Din plan verkar ju vara att, till varje pris, ha kvar din kollega som vän.
Kan kanske funka om du lyckas trappa ner ännu mer, eller åtminstone håller det på den nivån du har idag.
Vad händer om förutsättningarna förändras?
Säg att, om ett år från nu, kollegans äktenskap plötsligt inte längre är så bra och han börjar se sig om efter nåt nytt.
Han har ju halva inne hos dig så du lär ju vara första valet, vad gör du då?
I denna lågintensiva emotionella affär du, trots allt, fortfarande har med din kollega, känner du aldrig någonsin dåligt samvete, eller skuld, gentemot din man?
TS det är väl snart 1-års jubileum av din förälskelse i kollegan.
Du dansar fortfarande som katten kring het gröt, vill inte komma vidare, vill inte tillåta det att ta slut.
Imorgon är det ny vecka igen, dansen fortsätter...
De råd du fått här är väl i princip :
1: byt jobb
2: tala med din man
3: bryt kontakten med din kollega
Ingen av dem passar dig.
Du hänger på andra trådar och trånar efter info, du slänger dig efter kvinnor i din tråd med samma "lilla problem".
Du har ju till och med antytt (#1317) att jobbet kanske inte är så kul, att en stor orsak till att jobba var kollegan
- Hängmöten; minskat väldigt mkt. Men jag är inte i mål att aldrig ta en kaffe ihop igen. Vi har kul när vi ses, och jag behöver det på det jobbet
Då känns det ju plötsligt ännu mer logiskt att du inte vill ta åt dig råd om att byta jobb, det verkar ju enbart vara kollegan som får dig att stanna.
Vet du vad jag tycker du verkligen borde göra TS, jag tycker du skall dra detta till sin spets.
Berätta för din kollega om dina känslor, kom ut med det och se vad han säger. För det är det som du VERKLIGEN går och innerst inne längtar efter, att ÄNTLIGEN få veta!
Samma dag som du förklarat dina känslor för kollegan så tar du ett snack med din man. Berättar att du har fått känslor för en annan man på kontoret och att det är besvarat, men du kommer inte agera på det.
DET hade varit ett stag framåt, DET hade varit ärligt.
Men vet du vad TS, jag tror inte du kommer göra det, för då kan du ju inte både ha kakan och äta den, du kan till och med bli av med hela kakan.....
...och en Egoist vill ju inte lämna ifrån sig något frivilligt.....
P.S: (#1316)
Tror faktiskt du har mer dåligt samvete än du erkänner för dig själv.
Ditt sätt att rationalisera bort /undertrycka det är att säga "min man ju får mer sex än nånsin, så då är det ju win-win".
Praktiken var i december, sista gången vi sågs var i januari. I februari hördes vi inte alls och nu i mars har vi smsat lite sporadiskt. Min man vet om delar av historien då jag har svårt att inte vara ärlig. Han blev arg och ledsen först men inser att förälskelser på jobbet kan hända vem som helst, det har även hänt honom. Jag har bara så jättesvårt att gå vidare från den här mannen, men vill verkligen inte lämna det liv jag har med min man. Hoppas det ger sig med tiden. Jag och den andra mannen har numer ingen anledning att ses och gör därför inte det. Men jag är lite rädd för att vi kommer springa på varandra i framtiden då vi är i samma bransch, vet inte vad som händer då. Man tänker ju liksom inte så logiskt när man känner så här..
Låt mig gissa, de "delar av historien" du inte berättat för din man är att du fortsätter att ha kontakt med förälskelsen och att du därmed fortfarande är emotionellt otrogen mot din man.
Klass. Verkligen.....
Jag tror ärligt och genuint att många faktiskt bryr sig om att detta skall sluta bra för dig.
Ibland behöver man dock pusha lite för att budskapet skall gå in.
(felix) råd är definitivt ett steg i rätt riktning.
Kom igen nu! Ny vecka nya möjligheter!
Jag tog upp de tre råden för att det är de som varit mest förekommande, inte för att jag tycker alla är bra.
1:
Nej jag kan förstå att detta, i det stadium det är nu, motiverar det inte ett jobb byte.Hade det varit samma nivå på känslorna som i höstats, ja då hade jag nog tyckt det varit ett bra råd.
2:
Maken ja, the jury is still out on this one.
Å ena sidan kan jag förstå att du inte vill ta upp hela sanningen, det skulle ju potentiellt kunna sabba ditt äktenskap.
Men å andra sidan skulle det ju effektivt kyla ner umgänget med kollega. Fast förstås, risken är att maken då kräver alt 1.
3:
Däremot, om du nu menar allvar i att distansera dig, så tycker jag att detta är det bästa alternativet. "Bryta" kan betyda mycket, men det halvfjösiga försök du gjort hittills, dvs. "jag är passiv och svarar bara", är väl knappast tillräckligt om man verkligen vill kyla ner en förälskelse, eller vad tycker du själv?
Vad jag ville ha sagt, summerat, var att det nu gått ett år, och du rör dig inte mycket framåt på sistone. Absolut ett stort kliv sedan i höstas, men du kommer inte riktigt hela vägen.
Se detta som att jag ville utmana dig, få dig att tänka lite mer på hur du skall ta dig vidare.
1. Han skriver till mig i stort sett varje dag på Skype, kommer förbi där jag sitter utan anledning många ggr per dag.
Kommer han förbi får du helt enkelt säga att du har mycket nu, återkommer. Skype likadant, dra ut på svarstiden, svar sedan att det är mycket nu, återkommer
2. Ibland byter han arbetsplats och sätter sig vid mig, trots att vi eg jobbar på olika företag och inte alls sitter ihop (men inne hos oss är det free-seating, så det går, men det är inte vanligt, vet att andra reagerat på det). Det gör han bara när han kan sitta med mig.
