa fler barn och ägna sig åt familjen i första hand utan att bråka med aborträtten?

Gör befolkningen fattigare. Det tydligaste sambandet med många barn finns med fattigdom.

Tänk dig att du hade fått reda på att i Sverige är det tillåtet att döda ettåringar, och att cirka 40 000 ettåringar dödas av sina föräldrar varje år. Du hade förmodligen blivit förskräckt och gjort allt för att stoppa detta. De här abortmotståndarna ser embryon och foster som ettåringar. De tycker inte att det är någon skillnad, utan att de har samma värde och rätt att leva. Detta är kärnan i deras resonemang. Därför tycker de att abortförbud är viktigt, precis som vi tycker det är viktigt att man inte får mörda en ettåring. Målen om att folk ska få många barn finns också ofta i den här gruppen, men det är en egen fråga och inte alltid bunden till abortfrågan. Abortförbud drabbar ju till exempel främst (inte alls bara, men främst) ensamstående och unga kvinnor. De här grupperna uppmuntrar inte unga ensamstående att få barn, utan vill oftast hellre att gifta par ska få fler barn. I de här grupperna kan det ju till exempel finnas värderingar om att man bör ha gift sig innan man har sex. Abortförbud är alltså sällan en åtgärd för att öka barnafödandet, utan handlar mer om att man ser foster och embron som individer med lika stort människovärde som födda barn. Huvudsyftet med just abortförbud är inte att kontrollera kvinnors kroppar, utan att skydda vad man ser som barn. Att tvingas bära och föda barn (mamman) anses som mindre illa än att tvingas dö (embryot). Så målet är inte att tvinga kvinnor att föda barn, det blir bara en bieffekt av att man ser embryots liv som lika värdefullt som mammans.

För dig är abort en liten fråga, men om du tänker dig in i deras syn på embryon så kanske du förstår att det är en jättestor och viktig fråga för dem. För dem blir det som att det skulle vara tillåtet att döda barn, och det tror jag att de flesta skulle göra allt för att stoppa om det hade blivit tillåtet. Så den stora skillnaden mellan era åsikter i just den här frågan handlar egentligen inte om kvinnosyn, utan embryosyn.