Sjukvårdens besatthet av diagnoser

Jag vill bara berätta en sak som jag nyligen upptäckt. Jag har tidigare haft mycket ångest och stresspåslag som lett till panikångest och mycket oro. Av vårdcentralen fick jag hjälp med citalopram, vilket har fungerat toppen för mig. Vidare har vårdcentralen försökt hitta en diagnos som passar på mig och frågan har stått mellan Bipolaritet, adhd eller GAD. Jag tycker inget av detta stämmer på mig eftersom min stressförändring uppstod efter jag fick barn. I samband med min skilsmässa gick vi i parterapi och där berättade den psykologen varför jag hade så mycket stresspåslag och ångest. Pga av trauma av att blivit lämnad så många gånger under min uppväxt. Så när jag själv blev mamma blev jag extra känslig och traumat blev värre. Efter jag har läst på om trauma och hur man reagerar så förstår jag äntligen varför jag beter mig och reagerar som jag gör.

Ibland undrar jag pm vårdcentralen är någon form av hittepå vård? Tycker fan det är gräsligt!

Jag vill förtydliga att det INTE är något fel på diagnoser för det kan hjälpa väldigt många och självklart är det många som behöver hjälp inom olika områden. Ja, det är klart att jag berättade om min barndom för de psykologer samt läkare som jag fick träffa på VC. Jag kanske bara haft otur, men jag tycker att effektiviseringen som jag upplever inom sjukvården inte ger dom bästa förutsättningarna för att förstå varje individ.

Jag skojar inte nu men jag träffade tom en psykolog på en VC som sa att alla psykologer som inte håller på med KBT lurar folk med att tro att man kan hitta sig själv eller förstå sig själv bättre genom att prata om sina problem och svårigheter.

Sjukvårdens besatthet av diagnoser

INNEHÅLL