• Äldre 4 Dec 00:23
    5243 visningar
    13 svar
    13
    5243

    Långsamätande barn. Hur gör man?

    Jag har en 4,5-åring som alltid har ätit långsamt. Det här påverkar vardagen och blir periodvis ett stort stressmoment för oss alla. En smörgås lätt ta minst en halvtimme att äta och en middag omkring 1,5-2 timmar. Ibland uttrycker han själv att det är "tråkigt" att äta och ger upp efter 45 minuter. Då är han inte mätt utan kan komma en halvtimme senare och säga att han är hungrig.


    Under en period försökte vi påminna honom att ta en tugga till och så där, men han upplevde det som tjat och det slutade med att han inte alls ville sitta med vid bordet. Nu låter vi honom ta det i sin takt, men det tar sååå lång tid och det är inte alltid den tiden finns. Hur gör andra som har långsamätande barn? Har ni några tips för att få det att gå lite fortare?

  • Svar på tråden Långsamätande barn. Hur gör man?
  • Äldre 4 Dec 00:33
    #1

    Vad säger han själv? Varför tar det så lång tid? Sitter han och pratar medan han äter, eller bara dagdrömmer eller vad?

  • Äldre 4 Dec 00:54
    #2
    annabellelee skrev 2018-12-04 00:33:32 följande:

    Vad säger han själv? Varför tar det så lång tid? Sitter han och pratar medan han äter, eller bara dagdrömmer eller vad?


    Framför allt så tuggar han väääldigt långsamt och länge. Han har maten i munnen mycket längre än vad jag har sett någon ha maten i munnen (jag jobbar på förskola så jag har sett många ätande barn genom åren) Jag har ibland frågat om han har svårt att svälja, men det tycker han inte att han har. Det här långsamätandet har pågått sedan han började äta mat med bitar i. När han var bebis och åt puréer så svalde han liksom bara.


    Själv säger han att han inte kan äta fortare, men det är inte riktigt sant. Sådant som är riktigt gott, glass, pepparkakor och jordgubbar t.ex, äter han normalsnabbt eller till och med riktigt snabbt. Mat som han tycker mycket om går dock inte lika snabbt att äta, utan då äter han lika långsamt som vanligt, men fler portioner. (Tacos är en mardröm, eftersom det är hans favoritmat. Han kan sitta i tre timmar och äta, långsamt, långsamt.)

  • Anonym (Pappa­)
    Äldre 4 Dec 01:21
    #3
    Amanda84 skrev 2018-12-04 00:54:04 följande:

    Framför allt så tuggar han väääldigt långsamt och länge. Han har maten i munnen mycket längre än vad jag har sett någon ha maten i munnen (jag jobbar på förskola så jag har sett många ätande barn genom åren) Jag har ibland frågat om han har svårt att svälja, men det tycker han inte att han har. Det här långsamätandet har pågått sedan han började äta mat med bitar i. När han var bebis och åt puréer så svalde han liksom bara.


    Själv säger han att han inte kan äta fortare, men det är inte riktigt sant. Sådant som är riktigt gott, glass, pepparkakor och jordgubbar t.ex, äter han normalsnabbt eller till och med riktigt snabbt. Mat som han tycker mycket om går dock inte lika snabbt att äta, utan då äter han lika långsamt som vanligt, men fler portioner. (Tacos är en mardröm, eftersom det är hans favoritmat. Han kan sitta i tre timmar och äta, långsamt, långsamt.)


    Du skriver att favorit mat tar extra lång tid, kan det vara så att han riktigt vill njuta av smakerna och texturen och det därför tar lång tid?, för att vara säker på att det inte finns några underliggande problem kanske du skulle ta ett litet snack med BVC och höra vad de har att säga om det hela.

    Det knepiga är om man som förälder förstärker genom att på olika sätt förstora och fokusera på tiden han tar på sig, han kan då hamna i en ond cirkel.

    Hur ser hans tillväxt ut, växer han som han borde enligt sin kurva?, rör han på sig, eller är han mer stillasittande?

    Du kanske skulle prova med att ha en mycket liten portion på tallriken och säga att han får mer när han har ätit upp.
  • Anonym (Pappa­)
    Äldre 4 Dec 01:21
    #4
    Amanda84 skrev 2018-12-04 00:54:04 följande:

    Framför allt så tuggar han väääldigt långsamt och länge. Han har maten i munnen mycket längre än vad jag har sett någon ha maten i munnen (jag jobbar på förskola så jag har sett många ätande barn genom åren) Jag har ibland frågat om han har svårt att svälja, men det tycker han inte att han har. Det här långsamätandet har pågått sedan han började äta mat med bitar i. När han var bebis och åt puréer så svalde han liksom bara.


