Bf September 2019

Jag är ganska kluven inför det där.

Hela vår släkt och många nära vänner vet att vi förlorade graviditeten vecka 16 i höstas, så alla förstår väl att vi försöker igen så det ska inte mycket till innan de misstänker nåt. När jag fick missfall i vecka 6 i december så hade vi inte hunnit berätta och jag tyckte det var ganska skönt att slippa dela det med andra. Men jag kommer inte neka om någon frågar, eller försöka smussla överdrivet mycket för att ingen ska förstå. En kompis frågade rakt ut så hon är just nu den enda som vet.

Men berätta aktivt gör vi först efter KUB tror jag. Och då bara till dom närmsta eller dom som visste om den förra graviditeten. På mig syntes det inte alls i vecka 16, så jag kan antagligen hålla det hemligt minst till vecka 20 för kollegor och bekanta.

Vi hade precis fått ett positivt KUB-test och börjat berätta för alla, men i början av vecka 16 gick mitt vatten - läkarna misstänker att berodde på en infektion i moderkakan. Barnet levde några dagar till men sen fick jag värkar och cytotec för att hjälpa allt på traven.

Vi hade väntat med att berätta trots att vi inte fått missfall tidigare, ville liksom att det skulle vara mer verkligt för oss själva innan andra fick veta. Och efter kub eller ett ultraljud där allt ser bra ut så tror man ju att det ska gå bra så då började vi väl slappna av.

Jag känner att det inte är lika hemligt den här gången och inte lika stor överraskning som förra gången, så att berätta blir inte sån stor grej. Det är nog bara att jag vill komma till en punkt i mig själv där jag vågar hoppas att det faktiskt kan bli ett barn och inte bara ett smakprov på graviditet som jag tidigare upplevt.

När man passerat vecka 16 är risken för att nåt händer lika låg genom hela resterande graviditeten, så det känns lite för mig som ett tryggt datum, inte bara för att jag då passerat tiden för mitt sena missfall.

Någon mer här som väntar sitt 3e barn? Eller är alla förstföderskor :)

Jag har hängt här emellanåt i ett par år och kan tycka mig känna igen ditt namn här. När är dina barn födda? :)

Hej alla fina tjejer,

Då jag fick en väldigt dålig känsla igår så ringde jag till min bm idag som är helt fantastisk och ordnade ett akut vul till mig och jag har precis varit där. Tyvärr så kunde läkaren endast se en hinnsäck och daterade mig nånstans i v.6 typ 5+0 då skulle jag plussat innan jag ens hade ägglossning... inte särskilt rimligt så jag kan konstatera att jag fått mitt andra ma de ska följa upp om 10 dagar men det finns verkligen inget hopp.

Håller tummarna för massor med fina September-bebisar <3

Är ni sugna på nåt särskilt än? Här dricker jag massor av kall Bravo äppeljuice. SÅ gott! Funderar på om det kan vara cravings redan? Brukar aldrig vara särskilt förtjust i äppeljuice annars nämligen. Är i vecka 7.

När vi ändå pratar cravings, nån som har aversioner också? Förra gången kunde jag inte äta gubbens paradrätt (bläckfiskwok), nu är det nötter och kaffe (som jag tålde hela förra graviditeten, typiskt). Saft har jag också svårt för.

Såhär såg mitt vul ut i v 8+1.

Uppe är huvudet, kroppen/rumpan nedtill och den ring som är till höger är gulesäcken..