Inlägg från: Anonym (Vite) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Vite)

    Jag önskar ett barn till men han vill inte

    Limajo skrev 2018-10-12 09:47:51 följande:

    Nu vill jag förtydliga att jag i första hand vände mig mot svaren i tråden som säger åt ts att utpressa eller överväga att lämna sin man. Sedan verkar det ju inte som om ts och mannen har försökt förstå varandra. Han verkar inte lyssna på henne, hon målar upp honom som bortskämd osv.

    Jag tycker att de måste ta itu med frågan på riktigt och försöka förstå. Går inte det, och äter det här upp kärleken (som jag hoppas att de än så länge) har, ja då är det kanske dags att överväga att dela på sig. Är kärleken slut mellan parterna, ja då är ju relationen slut. Inget barn ska behöva växa upp i med föräldrar som inte vill leva ihop.

    Men om relationen är bra i övrigt tycker jag det är egoistiskt att överväga att lämna för att man är oense om en (om än jättestor) sak. Förstår du hur jag menar?

    Och jo, gick i parterapi och vred och vände på varenda sten vi hittade, försökte förenkla livet så mycket vi kunde för att se om det hjälpte, vi sålde huset och jag gav upp den karriär som jag var på väg in i. Men det hjälpte inte. Så vi skilde oss.


    Ja då får det vara själviskt. Att ge upp något så stort och viktigt som barn och gå genom hela livet med sorgen över att aldrig fått de barn man ville (trots att man hade kunnat) på grund av sin man är inget jag skulle kunna tänka mig göra. Om han hellre ser vår familj splittrad än skaffar fler barn så kan han dra åt helvete. Jag ser den nämligen hellre splittrad än avstår fler barn, och jag är ingen som normalt förespråkar skilsmässa eller separation. Skulle aldrig kunna leva vidare i relationen och leka lycklig och låtsas som om ingenting hänt. Det är dessutom viktigare för mig att mitt barn har syskon än att h*n har föräldrar som lever ihop.

    TS, lämna absolut. Detta kommer antagligen äta upp dig och ligga kvar som en livssorg om du inte gör det. Antagligen kommer ni ändå skilja er i framtiden, det är ju så vanligt, och då har du gett upp allt för ingenting.
  • Anonym (Vite)
    Anonym (Pelle) skrev 2018-10-12 10:26:38 följande:

    Wow härlig "kärlek" till sin man.

    "Du är min livs kärlek, men om du inte låter mig klämma ut fler ungar kan du gå och dö" Låter ju mer som att man har en man endast för att kunna få barn, inget annat. Då låter ju insemination att föredra alla dagar i veckan.

    Om TS börjar på det viset kan man ju bara hoppas att hon lämnar sin man, för mannens skull.


    "Du är mitt livskärlek men jag tänker neka dig något så grundläggande som barn, för att jag helt enkelt inte känner för att skaffa ett till, och jag skiter totalt i att du mår jättedåligt och kommer gå genom hela livet med stor sorg, saknad och ångest på grund av detta principbeslut jag tar. Om jag lämnar dig i framtiden, när det är för sent för dig att skaffa fler barn, så skiter jag också i att jag tagit den möjligheten från dig och sen kastar iväg dig som skräp". Låter det bättre? Skulle ha noll respekt och kärlek kvar för en sådan man.

    Och du skriver ovan att du skulle lämna din tjej om hon ville ha barn. Det är samma sak. "Du är mitt livs kärlek men om du vill ha barn kan du lika gärna gå och dö för då vill jag inte veta av dig längre".
  • Anonym (Vite)
    Anonym (Pelle) skrev 2018-10-12 10:53:56 följande:

    Jag vet att jag har min tjej för annat än avel iallafall. Vi älskar varandra mer än så. Sen finns ju redan ett barn i TS fall, men alla vet ju att ensambarn alltid är olyckliga, utom i alla de fall där de inte är det.


    Ja jag och min har varandra för annat än avel också. Däremot är det en dealbreaker om han inte vill ha (fler) barn på samma sätt som det är en dealbreaker för dig om din tjej vill ha barn. Tydligen älskar du inte din tjej eftersom du hellre lämnar henne än skaffar barn med henne? Det är din logik, inte min. Jag älskar min man men är inte villig att ge upp barn för hans (eller någon annans) skull. Du älskar din tjej men är inte villig att skaffa barn för hennes (eller någon annans) skull. Det är samma sak bara omvänt, men du verkar ha svårt att förstå det och verkar tycka att din inställning är finare. Vilket den inte är.
  • Anonym (Vite)
    Anonym (Greta N) skrev 2018-10-12 10:58:44 följande:

    Så du uppmanar henne att splittra sin familj pga att han inte vill ha fler barn? Du kan ju vara sann alltså. Så två barn utan pappa är bättre än den familj hon har nu??!! Kul när det sista barnet börjar undra och fråga. Speciellt om det är en inseminationsunge!!!!!


    Absolut! Det är för övrigt lika mycket han som splittrar familjen som hon.
  • Anonym (Vite)
    Limajo skrev 2018-10-12 11:01:41 följande:

    Jag undrar om barnet skulle välja syskon framför att föräldrarna lever ihop. Är inte alls så säker på det. Men det bryr du dig kanske inte om...


    Det finns många ensambarn som hellre hade haft syskon än föräldrar som bodde ihop. Det finns många ensambarn som inte hade velat det. Jag hade hellre sett att mina föräldrar skilde sig än lät bli att skaffa min lillebror. Skulle inte byta bort honom för något. Vad just detta barn hade velat kan man inte veta.

    För övrigt, om jag hade gett upp barn för min mans skull skulle kärleken ta slut. Förhållandet skulle dö och jag tror ju inte det är jättebra för barn att växa upp i ett kärlekslöst hem med bråk och bitterhet och föräldrar som mår dåligt och håller ihop enbart för barnets skull.
  • Anonym (Vite)
    Anonym (Pelle) skrev 2018-10-12 11:04:54 följande:

    Nej det viktigaste verkar vara att man ska få trycka ut så mycket ungar som möjligt. Oavsett om barnet som redan är där drabbas eller ej.


    Argumenten tryter ser jag.
Svar på tråden Jag önskar ett barn till men han vill inte