Sönderstressade småbarnsföräldrar

Alltså som jag känner igen mig!
Har en liten på 18 mån hemma och det är full fart hela dagen. Sällan hinner man med hemmet och typ aldrig något för egen del. Det är i så fall om jag har ett ärende någonstans och chansar på att jag ska kunna ta med mig honom. Men det är liksom inte värt, och såklart att en ettåring hellre är ute eller hemma och leker än följer med mig på sånt som JAG vill göra
Så vi tar oss igenom dagarna på hans villkor.

Han är också väldigt morgonpigg vilket gör att när han sover middag 1,5h mitt på dagen så måste jag också sova, annars är jag helt slut innan kvällen.

MEN skillnaden verkar vara att jag har ett jobb som jag trivs med. Det gör att jag gick tillbaka 2 dagar i veckan i höstas och ska fortsätta så fram till sommaren. Maken får helt enkelt backa och vara hemma dessa dagar. Och det har varit sjukt nyttigt. Så att han får se och uppleva för egen del hur intensiva dagarna är och att det är helt sant att man inte hinner med något.
Som du skriver om diskmaskin exempelvis, det är sällan jag hinner fixa sånt när jag är själv

Öppna förskolan har vi besökt men det har mest varit som nödlösning vissa förmiddagar då jag känner att barnet klättrar på väggarna och behöver aktiveras men det kanske är för regnigt för att vara ute någon längre stund. Då har vi gått dit och lekt lite. Biblioteket är annars en favorit faktiskt, där finns både böcker och leksaker.

Är det helt säkert att du inte kan hitta några andra föräldralediga att hänga med? Det kanske kan göra det värt att besöka öppna förskolan någon mer gång, och försöka hitta någon? Jag har inte hittat någon den här gången utan vi har varit mycket själva. Vilket också tär på en, då påfyllningen av det sociala varit nästintill noll. Nu får jag dock det via jobbet de dagarna jag jobbar så det är ändå ok.

I vårt fall går det inte att säga konsekvent att vi tar hemmet och hushållet till kvällen för vi har även ett äldre barn i skolåldern som har läxor, aktiviteter och annat. Den som för dagen varit f-ledig förbereder middag så gott det går (försöker laga ordentlig mat några dagar i veckan som går att värma eller göra om till andra rätter kommande dagar). Den har även ansvar för stora killen under resten av kvällen eftersom man kan behöva en paus från lilleman.

Sen ska han bada och i säng och efter det hinner man inte så mycket mer än att röja upp i köket, dra igång en tvätt, duscha och gå och sova. För den som är hemma går upp runt kl 05. Den som ska jobba dagen efter får vara uppe till 2115-2130 med stora barnet. Hänga tvätten och tömma diskmaskinen innan det är läggning.

På dagen hinner man dammsuga. Det tycker lillbarnet är rätt roligt så det funkar med honom i hasorna. Men allt som kräver fler moment får vara. 

Som svar på frågan om sömn, han sover sjukt bra när han väl somnar så det är vi väldigt tacksamma för. Somnar ca 1915-1930 och är sällan uppe på nätterna och härjar. Men vi är uppe tidigt tidigt, båda våra barn har alltid varit morgonpigga och sover ytterst sällan längre än till 0530.

Och tro mig, vi har testat allt. Sova mer, sova mindre, äta mer, äta mindre, ge välling på natten, sova senare, lägga tidigare bla bla bla. Inget funkar, de är morgonpigga helt enkelt.

På dagen sover vi middag ca 1,5h en gång efter lunch.

Vi är också ute väldigt mycket. Han älskar utelek, köra runt med bilar eller skottkärra, lassa i saker, leka i sandlådan. Jag som inte är så bra på att ligga på golvet och köra runt med bilar föredrar helt klart att klä på mig efter väder och gå ut ett par timmar. Där trivs vi nästan bäst!