Forum Otrohet - Sex & samlevnad
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Jag vill ligga med min kollega, är gift

    Sön 14 okt 2018 21:26 Läst 61755 gånger Totalt 2607 svar
    Visar endast inlägg av Anonym (Villmenfårinte) - Visa alla inlägg
    Anonym (Villm­enfåri­nte)
    Återställ
    Sön 14 okt 2018 21:26 -12 +2

    Jag är gift och har två barn, varit tillsammans i 14 år. Lycklig med min man, vill leva resten av mitt liv med honom. Har inte överhuvudtaget funderat på otrohet innan. MEN. Jag bytte jobb för 1 år sen, och jobbar där med en man där något vuxit fram som jag snart inte kan kontrollera. Vi märkte att vi hade rätt kul ihop, skämtar och skrattar mycket. Men plötsligt övergick det i känslor, som jag kämpar för att trycka undan. Det har gått ett halvår nu. Vi skriver mkt med varann på skype på jobbet, hänger så snart vi får chansen m gemensamma projekt (vi jobbar på olika avd så det känns som att vi hittar ursäkter att ses, ta en kaffe) och tonen i skype-samtalen är skämtsam, men övergått till skämtsam, flirtig. Vi skrev häromdagen att vi balanserar på gränsen, och det gör vi - utan att skriva eller säga något rakt ut. Stämningen är elektrisk. Jag vet eg inte vad han känner eller tänker, för vi har inte sagt nåt rakt ut. Jag kan inte sluta tänka på honom, och det äter upp mig snart. Och jag vill verkligen INTE förstöra hans familj (också gift), och inte min heller. Jag vill inte att han lämnar henne för mig. Jag vill bara så innerligt gärna kyssa honom, ligga med honom och få det ur systemet.

    Jag VET att jag borde undvika honom. Och JO jag älskar min man. Jag VILL inte känna såhär. Det här har bara slagit ner som en blixt och fastnat i mig. Nästan alla trådar jag hittar om liknande så har man det dåligt i sitt nuvarande, jag har inte det. Jag bara vill så jävla starkt bara ligga med honom. Men jag är rädd att jag inte kommer kunna leva med det, det borde jag inte, för då är jag ett jävla svin. Såna jag hatar själv.

    Vill rådfråga:

    1. Har du någon gång känt lika (haft det bra o älskat din nuvarande men blivit kåt/förälskad i en annan samtidigt) och faktiskt gjort det, fått det ur systemet och sen levt vidare? Eller slutar det alltid i kaos (fan, jag vet ju svaret, men finns NÅN som inte ångrat sig?)

    2. Borde jag fråga hur han känner / vad han tänker? Möjlighet: att jag inbillar mig och då är detta ur världen, alternativt. Risk: att han känner samma och det blir ännu jobbigare.

    Tacksam för konstruktiva tankar (att jag bör lämna min man innan jag gör nåt förstår jag att flera av er kommer säga, men det är inte aktuellt).

    Tack!

  • Anonym (Villm­enfåri­nte) Trådstartaren
    Återställ
    Sön 14 okt 2018 21:41 #5
    Anonym (l) skrev 2018-10-14 21:36:29 följande:

    Jag känner igen mig. Älskar min man över allt. Ändå kan sådant du beskriver hända. Jag vet inte varför. Men en sak vet jag: hur starkt det än känns så är det faktiskt så att det går över.

    Men du måste sluta mata känslorna. Ha bara yrkesrelaterad kontakt.

    När det blåst över utan att du agerade på känslorna kommer du att känna dig lättad och lite mognare för att du fattade rätt beslut.


    Åh jag vet ju det. Eller det är det jag tänkt hela tiden att det går över. Tänkte att över sommaren när vi är ifrån varann och helt utan kontakt under 5-6 veckor så lägger det sig. Men nej, det känns mer o mer. Vill ju bara att det ska gå över, men vi kan inte undvika varann helt på jobbet. Och jag vill ju...fan.
  • Anonym (Villm­enfåri­nte) Trådstartaren
    Återställ
    Sön 14 okt 2018 21:43 #6 -5
    Tecum skrev 2018-10-14 21:40:09 följande:

    Du vet själv vad du ska göra. Inget fysiskt, kontrollera dina känslor, trappa ner kontakten till vänskapsnivå, klarar du inte det så bryt kontakten så gott det går.

