Inlägg från: lynx vox |Visa alla inlägg
  • lynx vox

    BF oktober 2019!

    Fröken W skrev 2019-10-19 21:13:24 följande:

    Nej, det är ju bara bra att de vill undersöka det de kan så du och bebis har bästa tänkbara förutsättningar för att må bra. Även om jag vet att man (jag) kan bli sjukt trött på att andra ska bestämma/lägga sig i mitt liv trots att det bara är av bra anledningar.

    Ingen aning om saftsug kan ha ett samband med diabetes. Men det låter ju troligt som du och bm är inne på, att när du får lågt blodtryck/känner dig yrslig så vill kroppen fylla på med något sött för att få upp blodtrycket igen:

    Vad är det som oroar dig? Skönt att du har en tid bokad för bedömning/samtal.


    Min oro grundar sej nog i flera saker, men rädslan är att något ska hända bebisen i magen.

    Min stora tjej är provrörsbarn och född för 13 år sedan. När jag då blev gravid fanns ingen oro alls för missfall eller liknande. När hon var två år blev jag spontangravid, men fick ett ma med blödning i v.14 (barnet dog i v.12)

    Sen några års uppehåll från barntillverkning med en tuff separation o sånt. Sen träffade jag en kille o vi ville ha barn men då blev jag inte med barn alls (hans spermier var tröga men han la skulden på mej så kände väl att det var mitt fel). Träffade ny kille och blev spontangravid igen efter 7 månaders försök. Fick missfall i v.11. Gravid igen efter 13 månader... Missfall igen I v.9

    När det förhållandet kraschade beslöt jag mej för att inte försöka bli med barn fler gånger då oron över att något skulle hända blev övermäktig och att göra barn inte gjorde annat än splittra förhållanden.

    Så träffade jag min nuvarande sambo som har tre barn och inte ville ha fler. Perfekt!!! Han bokade tid för sterilisering och 3 veckor innan den bokade tiden testade vi positivt... Jag hade redan innan sagt att jag aldrig skulle fixa att ta bort ett barn och han var den som huvudsakligen slarvade denna gång då han kom i mej när jag sagt att det var en dum dag för det... Han var nog trots allt rätt sugen på att bli pappa igen berättade han och så tog denna graviditet sin början. Har dock varit sjukligt orolig hela graviditeten. Blev bättre när man började känna rörelser, men de dagar lilltösen är lugnare kommer oron tillbaka. Känner några som förlorat sina barn sent i graviditeten så där har skräcken också satt spår!

    Därav är jag rädd att gå över för länge om något skulle hända, när man kunde ha tagit ut henne frisk o kry någon vecka tidigare...
  • lynx vox

    Kan ju tillägga att jag nu tvingat sambon till att göra en provrörsbefruktning om något skulle hända detta barn då det är enda chansen att få till ett barn nu när han är steriliserad... Sen är nog sanningen den att jag inte skulle fixa att bli gravid en gång till med all oro som då skulle vara än värre. Är ju det barn jag nu bär på som jag vill ha!

  • lynx vox
    Fröken W skrev 2019-10-20 18:59:59 följande:

    Vilken kämpig resa du haft mot den här graviditeten, förstår att du är orolig. Men skönt att du har en tid bokad för ev. igångsättning. Kanske kan du få komma till din barnmorska lite oftare sista tiden nu för att få lyssna på hjärtljud och få bekräftat att bebisen mår bra.


    Jag har verkligen världens bästa barnmorska! Är där en gång i veckan och hon fixade tul efter min fundering/oro på det stora sf-måttet. Var in på förlossningen igår så lite vatten kommit ut och en av barnmorskorna på förlossningen var helt fruktansvärd när jag ringde in. Enligt henne hade jag troligtvis kissat på mej eftersom det inte fortsatte rinna... Då ringde jag min vanliga barnmorska som pushade mej att ringa igen o fick då prata med en annan som direkt sa att jag skulle komma in. Nu hade jag tillräckligt med fostervatten kvar så blir ingen igångsättning, men känns ändå bra att ha kollat så mycket på lillan sista tiden och att hon verkar vara en stor och stark tös! Fick tid för glukosbelastning på fredag (min bm tror dock att jag föder på torsdag *haha*) så då får jag säkert möjlighet att lyssna igen.