    Själv säger han att han inte kan äta fortare, men det är inte riktigt sant. Sådant som är riktigt gott, glass, pepparkakor och jordgubbar t.ex, äter han normalsnabbt eller till och med riktigt snabbt. Mat som han tycker mycket om går dock inte lika snabbt att äta, utan då äter han lika långsamt som vanligt, men fler portioner. (Tacos är en mardröm, eftersom det är hans favoritmat. Han kan sitta i tre timmar och äta, långsamt, långsamt.)


    Du skriver att favorit mat tar extra lång tid, kan det vara så att han riktigt vill njuta av smakerna och texturen och det därför tar lång tid?, för att vara säker på att det inte finns några underliggande problem kanske du skulle ta ett litet snack med BVC och höra vad de har att säga om det hela.

    Det knepiga är om man som förälder förstärker genom att på olika sätt förstora och fokusera på tiden han tar på sig, han kan då hamna i en ond cirkel.

    Hur ser hans tillväxt ut, växer han som han borde enligt sin kurva?, rör han på sig, eller är han mer stillasittande?

    Du kanske skulle prova med att ha en mycket liten portion på tallriken och säga att han får mer när han har ätit upp.
  • Äldre 4 Dec 07:27
    #5

    Han kanske inte klarar mat med textur? Han kan ju tycka det är gott smakmässigt men jobbigt med konsistensen? (bitar, crunch,olika tuggmotstånd osv)

    Det blir ju en form av selektiv ätstörning.

  • Äldre 8 Dec 02:30
    #6
    Fjäril kär skrev 2018-12-04 07:27:35 följande:

    Han kanske inte klarar mat med textur? Han kan ju tycka det är gott smakmässigt men jobbigt med konsistensen? (bitar, crunch,olika tuggmotstånd osv)

    Det blir ju en form av selektiv ätstörning.


    Selektiv ätstörning. Kanske. Vad sjutton gör man åt problemet då? Jag känner mig handfallen här..
  • Anonym (L)
    Äldre 8 Dec 02:46
    #7

    Känner igen mig. Då hade jag problem med att äta köttbitar. I vuxen ålder så uteslöts kött allt mer och vid 25 åt jag inte ens fisk. Alltså blev jag lakto ovo veg.antingen så var jag vegeterian, eller så mer troligt så var det en SELEKTIV ÄTSTÖRNING. låter troligare i din sons fall.

  • Äldre 8 Dec 08:51
    #8

    Selektiv ätstörning är verkligen på modet. 

    Personligen tror jag att det är betydligt vanligare med "vanlig" kräsenhet, trots och allmänna beteenden kring mat, än ätstörning hos så små barn. Med det sagt vet jag att selektiv ätstörning finns, men nu för tiden verkar varanann mattråd som handlar om barn landa i "selektiv ätstörning". Tänker att det är bäst att ta sådana råd med en nypa salt...

    TS, tänker att det är viktigt att utgå från barnets känsla kring det hela.
    VILL barnet äta?
    Gillar barnet mat?
    Upplever barnet själv att det är jobbigt att bli sist kvar vid bordte?
    Hur funkar det på förskolan?

    Hur går det att äta mat som inte ska tuggas, som soppa och yoghurt? Kanske man kan servera sådant ibland, för att snabba på ätandet lite. Om man har bråttom iväg serveras soppa och mackan till får man efter att soppan är slut, så barnet i alla fall får i sig en tallrik soppa. Mackan kan ju fås i bilen eller handen när man går. 

    Kan man sätta en tid som känns rimlig men ändå väl tilltagen för att inte stressa, och ha en timer eller något så barnet ser tiden? När tiden är slut får man sitta själv och äta, för då måste mamma och pappa diska/städa/kolla nyheter/spela spel med syskon. Sätta lite gränser mot barnet, familjen ska inte behöva sitta 1,5 h och vänta. 

    Kan barnet  räkna? Prova att göra en lek av att räkna tuggor, säg att vi tuggar 15 gånger och sedan sväljer.

  • Äldre 8 Dec 09:10
    #9

    Jag minns att jag under en period i 7-8-årsåldern var otroligt rädd för att sätta i halsen, och hade då svårt att äta i princip allt. Hade sett ett klipp på tv om en pojke som satte en godisbit i halsen och var nära att kvävas till döds. Det är inte nåt sånt han oroar sig för?

  • Äldre 8 Dec 11:39
    #10

    Hej TS!

