Varför har ni inte Facebook?
Tagit bort min Facebook, känner att jag vill ta paus. Ni som inte har Facebook, varför? Ge mig skäl att inte ha det!
Tagit bort min Facebook, känner att jag vill ta paus. Ni som inte har Facebook, varför? Ge mig skäl att inte ha det!
För att jag har ett liv istället. Är hellre social i verkligheten än har hundra hittepå vänner på FB:
Jag har aldrig haft FB eller Instagram. Jag lever mitt liv i den verkliga världen. Behöver jag veta/lära mig något så googlar jag.
Mig veterligen så missar jag inget viktigt bara för att jag inte har FB. Mina vänner har mitt mobilnr och mejladress så de kan alltid kontakta mig om de vill.
Det går alldeles utmärkt att leva ett liv utan FB.
För att jag har ett liv istället. Är hellre social i verkligheten än har hundra hittepå vänner på FB:
Jag håller med. För att inte tala om hur mycket tid av sitt dyrbara liv folk lägger ner på att hålla sig uppdaterade om andras liv.
Jag blev väldigt anti när jag pluggade på universitetet och de flesta satt och kollade in FB istället för att socialisera under fika och lunch.
Min syster är beroende av FB och när hon hälsar på sitter hon ständigt och kollar upp vad folk gör, så jag sade att hon lika gärna kan sluta komma på besök.
Precis som du fick jag också en massa vänförfrågningar från folk jag knappt kände från skoltiden. Samt en del från helt okända människor.
Jag har aldrig haft FB eller Instagram. Jag lever mitt liv i den verkliga världen. Behöver jag veta/lära mig något så googlar jag.
Mig veterligen så missar jag inget viktigt bara för att jag inte har FB. Mina vänner har mitt mobilnr och mejladress så de kan alltid kontakta mig om de vill.
Det går alldeles utmärkt att leva ett liv utan FB.
Vill inte ha FB eftersom jag inte har några vänner, familj eller arbetskamrater etc.
Känner inget behov av det och jag är inte intresserad.
Plus att jag inte vill bli uppsökt och kontaktad och känna mig tvungen att svara på en massa som jag inte har tid och energi till.
Har läst 1984.
Tog bort min facebook för ett halvår sedan ca. Det blev ett psykiskt beroende och jag märkte att jag blev ledsen varje gång jag förlorade en "vän" (som kanske aldrig varit någon vän) och att jag blev deppad när jag inte fick så många likes på mina inlägg, samtidigt som jag såg att andra fick massor. I slutet förlorade jag någon "vän" för varje status jag la ut, oavsett hur harmlös den var. Verkar som om folk i gemen har blivit så känsliga sedan facebook kom. Som att man måste väga sina ord på guldvåg när man skriver inlägg och kommentarer. Alltid är det någon man trampar på tårna. Stod inte ut med att vara så "bunden" till vad som händer på facebook, det gjorde mig bara ledsen och deppad, så jag gick ur och idag mår jag mycket bättre.
Ja, jag fick en konstig känsla redan vid när massa icke-vänner men bekanta människor från skoltiden ville bli vänner och sedan grattade på födelsedagen,
Alltså, f-n vad bissart - och som du säger "låtsasbekräftelser" från männsiskor som egentligen skiter i vad du gör.
Jag vill hellre skippa allt det och få en enda härlig kram och blombukett från min kille. Det är på riktigt och värderas så mycket högre i min värld.