Ja, det fatta något i dig, empati. Och ja, hans barn förtjänar definitivt en bättre människa, så för hans barns skulle, lämna honom. Personer som dig ska inte vara runt barn, jag tycker synd om dina egna som har växt upp med en sådan empatilös mamma.
Lyssna inte på Anonym (lämna), så jäkla osympatiska svar behöver man faktiskt inte komma med. Du vet inget om hur TS är med sina barn då det inte är det tråden handlar om.
Han hoppas du ska vika ner dig med tiden. Han är säkert så fast vid idén att man "måste" leva som en familj under samma tak, det är ju de flesta av oss säkerligen infostrade i vare sig vi vill eller inte. Du har testat det, men han har inte din erfarenhet utan ser säkert mer alla möjligheter medan du har bestämt dig.
Det är lite samma som när en vill ha barn och en inte, och den som så hett vill ha barn bara försöker leva på som vanligt och hoppas att den andre ska ändra sig, genom att man visar sig positiv och försöker hitta positiva exempel på hur kul det är med barn osv.
I ditt fall har ni olika erfarenheter med er. Hade han varit mannen du träffade senast, ja då hade ni testat sambolivet, men nu är han inte den mannen. Jag tror att ni inte kommer lyckas hålla ihop om ni har så olika mentala framtidsbilder. Du måste på något sätt (igen) prata med honom så att polletten verkligen trillar ner för det har den inte gjort. Om han då inte vill fortsätta med dig så är det ju hans val.
Det blir ju som att han manipulerar genom att prata med sitt barn om dig/er, titta på hus osv.
Hans barn. Barnet kommer att se att du är totalt ointresserad av honom och det kan aldrig vara bra. Du och din partner verkar totalt olika, han är barnkär och du tycker inte om barn, en sådan relation kommer aldrig att fungera.