AndreaBD skrev 2020-01-21 12:57:48 följande:
Njaaa.... alltså vissa av dessa punkter är ändå lite överdrivna. Och väldigt många drabbar faktiskt BÅDA könen. Vi kan börja med det - dina 5 första punkter drabbar kvinnor lika mycket som män, även om man kanske måste anpassa dem två första lite grann. Och då menar jag att kvinnor inte skam-och skuldbeläggs för exakt samma beteende som män, men kvinnor blir också det, och verkligen mycket.
Överdrivet tycker jag är att man inte skulle kunna ragga "lagom". Så länge man inte TAR på någon kvinna kan man väl inte bli anklagat för övergrepp? Att prata med folk behöver varken vara tråkig och så kan det inte vara något övergrepp heller.
Och jag tror inte heller att man måste tänka på vart man tittar som man. Visst, min ex-man råkade också en gång ut för en galen kvinna, som skrek åt honom bara för att han råkade titta åt henne håll. Men man kan alltid träffa på galningar. Ren otur. Vad man säger - där måste man vara försiktig, överlag.
Pedofilmisstankar - jo, det är lite trist. Jag vet från min man, och från kollegor att många inte vågar vara ensamma med något barn. T.ex. när jag berättat att jag försökte trösta ett gråtande barn som jag hittade i parken, så sa min man att han inte hade vågat göra det. Visst, det kanske man får undvika. Jag tror det är lite extra mycket sånt just nu, för att det inte uppmärksammats tillräckligt förut. Så nu upptäcker folk hur ofta det ändå förekommer och då är de paranoida. Förhoppningsvis blir det bättre.
Däremot - litar du inte tillräckligt på din fru, så att du tror hon skulle kunna göra något sånt? Säg inte nu att jag inte kan tänka mig in i det - det finns ju alltid hemska sak som ex-partner kan tänkas göra. Men varken min nuvarande man eller min ex-man skulle göra sånt.
Och jag tror inte riktigt att man inte får hjälp, bara för att man är man. Det är klart att man tänker att man framför allt måste hjälpa kvinnor om de blir utsatta av män. Dels är de i regel svagare och dels är det större risk att syftet där är våldtäkt. Men man tittar ju ändå på hela situationen. Om man ser tjejer slåss med varandra så tänker man kanske också att det bara är slagsmål.
Jag förstår att du som kvinna tycker de är överdrivna, jag tycker mimosa överdriver men som man har jag fått lära mig att inte ifrågasätta kvinnors upplevelser för vi män vet ju inte hur det är att vara kvinna men det omvända gäller uppenbarligen inte, kvinnor är experter på hur det är att vara man..
Ja, mycket drabbar kvinnor och män på liknande men inte exakt samma sätt. Men eftersom det som drabbar kvinnor betraktas som kvinnohat måste väl det som drabbar män rimligtvis betraktas som manshat? Det är talande att du opponerar dig när jag skriver att män drabbas av det men inte när mimosa skrev att det drabbar kvinnor..
Förr eller senare måste man ta på någon man raggar på, annars blir det inte mer än ett samtal. Jag förstår att du som kvinna inte ser några problem där eftersom du inte är den som förväntas ta initiativen. Du kan vänta på att mannen tar nästa steg och riskerar att göra fel, och även om du skulle ta risken att göra nått så är risekn att en man tar illa upp mycket mindre än att en kvinna gör det.
Det handlar inte om tillit, det handlar om att man aldrig kan veta säkert hur någon reagerar vid en skilsmässa, hur mycket man än tror att man känner någon så kan man ha fel. Och den typen av anklagelser är väldigt svåra att försvara sig mot, handläggs ofta av inkompetent personal och många kommer tycka att man skall ta det säkra för det osäkra..
Pedofilskräcken är inte speciellt ny, den började på 80-talet (påhejad av tongivande feminister dessutom) och har rätt långtgående konsekvenser. Det fanns fler manlig förskolepersonal på 70-talet än det finns idag.
Som sagt är det inte så konstigt att du tycker det verkar överdrivet, men det tycker män om kvinnors klagande också. Och om du förväntar dig att män skall ta kvinnors upplevelser på allvar bör ju vara beredd att ta mäns upplevelser på allvar och inse att du har en begränsad förståelse för hur män har det eftersom du inte är man.
