• Anonym (Trött mamma)

    Arga blickar

    Jag kan väl inte vara den enda som råkar ut för det? Oftast är det äldre män här.

    Vad gör ni? Låtsas ni som ingenting eller säger ni ifrån?

    Hade med tre barn till tandläkaren idag och jag var helt gråtfärdig till slut. Det skreks och bråkades och ja... Var allmänt hysteriskt.

    Under hela tiden satt en man i 70-80 årsåldern och råglodde, såg ut som han skulle explodera. Efter typ en kvart av argt stirrande tog han sin jacka och drog. Han sket helt sonika i sin tid.

    Helt paff av en sån överreaktion, men men!

    Har ni några liknande erfarenheter?

  • Svar på tråden Arga blickar
  • Aen87

    Engagerande tråd över ett relativt vardagligt problem. Det är ju inte hela världen. Jag förstår dig och jag förstår den gamla mannen. Jag är mamma och tar ibland med mina barn på saker där jag hoppas på det bästa. Oftast går allt bra och sedan är det inget mer med det. Men ibland märker jag att jag skulle tagit ett annat beslut. Ibland ute i samhället har någon annan tagit ett beslut som drabbar mig, alltså skrikiga ungar som springer hejvilt i en affär eller en buss, då blir jag irriterad. Så är det ju bara. Är man utanför sitt eget hem möts man ibland av situationer som är jobbiga och har svårt att inte visa att man blir irriterad, och ibland som förälder påverkar ens barns beteende andra. Ingen är perfekt. Jag hade nog tänkt att nästa gång sätter jag mig inte i den situationen.

  • Anonym (Herregud)
    Anonym (Tandläkarskräck) skrev 2018-11-16 05:10:16 följande:

    Nu ska jag inte döma dig för hårt, det kanske beror på din diagnos att du helt enkelt inte fattar.

    Min snart 90 år gamla förälder är trött, har värk i mer eller mindre hela kroppen. Ett tandläkarbesök gör att hen måste ligga till sängs mer eller mindre i flera dagar efteråt.

    Hen har slutat att gå till frissan, jag sköter det. Det blir inte jättebra men min gamla förälder slipper iaf åka iväg.

    Hen går inte till affären, det sköter bl a jag. Hen orkar knappt gå och har så ont i fötterna att hen inte kan ha skor på sig utan åker till tandläkaren i tofflor, sittande i rullstol den mesta tiden.

    Då behöver man inte vara "ängslig och rädd" utan bara gammal och trött. Är man i ett det skicket och dessutom kanske, utöver detta, har en sämre dag. Ja, då orkar man inte med en föreställning utförd av bråkiga småknattar.

    Fattar du verkligen, på allvar, inte det?

    Vem tycker du borde tas hänsyn i detta väntrum? Dina minst sagt livliga ungar eller den gamla människan som faktiskt gör (för hen) mer än ett dagsverke när hen varit till tandläkaren? 


    Min diagnos? Intressant.

    Har fulla förståelse för att det, för en gammal människa är jobbigt. Men har även fulla förståelse för att det är jobbigt för mamman med barnen. Något du inte verkar ha. Jag anser absolut inte att man borde ta mer hänsyn till den äldre i detta fall.

    Jag vidhåller att det är en inställningsfråga. Har nämligen själv en gammal, trött och svårt sjuk mormor. Hon blir inte bitter eller gråter över att ungar trilskas. Hon inser också att samhället inte kretsar kring henne. Något dina familjemedlemmar verkar sakna.

    Fattar du verkligen, på allvar, inte det? :o

    Vet inte heller varför du skriver "dina livliga ungar" då tråden inte handlar om mig och jag aldrig tagit med fler än ett barn till tandläkaren :)
  • Anonym (Herregud)
    jrockyracoon skrev 2018-11-15 23:56:30 följande:

    Du har intagit ett fullständigt orimligt förhållningssätt till detta.

    Det är inte rimligt att man ska behöva omboka en tid, för att inte ev. stöta sig med surgubbar och surtanter.

    Det finns flera orsaker till att ditt resonemang är orimligt. Nedan uppger jag några:

    1. Det skulle bli ekonomiskt olönsamt om alla föräldrar tillämpade detta. Ombokningar med kort varsel är inte samhällseffektiva, och om många gjorde det skulle vi slösa med skattemedel p.g.a. surisar och det vore bara dumt.

    2. Det kan bli lika stökigt nästa gång, och ska man boka om då också? Orimligt.

    3. Småbarnsföräldrar har tillräckligt tufft, utan att behöva springa omkring och passa upp för surtanter och surgubbar. Bättre att surgubben skärper till sig, och kommer ut ur sin bubbla.

    4. Barn har rätt att befinna sig på offentliga platser, och särskild hänsyn behöver tas till deras speciella behov. Utan barn, ingen framtid för människornas fortlevnad. Barn som är utagerande behöver träffa andra vuxna utifrån som hjälper till att visa dem hur man uppför sig. Ibland kan det göra underverk med någon utifrån som säger till på rätt sätt.

    Jag gissar att du själv någon gång i livet har hamnat i en situation då du tvingats förlita dig på andras välvilja. Kanske har du blivit tvungen att få hjälp med en strejkande motor, eller att du inte haft pengar på ditt kort i matkön och andra har blivit tvungna att vänta medan du hastigt försökt överföra pengar till kontot. Tänk om fler kunde inse att vi vinner på att visa empati för andra som har en dålig dag, och inte ständigt tänker på oss själva. Vi får ett bättre samhälle när vi visar förståelse för andra och deras situation.


