Skolkande 14 åring

Hej!

Min fjortonåriga dotter har under den senaste tiden skolkat mycket. Hon har hög giltig och ogiltig frånvaro sedan början av förra året.

Jag är glad om hon klarar en hel vecka i skolan men oftast lyckas hon inte. Hon missar bussar, skippar lektioner och går bara inte till skolan.

Ibland åker hon till sin kompis och har till och med hängt med på hennes lektioner i skolan istället för att vara på sina lektioner, på hennes skola

Det börjar bli tufft för mig som 'ensam' mamma. Min man jobbar borta 5 dagar i veckan och är hemma på helgerna.

Jag vet att min dotter inte har haft den lättaste uppväxten. Min man har haft problem med sin ilska. Han har självklart aldrig(!) slagit någon(!) men han kan ha påverkat dottern psykiskt.
Soc har varit inkallad med andra dottern som också betedde sig liknande i hennes yngre tonår.

Tillbaka till 14 åringen. Hon pratar inte så mycket. Hon gick till kuratorn två gånger, sen sket hon i det.
Gick till en psykolog utanför skolan 1 gång, sedan sket hon i det.
Hon äter dessutom inte så mycket vad jag vet. Inte lunch i skolan eller frukost hemma.
Hon säger aldrig vad som händer men det enda jag vill är att hon ska gå i sin jävla skola så bara hon sköter det!!
Sedan äter hon mat innan hon drar till stallet för att hon ska kunna orka att rida. Hon har egen häst och tävlar med den så hon vill satsa där och gör sitt bästa för att orka.

Jag blir trött på att skitungen inte tar sig till skolan som vilken annan unge som helst?! Jag är rädd för summan frånvaro det blir denna terminen!
Jag jobbar 100% och tar medicin mot min stress dessutom!

Hur ska jag kunna få henne att gå till skolan?? Vad är problemet?!

Tack för alla svar!

Hon vill jättegärna byta skola, då hon bråkar mycket med lärarna samt har fler vänner på andra skolan.

Hon beskriver situationen som "jag vill bara komma iväg från den här fucking skolan".

Tyvärr vill vår kommun ej betala de pengar som den andra kommunen vill ha. Ja, skolan ligger i en kommun precis intill vår, precis på gränsen. Och då vill andra kommunen begära en viss del pengar för hennes skolgång..

Det är jättesynd. Men hennes tanke var att få börja om och skaffa riktig hjälp av lärare. Som förälder har jag alltid upplevt henne som självständig, att hon är jävligt smart och inte har något problem med något ämne, och lärarna har också tänkt så. Hon frågar aldrig om hjälp och det har lärarna tolkat som att hon inte finner några svårigheter i speciellt matten.
Visar sig att hon skiter i varenda uppgift som blir det minsta lilla svårt. Hon frågar aldrig om hjälp, och har inte gjort det sedan lågstadiet..

Lärarna har sagt att hon antagligen är särbegåvad. Hon tänker mycket och stort, jag har alltid talat med henne som om hon vore en vuxen. Alltid, så länge jag kan minnas.
Hon är intelligent, det är jag medveten om. Man har hållit i normala konversationer sedan hon gick i förskoleklassen!

Men, hon ger upp så fort det minsta lilla jobbiga kommer i hennes väg. Hur ska man hitta motivationen?

Skolkande 14 åring

INNEHÅLL