Sjukskriven med utmattningsdepression och vill göra ivf

Håller med sevenseas. Vi behövde 2 år och 7 insättningar för att äntligen bli gravida och jag kan intyga att det är en otroligt jobbig resa. Innan vi började trodde vi att det skulle gå fort - vår barnlöshet berodde på manlig faktor, allt såg bra ut hos mig, så tänkte att något försök, kanske två, sen är vi i hamn, och vem vet, vi kanske blir gravida naturligt under tiden.

Behandlingen var otroligt smärtsam och jag mådde skit av hormonerna. Varje misslyckat försök sänkte oss i ännu en grop, och vi fick även träffa kuratorn på Kliniken, vilket inte gav något. Inför sista försöket träffade vi läkaren en gång till, förmodligen för att hon skulle säkerställa att vi orkade en sista gång.

Samtidigt vet jag hur dåligt man mår över att inte kunna få barn. Det enda man ser är magar och barnvagnar och man blir mer inåtvänd och pessimistisk för varje månad som går. Jag hann dessutom komma upp i ålder rejält innan vi slutligen blev gravida vilket bidrog till ytterligare stress.

Du skriver inte hur gammal du är, men jag skulle råda dig att komma på fötter först innan du gör ivf. Är kroppen för stressad och trött är oddsen sämre ändå.

Hoppas det ordnar sig för er!

Stor Kram!