    Håller fullständigt med dig om allt. Men verkar vara svårt för flera här att förstå :) kallas väl för egoism ;) folk som ska visas hänsyn och få empati men som inte kan visa det tillbaka.
  • Anonym (Kajamaja)

    Att just högljudda små barn retar folk så till den milda grad! Det finns ju annat som låter mycket och högt ute i samhället i så fall; trafik, tåg, musik i varje klädbutik och restaurang o s v. Stör ni er på allt det och blänger på varenda tutande bilist eller gasande ljud? Ellerär det bara barnröster som skär något så förgjordat i era stackars öron?

    Vi kan skatta oss lyckliga att detta är bland våra största bekymmer. Vi borde glädjas åt att barn har så fina rättigheter och möjligheter i vårt land.

    Det pågår krig och svält i världen. Barn dör varje sekund. De får inte ens möjligheten att vara barn såsom de borde ha rätt till. Jorden är döende p g a vår livshållning. Stormakter styrs av psykopater.

    Tänk, tänk om vi alla istället kunde engagera oss bara en bråkdel lika mycket i de stackars människor vars liv inte kretsar kring lite kiv i ett väntrum. Kring riktiga problem.

    Då tror jag världen hade varit en lite bättre plats, trots allt.

  • Anonym (lilla lilla gumman)

    Som jag ser det verkar det mest handla om bristande planering från ts´och den andra förälderns sida. Om man planerat ordentligt hade man inte behövt hamna  i den här situationen.

    Med god planering kommer man långt. Jag hade själv livliga barn (som nu är tonåringar) och det krävdes en del strategier för att vardagen skulle flyta smärtfritt.

    Jag förstår verkligen att livet kör ihop sig ibland men man kunde kanske valt en annan tandläkartid om man nu visste att pappan inte kunde ta ledigt just den dagen. Om situationen på jobbet ändrades med kort varsel kanske man borde ringt och bokat om tandläkartiden.

    Ts skriver att barnen var trötta, även här kunde man planerat bättre och fått en tid som passat bättre.  Jag förutsätter här att det inte handlade om ett akutbesök.

    Jag kan förstå att den äldre mannen blev trött och irriterad men det kan heller inte varit särskilt roligt för barnen. De verkar haft en jobbig stund och jag hoppas att själva undersökningen/behandlingen ändå gick bra.

  • Anonym (Tandläkarskräck)
    Anonym (Herregud) skrev 2018-11-16 08:50:37 följande:
    Min diagnos? Intressant.

    Har fulla förståelse för att det, för en gammal människa är jobbigt. Men har även fulla förståelse för att det är jobbigt för mamman med barnen. Något du inte verkar ha. Jag anser absolut inte att man borde ta mer hänsyn till den äldre i detta fall.

    Jag vidhåller att det är en inställningsfråga. Har nämligen själv en gammal, trött och svårt sjuk mormor. Hon blir inte bitter eller gråter över att ungar trilskas. Hon inser också att samhället inte kretsar kring henne. Något dina familjemedlemmar verkar sakna.

    Fattar du verkligen, på allvar, inte det? :o

    Vet inte heller varför du skriver "dina livliga ungar" då tråden inte handlar om mig och jag aldrig tagit med fler än ett barn till tandläkaren :)
    Sorry för det där med dina livliga ungar, jag bandade ihop dig med ts.

    Resten står jag fast vid.
  • Rock on
    Anonym (SåÄrDet) skrev 2018-11-16 16:08:47 följande:

    Jag är inte perfekt, men jag har full koll på mina barn. Kanske något för ts och ta efter.


    VET du hur situationen ser ut för TS?
  • Anonym (Trött mamma)
    Anonym (lilla lilla gumman) skrev 2018-11-16 16:14:30 följande:

    Som jag ser det verkar det mest handla om bristande planering från ts´och den andra förälderns sida. Om man planerat ordentligt hade man inte behövt hamna  i den här situationen.

    Med god planering kommer man långt. Jag hade själv livliga barn (som nu är tonåringar) och det krävdes en del strategier för att vardagen skulle flyta smärtfritt.

    Jag förstår verkligen att livet kör ihop sig ibland men man kunde kanske valt en annan tandläkartid om man nu visste att pappan inte kunde ta ledigt just den dagen. Om situationen på jobbet ändrades med kort varsel kanske man borde ringt och bokat om tandläkartiden.

    Ts skriver att barnen var trötta, även här kunde man planerat bättre och fått en tid som passat bättre.  Jag förutsätter här att det inte handlade om ett akutbesök.

    Jag kan förstå att den äldre mannen blev trött och irriterad men det kan heller inte varit särskilt roligt för barnen. De verkar haft en jobbig stund och jag hoppas att själva undersökningen/behandlingen ändå gick bra.


    Jag hade redan bokat om flera gånger och hade inte fått tid förens nästa år om vi inte tog den här tiden.

    Nu är det såhär att det är jag som känner mina barn och jag vet att jag gjorde allt jag kunde.
  • Anonym (Herregud)
    Anonym (Tandläkarskräck) skrev 2018-11-16 16:15:54 följande:

    Sorry för det där med dina livliga ungar, jag bandade ihop dig med ts.

    Resten står jag fast vid.


    Vad är det för diagnos jag har? :p
  • Anonym (anonym person)

    Varför frågar du om du ska säga ifrån när gubben blänger argt. Tycker du ska be om ursäkt istället för att dina barn stör. Förstår att det oftast är äldre som blänger för på deras tid så var barnen strängt uppfostrade. Och då lydde barnen när man sa till dem. För jag antar att du sa till dem?! Idag säger ju inte en del ens till sina barn. Dem får hållas helt enkelt. 

Svar på tråden Arga blickar