    Är annars där en gång i veckan så det känns bra och tryggt!!
  • lynx vox
    Blåsippan84 skrev 2019-10-22 16:55:05 följande:

    Ej skrivit här på ca 1 månad. Senaste v blev inte alls som man hade tänkt.

    Insjuknade med hjärnhinneinflammation den 17e sep. Feber över 40, frossa, ljud och ljuskänslighet och huvudvärk som jag aldrig drömt om som aldrig släppte. Låg inlagd på infektion. I tors den 19e vid kl 19 började jag få smått kontinuerliga värkar. Kl 21.15 gick vattnet på infektion och kl 00.03 är son född. Så en mkt snabb förlossning, vilket jag är tacksam över då det inte fanns mkt mer kraft. Sedan lossade ej moderkakan så blev op direkt och förlorar en del blod. Sonen syresatte sig lite dåligt och de var osäkra Hur påverkad han var efteråt pga min infektion, så vi hamnade på neo och blev utskrivna efter 4 dagar. Är nu sjukskriven minst till 1 nov för hjärnhinneinflammation och maken är hemma. Så nu är den riktiga utmaningen att inte överansträngninga hjärnan med intryck och vila sig frisk med 3 barn. Men mår iaf 100ggr bättre än när jag insjuknade. Och vilken fantastisk vård man får överallt.


    Usch vilken fruktansvärd tid för förlossning när du var så sjuk. Men skönt att det börjar vända och att du har maken hemma som stöd. Hade säkert varit jobbigt att vara hemma och sjuk även utan 3 barn varav ett är nyfött!

    Stort grattis till sonen:)
  • lynx vox
    Mia86a skrev 2019-10-24 15:54:29 följande:

    Hur går det för er som är kvar? Jag är på bf+3 nu men tror han kommer stanna i magen ett tag till. Var på mvc i tisdags där de konstaterade att han börjat lägga sig tillrätta och numer är ruckbar och inte längre helt rörlig. Ska på ultraljud igen på tisdag och sedan till mvc på onsdag om han fortfarande inte kommit. Känns bra att i alla fall ha fler besök inbokade, har ju tyckt att det varit lite glest att få träffa barnmorskan var tredje vecka nu i slutet av graviditeten...


    Blev ingen förlossning igår (torsdag), men började på kvällen få liiiite mensvärk. Vaknade för en liten stund sen med tilltagande sådan, men det har gått över, så får se om det dyker upp igen eller om det blir en fredag med glukosbelastning på morgonen istället... Drygt när man vaknar efter en timmes sömn och sen blir såhär klarvaken.
  • lynx vox
    Mia86a skrev 2019-10-25 08:13:28 följande:

    Åh vad spännande! Du måste uppdatera med hur dagen blev. Glukosbelastning är ju ingen superhit så hoppas du slapp det och istället får en bebis inför helgen


    Blev ingen bebis utan glukosbelastning! Helvete vad risig i kistan jag blev av den... Men sen ingenting!

    Söndag kväll kändes det som något var på gång. Vaknade natten till måndag med en kraftig sammandragning och tänkte att hon kanske föds på sitt bf ändå, men det gick över... Natten till idag vaknade jag med mensmolvärk som höll i sej hela förmiddagen, men så släppte även det och nu känner jag ingenting typ.

    Så är väl bara att börja ställa in sej på november. Alla runtomkring har gissat på att hon skulle komma tidigare, men jag var pessimist och satte 3 november som datum så får se om det blir då.

    Vore skönt annars om hon ville komma denna vecka då vi inte har de andra barnen hemma nu och jag därför känner att det blir lättare att få stanna på bb så länge jag vill och ha sambon med.

    Hur går det för dej? Och er andra? Någon mer kvar?
  • lynx vox
    Mia86a skrev 2019-10-25 08:13:28 följande:

    Åh vad spännande! Du måste uppdatera med hur dagen blev. Glukosbelastning är ju ingen superhit så hoppas du slapp det och istället får en bebis inför helgen


    Blev ingen bebis utan glukosbelastning! Helvete vad risig i kistan jag blev av den... Men sen ingenting!

    Söndag kväll kändes det som något var på gång. Vaknade natten till måndag med en kraftig sammandragning och tänkte att hon kanske föds på sitt bf ändå, men det gick över... Natten till idag vaknade jag med mensmolvärk som höll i sej hela förmiddagen, men så släppte även det och nu känner jag ingenting typ.