    Att ha sex en gång för att få det ur systemet är inget annat än självbedrägeri, det kommer inte att hjälpa. Det är som att försöka släcka en brasa med bensin...


    Det är just det här jag nånstans intalar mig - om vi bara ligger med varann så försvinner den otroliga spänningen mellan oss, och vi kan släppa det och gå vidare....
  • Anonym (Villm­enfåri­nte) Trådstartaren
    Återställ
    Sön 14 okt 2018 21:47 #8 -1
    Anonym (l) skrev 2018-10-14 21:43:58 följande:

    Jag vet, det liknar tortyr.


    Eftersom jag inte sökt efter det, utan det bara vuxit fram så ja..det känns som tortyr. Jag vill inte såra min man. Jag vill bara vara JAG och få leva ut det här. Men det är klart att det inte bara är jag i det här....

    Vår kärlek räcker till flera barn, obegränsat och

    lika mkt. Men man ?får? bara vara kär i en person...fan..

    Har du varit med om något liknande?
  • Anonym (Villm­enfåri­nte) Trådstartaren
    Återställ
    Sön 14 okt 2018 22:05 #11
    Anonym (l) skrev 2018-10-14 22:03:07 följande:

    ja, det har jag. Det är smärtsamt av bara helvete


    Hur gick det för dig och vad gjorde du?
  • Anonym (Villm­enfåri­nte) Trådstartaren
    Återställ
    Sön 14 okt 2018 23:01 #19
    Anonym (Erfarenhetjagvet) skrev 2018-10-14 22:10:42 följande:

    Frågan du ska ställa dig, vad gör du om det inte går över?

    Vad händer om ni gillar varandras närhet?


    Jag vet. Det är jag ju livrädd för. Jag tänker att en gång räcker, men tänk om det bara är beskn på elden...
  • Anonym (Villm­enfåri­nte) Trådstartaren
    Återställ
    Sön 14 okt 2018 23:02 #20
    Anonym (Peter Gabriel.) skrev 2018-10-14 22:06:56 följande:

    Ja, du.

    Tänk om din man är i samma situation som du och vill ha sex med en snygging han träffat via arbetet.

    Vem av de två tänker du på när du onanerar?


    Just nu tänker jag på den andra när jag onanerar. Men inte när jag har sex med min man.

    Just nu känns det som att min man kan få ett frikort bara jag får detta...
  • Anonym (Villm­enfåri­nte) Trådstartaren
    Återställ
    Sön 14 okt 2018 23:14 #22
    Anonym (B) skrev 2018-10-14 22:47:01 följande:

    A.G?


    Jag vill ju egentligen prata m honom, det vore så skönt om han sa att jag är heeelt ute och cyklar - då borde det gå över snabbare. Men med tanke på stämningen oss emellan, som nästan går att ta på, och sättet vi skriver till varann så anar jag ju att även han känner av det...men om han då säger att han inte vill riskera sin familj så är ju det också bra.

    Men tänk om han vill, hur svårt blir det inte då att säga nej...

    Huuuu...borde jag prata m honom?!
  • Anonym (Villm­enfåri­nte) Trådstartaren
    Återställ
    Sön 14 okt 2018 23:15 #23
    Anonym (l) skrev 2018-10-14 22:24:59 följande:

    Jag genomled det, jag brann och det kändes som jag skulle sprängas.

    Som någon skrev,  om du ligger med honom blir som att försöka släcka en eld med bensin.

    Det tog lång tid men det gick över.

    Jag vill ha min man och att vara borta från barnen varannan vecka, det skulle vara ännu värre tortyr.


    Jag vill bara att det ska gå över...och samtidigt få uppleva det som byggts upp så länge...
  • Anonym (Villm­enfåri­nte) Trådstartaren
    Återställ
    Sön 14 okt 2018 23:19 #24

    Har någon känt som jag för att sen ta steget att kyssa personen, och då inse att det känns helt fel och inte alls som man tänkt, och att det på så vis gått över?

Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll