frökenfia skrev 2019-10-17 17:47:14 följande:
Hur kan du vara så säker på att det utvecklas till en fin vänskap om det skulle visa sig att han inte har några känslor för mig som jag för honom? Han kanske tar avstånd istället... Är rädd för konsekvenserna helt enkelt. Jag kommer att ta tjuren vid hornen men väntar på rätt tillfälle...
Hade jag varit din kollega den manliga och du berättar att du tycker om mig, känner dig lugn och trygg i min närhet!
Skulle inte mina känslor vara lika starka, jag hade blivit smickrad och väldigt glad.
Varför skulle jag vilja bryta min fina vänskap jag har byggt upp med dig bara för du är kär i mig?!?
Jag hade varken dumförklarar dig eller tagit avstånd.
Hade nog känts så dumt för dig, hade vi suttit ner och pratat om det. Så är jag övertygad att vi hade skrattat åt det när alla kort är lagda på bordet, när du får chans att berätta din historia, hur du känt och tyckt. Därefter får jag besvara och hjälpa dig.
Just då och där så vet ni båda vart ni står, och att ni kan bli ännu tajtare just nu på ett vänskapligt stadium.
I det stora hela, så är han intresserad och det är Inge konstigt. Varför sitter han kvar enbart med dig, söker upp dig, ger dig komplimanger m.m???
I den här bubblan du är i så borde du berätta att du tycker om honom.
Så ni båda kan prata ut och gå vidare därefter.
Tiden kanske rinner ut!
