BF juli 2019 - stannar på FL

Hej!

Läst här en hel del under tiden man försökt bli gravid, tänkte det var dax att skapa en inloggning nu när jag väl lyckats!

Jag är 23 år, första barnet för både mig och min sambo, är beräknad den 15 juli! Så spännande! Även fast jag är så otroligt rädd. Jag är super rädd att min endometrios på något sätt ska ha förstört så ett barn inte kan utvecklas. Var för 2 veckor sen hos min barnmorska för första gången för ett första samtal, frågade henne om det fanns möjlighet att göra ett tidigt ultraljud för jag var orolig att något inte fanns där. Men hon sa hånfullt att det gör dom iprincip bara för att säkerställa att det skett ett missfall..

Så jag sökte efter möjligheter att göra ett privat. Visar sig endast finnas över 150 mil bort. Kostar 1000 kr att göra och så måste både jag och min sambo ta ledigt från våra jobb en hel dag. Så det känns som man helt enkelt får vänta tills nån vecka efter jul för att få se att allt faktiskt stämmer.

Jag hade gärna velat veta att allt såg okej ut, att bebisens hjärta slår innan jag berättar för familj & vänner. För just nu är det enbart jag och min sambo som vet om det och jag tänkte jag ska försöka hålla mig till julafton att överraska!

Idag går jag in i v.7 (6+0). Det betyder att jag nu idag passerat veckorna/dagarna där jag fått mina tidigare missfall. Vet att det inte betyder någonting, sånt kan hända när som helst, men det kändes ändå som en liten milstolpe som jag gått och väntat på sen jag plussade. Trodde dock att jag skulle känna mig aningen lugnare nu men nej, är fortfarande så sjukt orolig och nervös precis hela tiden.

Vet hur du känner dig. Har fått fyra missfall i vecka 4+3, men känner mig inte säker trots att jag är i vecka 5+5 idag. Dagarna går sakta nu...

Jag tror tyvärr jag fått mitt andra missfall nu. Det började smått i tisdags med en liten brun föytning och sedan dess har det växlat med liksom rosaröda flytningar och lite mensvärk. I onsdags tog jag nytt gravtest som visade ?gravid 1-2? och imorse tog jag ett nytt eftersom jag skulle gått in i vecka 6 och det visade ?gravid 2-3?. Men jag förstår nu att jag inte kan experimentera så. Usch så tråkigt det här och så kortvarig lycka det blev den här gången :(

Då hoppar jag in i denna tråden :)

Jag plussade på BIM 16/11 så går in i vecka 5+0 imorgon.

Har haft P-stav i många år och den togs ut i oktober så det tog sig på första försöket. Blev väldigt förvånad men så lycklig!!

Viss oro nu pga att jag mår oförskämt bra. Egentligen känner jag mig endast trött, och kanske svagt molande värk någon gång ibland, lite ont i ryggslutet men annars inget illamående, kräkningar eller andra symtom som många upplever tidigt i graviditeten. Någon som känner igen sig (att man kan vara i princip symtomfri i början av graviditeten) och kan lugna mina nerver lite?

Ja, jag hoppas på att klara mig till ultraljudet den 29/11 och att allt ser bra ut och den lille har starka hjärtslag. Då kanske jag kan lugna mig lite i alla fall. Det känns dock väldigt långt bort trots att det inte ens är en vecka kvar. Har du något ultraljud inbokat?