Lite udda, men kan väl anses vara OK, kollegor som jobbar ihop helt enkelt
3. Kollegorna märker vår kemi/energi och vi har fått det påpekat flera ggr att det är nåt med oss.
Är väl då mest en konsekvens av bl.a. övriga punkter på listan.
Risken är väl att det kan ge upphov till skvaller.Elaka tungor finns på alla arbetsplatser
4. Sex-skämt är återkommande.
Öööh nej, inte OK!
5. Han bokar upp konferensrum för att han och jag ska hänga själva, 1-3 timmar. Inget möte, bara att han vill umgås. Ingen annan får vara med, det är han tydlig med.
Intima fikastunder på konferensrum är no-no.
Fika själva i köket är väl att anse som OK
6. Han har bjudit med mig på AW?s med vårt externa företag. Noga med att ingen annan skulle följa med, bara han och jag.
Med tanke på omständigheterna, inte OK
7. Han föreslog att vi skulle på en (helt onödig) konferens i höstas m övernattning (bara vi fr vårt företag). Jag sa nej.
Fundamentalt NO-NO!
8. Om jag frågar om vi ska ta en kaffe så kan han ställa in ett möte för det och säger att allt handlar om prioriteringar.
Enkelt, du frågar inte efter en fika, och skall ni fika, gå till köket, inte till ett konferensrum.
9. Han vill aldrig att andra är med när vi fikar, bara han och jag. Därför föredrar han också att boka upp ett rum och bokar in ett låtsasmöte där vi kan sitta så att inga andra tränger sig på.
Fika själva i köket är OK, inte i konferensrum.
10. Han bokade in en lunch för oss i två timmar utanför kontoret för att bara umgås i höstas, vi åkte fr kontoret vid olika tider för att ingen skulle misstänka något. Vi hade datorerna med, han kollade på ettor och sa skämtsamt att man kanske skulle skaffa sig en etta man kan hänga i. (Här gick min gräns)
Som du själv säger, NO-NO
11. Han hör av sig på kvällar och helger.
Inte helt OK, kollegor gör inte så, men vänner kan göra så. Men kan du visa varje meddelande för din man, utan att skämmas, så visst fortsätt.
(Hade jag varit din man så hade jag dock blivit j?.gt irriterad om en manlig kollega skickat insta till min fru på Fredag, Lördag, Söndag och var o varannan kväll. Just saying.
12. Om jag jobbar hemma hör han av sig och frågar lite skämtsamt om han får komma över. Och att jag annars borde vara inne på jobbet och hänga m honom.
Kan väl knappast anses som OK.
Tänk dig situationen sett utifrån. Manlig kollega antyder ?skämtsamt? att han vill komma hem till sin kvinnliga kollega när inte maken är hemma. Hmm??..
Sluta helt enkelt med att svara på såna skämt.
13. Han vill alltid sitta nära, visar jag ett klipp / något på telefonen så lägger han alltid sin hand på min som håller telefonen.
Visst, finns personer som är mer fysiska än andra.
Så klänge det inte sker på intim-fika i konferensrum utan i öppna lokaler, typ köket så helt OK.
14. Han biter sig i läppen och fuktar läpparna när han lyssnar när jag pratar.
Hans problem, inte ditt.
15. Han spänner ofta musklerna när han går förbi mig.
Skämta bort det, högt och ljudligt typ ?andas ut X, andas ut?
16. Han nämner aldrig sin fru vid namn.
Tja inget du kan göra något åt. Men, pratar ni om era familjer, nämn alltid din man vid namn, pratar ni om hans fru, nämn hennes namn.
17. Han skickar låtar med låttexter om sex, förbjuden kärlek, att vilja men inte kunna vara med någon.
Som (felix) sa, denna är nog en enda stor metafor för er flirt. Lägg ner.
Kudos TS!
Äntligen lite mer än myrsteg, bravo!
......och ursäkta klarspråket men det var f-n på tiden att nåt hände!
Fortsätt så, så är familjen räddad.
Vi jobbade över med ett projekt och blev klara rätt sent. Bestämde oss för ett glas vin, sen kom första kyssen och på den vägen var det. Kyssen hade kommit utan även utan vin, det bar som skrivit i stjärnorna att det var dags.Tror vi kysstes nonstop i 1 timme, sen blev det sex på soffan, golvet och på skrivbordet. Tillfällen som gavs efter det var där det gick. Allt från utomhus, konferens, kopiatorrummet och några gånger på hotell under eftermiddag/kväll.
Jag vill inte ge dig råd, eller moraliskt uppmuntra till det ena eller det andra men känner att många som skriver har en uppmålad bild av att så här är livet, svart eller vitt, men gråskalan existerar inte (eller får inte existera). Tror inte tex att förbud mot saker får den önskade effekten. Allt ska ske av en fri vilja, framförallt valet av att vakna upp med sin man och vilja vara där. Inte för ett löfte inför en präst eller borgmästare (har vi sådana i Sverige?). Jag kan erkänna att jag använt svart arbetskraft, det är inte heller bra, men jag mår inte dåligt över det. Det var ett beslut som togs, då med full insikt och helt nyktert varför (det blev billigare). I den andra frågan, det skedde med passion och en kraft som jag inte kunde motstå, eller innerst inne ville motstå. Alla gör som sagt sina egna val.