Råd omkring avlivning/omplacering

Jag hade själv tagit det i flera steg.

Först kolla med vet att det inte finns fysiska orsaker till problemet,
Sedan hade jag kontaktat en hundbeteendevetare. En duktig beteendevetare/hundpsykolog kan hjälpa dig vidare.
Kanske finns det andra lösningar och metoder du inte provat. Kanske det finns psykofarmaka som hjälper? Kanske det finns "hopp" för hunden att leva utan barn, som hos dfin syster som du var inne på?

Jag hade också funderat lite på hundens livskvalitet. Min ras har en livstid på 8-9 år, så jag hade kanske övervägt avlivning framför allt för stora insatser eller livsförändringar.

Tufft att fatta ett sådant beslut. Starkt av dig. Jag tror du gör det som är bäst för alla inblandade. En klar fördel är ju att du fortfarande kan träffa din pälskling ganska ofta (antar jag).