    En reflektion jag gör när jag läser ditt inlägg är att puréer, jordgubbar och glass är vätskefyllda och/eller lite hala, så att de slinker ner av sig själva. Pepparkakor retar salivkörtlarna lite, och de blir till fina smulor i munnen som allihopa absorberar av den vätan. Däremot, med mackor och tacos förhåller det sig inte på samma sätt. Tacosfärs förblir hårda klumpar i såsen, salladen och den delen av en tomatskiva som är fast förblir ju fasta, likaså andra tacos-tillbehör... och tacoskal och smörgåsar absorberar såklart väta, men då blir de saggiga och sväller.

    Så, för mig blir den gemensamma nämnaren i din TS salivproduktionen. Vi har ju alla mer eller mindre mängd saliv.

    Isåfall kan du testa med starkare kryddningar, finhacka fast mat och använda mycket såser etc. Finns säkert tips på Google.

    Nu vill jag poängtera att det verkligen bara är en lös teori, och bara baserad på en kort TS.

    Spontant känner jag att det allra viktigaste är att inte lyssna för mycket på någon annan än ditt barn, iaf inte på ett forum, för det kan bli så oerhört fel om du tror på att barnet har en ätstörning fast att han egentligen inte har det, eller tvärtom att han inte har det när han har det. Tänk om du tror på att det är salivproduktionen och så är det egentligen en käksjukdom, eller igen, så är han 100% frisk och detta är bara hur han äter.

    Jag kan tillägga att jag också har ett barn som ofta äter långsamt, så jag förstår att det är tidsödande, och vad det än beror på gäller det ju att lägga stressen bakom sig och ha en massa tålamod. Och det har ni säkert! Ville bara skriva för att ingen annan nämnde saliv-grejen, ifall det nu är det.

    Kram

  • Äldre 8 Dec 12:11
    #11

    Jag är också inne på att jordgubbar och glass är mer hala och saftiga än tacofärs, vilket tyder på att det kan vara något medicinskt, tex brist på saliv. Vissa barn har också problem med vissa texturer. Visst, selektiv ätstörning är ett nytt modernt begrepp, men det kan passa in här. Det finns dietister som är experter på detta. Prata med BVC, de brukar ha en dietist knuten till sig.

    Lyssningstips:

    sverigesradio.se/sida/avsnitt/620759

  • Äldre 19 Dec 22:34
    #12
    Fågel Flax skrev 2018-12-08 11:39:39 följande:

    Hej TS!

    En reflektion jag gör när jag läser ditt inlägg är att puréer, jordgubbar och glass är vätskefyllda och/eller lite hala, så att de slinker ner av sig själva. Pepparkakor retar salivkörtlarna lite, och de blir till fina smulor i munnen som allihopa absorberar av den vätan. Däremot, med mackor och tacos förhåller det sig inte på samma sätt. Tacosfärs förblir hårda klumpar i såsen, salladen och den delen av en tomatskiva som är fast förblir ju fasta, likaså andra tacos-tillbehör... och tacoskal och smörgåsar absorberar såklart väta, men då blir de saggiga och sväller.

    Så, för mig blir den gemensamma nämnaren i din TS salivproduktionen. Vi har ju alla mer eller mindre mängd saliv.

    Isåfall kan du testa med starkare kryddningar, finhacka fast mat och använda mycket såser etc. Finns säkert tips på Google.

    Nu vill jag poängtera att det verkligen bara är en lös teori, och bara baserad på en kort TS.

    Spontant känner jag att det allra viktigaste är att inte lyssna för mycket på någon annan än ditt barn, iaf inte på ett forum, för det kan bli så oerhört fel om du tror på att barnet har en ätstörning fast att han egentligen inte har det, eller tvärtom att han inte har det när han har det. Tänk om du tror på att det är salivproduktionen och så är det egentligen en käksjukdom, eller igen, så är han 100% frisk och detta är bara hur han äter.

    Jag kan tillägga att jag också har ett barn som ofta äter långsamt, så jag förstår att det är tidsödande, och vad det än beror på gäller det ju att lägga stressen bakom sig och ha en massa tålamod. Och det har ni säkert! Ville bara skriva för att ingen annan nämnde saliv-grejen, ifall det nu är det.

    Kram


    Tack, här fick du mig att tänka till lite!
  • Anonym (Försk­olan)
    Äldre 19 Dec 22:54
    #13

    Hur fungerar det kring mat och måltid på förskolan?

    Hinner ditt barn inte äta sig mätt eller är det ok med långa måltider där?

    Hur ser tillväxtkurvan ut?

    Kan det vara så att måltiden tar sån tid för att den ?får? ta så lång tid? Behöver maten ätas, tänker om kalori och näringsbehovet egentligen är fyllt efter 15 min? Om ni begränsar tiden, och erbjuder mat vid nästa måltid, går det lika långsamt?

Svar på tråden Långsamätande barn. Hur gör man?