    Så är väl bara att börja ställa in sej på november. Alla runtomkring har gissat på att hon skulle komma tidigare, men jag var pessimist och satte 3 november som datum så får se om det blir då.

    Vore skönt annars om hon ville komma denna vecka då vi inte har de andra barnen hemma nu och jag därför känner att det blir lättare att få stanna på bb så länge jag vill och ha sambon med.

    Hur går det för dej? Och er andra? Någon mer kvar?
  • lynx vox
    Mia86a skrev 2019-10-25 08:13:28 följande:

    Åh vad spännande! Du måste uppdatera med hur dagen blev. Glukosbelastning är ju ingen superhit så hoppas du slapp det och istället får en bebis inför helgen


    Blev ingen bebis utan glukosbelastning! Helvete vad risig i kistan jag blev av den... Men sen ingenting!

    Söndag kväll kändes det som något var på gång. Vaknade natten till måndag med en kraftig sammandragning och tänkte att hon kanske föds på sitt bf ändå, men det gick över... Natten till idag vaknade jag med mensmolvärk som höll i sej hela förmiddagen, men så släppte även det och nu känner jag ingenting typ.

    Så är väl bara att börja ställa in sej på november. Alla runtomkring har gissat på att hon skulle komma tidigare, men jag var pessimist och satte 3 november som datum så får se om det blir då.

    Vore skönt annars om hon ville komma denna vecka då vi inte har de andra barnen hemma nu och jag därför känner att det blir lättare att få stanna på bb så länge jag vill och ha sambon med.

    Hur går det för dej? Och er andra? Någon mer kvar?
  • lynx vox
    Mia86a skrev 2019-10-25 08:13:28 följande:

    Åh vad spännande! Du måste uppdatera med hur dagen blev. Glukosbelastning är ju ingen superhit så hoppas du slapp det och istället får en bebis inför helgen


    Blev ingen bebis utan glukosbelastning! Helvete vad risig i kistan jag blev av den... Men sen ingenting!

    Söndag kväll kändes det som något var på gång. Vaknade natten till måndag med en kraftig sammandragning och tänkte att hon kanske föds på sitt bf ändå, men det gick över... Natten till idag vaknade jag med mensmolvärk som höll i sej hela förmiddagen, men så släppte även det och nu känner jag ingenting typ.

    Så är väl bara att börja ställa in sej på november. Alla runtomkring har gissat på att hon skulle komma tidigare, men jag var pessimist och satte 3 november som datum så får se om det blir då.

    Vore skönt annars om hon ville komma denna vecka då vi inte har de andra barnen hemma nu och jag därför känner att det blir lättare att få stanna på bb så länge jag vill och ha sambon med.

    Hur går det för dej? Och er andra? Någon mer kvar?
  • lynx vox
    Mia86a skrev 2019-10-29 19:22:44 följande:

    Men åh, man vill ju bara att alla ska få sina efterlängtade bebisar! Fick du ett positivt svar på glukosbelastningen i alla fall?

    Själv har jag inga känningar på att något är på gång, hade ju bf 21 oktober, men börjar också tro på 3 november nu. Vore rätt praktiskt för vår del att gå i helgen eller nästa vecka då ett av småbarnen är sjukt denna vecka, och därmed hemma från förskolan, och det stora barnet inte är hos oss alls nästa vecka vilket gör att vi slipper skjutsningar etc som kan kännas lite stressande. Men vi får se, det kan ju faktiskt starta typ nu också.

    Var i alla fall på ultraljud idag och allt såg bra ut. Ska till bm imorgon, antar att det bara blir de vanliga kontrollerna och info om var och när jag ska ringa för igångsättning om bebisen inte kommer självmant.


    Känner ju direkt att jag inte ska gnälla då du väntat en hel vecka längre efter bf än jag ;)

    Jag ska också till bm imorgon så antar att jag får svar på glukosbelastning men då? Inte hört något innan i all fall men det har ju o andra sidan varit en helg emellan...

    Min bm pratade tidigare om att kanske göra hinnsvepning om jag gick över tiden... Undrar om jag ska be om en undersökning imorgon för att se om det är möjligt??

    Någon som har erfarenhet av sånt?
Svar på tråden BF oktober 2019!