Anonym (Noomi) skrev 2019-03-21 07:45:13 följande:
Han säger att jag måste låta honom göra det. Annars ser det ut som umgängessabotage från min sida :( För att jag vet att han är pappan även om han inte skrivit på än. Och han har ju gått ut med barnet och allt gått bra flera ggr nu. Om jag tar bort umgänget nu eller att han bara får stanna på sjukhuset när jag får ta ut barnet så kommer det ses mkt allvarligt av rätten. Och då kommer han få vårdnaden över barnet eftersom jag inte ammar. Och att han har lika stor rätt till barnet som jag har.
Du måste ingenting. Lita inte på honom utan på folk som du känner och som vill dig väl. Ta ALLT vad han säger med en STOR nypa salt!
Du är barnets mor och vårdnadshavare. Du ska göra det som är bäst för barnet. Och i det här läget som nybliven mamma ska du bara göra det som du är bekväm med.
Du kan ställa in umgänget om du känner dig otrygg med det. Och du behöver inte (just nu) ha någon kontakt med pappan om du inte känner dig bekväm med det.
Det viktigaste just nu den första tiden är att du och barnet mår bra. Du behöver landa i rollen som nybliven mamma. Du ska omge dig med stöttande människor som vill dig väl. Tänk på att ditt barn är helt beroende av dig. Om du mår bra så kommer barnet må bra.
Av det du beskriver får jag känslan att pappan inte är någon bra influens just nu. Var försiktig med honom.
En sak i taget. Först behöver faderskapet fastställas. Sedan behöver umgänget fastställas. Med tanke på vad du berättat så tycker jag att det ska göras med hjälp av Familjerätten. Ni kan där få hjälp med att kommunicera och samarbeta och göra ett skriftligt umgängesavtal som är bindande. Låter som ni behöver det med tanke på pappans beteende. Gå bara med på ett avtal som du är trygg med. Men med ett skriftligt avtal kan du känna dig tryggare med att pappan inte kan agera självsvådligt och göra som han vill med utan konsekvenser.
I ditt läge kan du ställa in umgänget och hänvisa till Familjerätten. Hänvisa till att det ska fastställas med deras hjälp och att inget umgänge kommer att ske innan det. Inget ont kommer att hända dig. Det är inte fel att vilja ha en så stor sak reglerad med hjälp utifrån.
Så länge du är ensam vårdnadshavare så är det du som bestämmer över barnet, även umgänge. Du kan och ska neka umgänge som kan vara skadligt för ditt barn. Men du får inte förhindra umgänge som du tror är bra för ditt barn.
Familjerätten brukar kunna hjälpa till att få till umgänge enligt någon sorts standardlösningar. När det handlar om spädbarn brukar de rekommendera täta men kortare umgänge tillfällen. Är du trygg med pappan så kan det kanske ske i ditt hem. Känner du dig inte trygg med det kanske pappan kan ta barnet på kortare promenader, vara på öppna förskolan en stund med barnet medans du väntar (går och handlar, tar en promenad eller nåt) eller ta hem barnet till sig en stund om ni bor väldigt nära varandra. I takt med att barnet blir äldre så kan umgänget utökas.
Min egna upplevelse är att socialsekreterarna på Familjerätten är lite kluvna när det handlar om spädbarn. Å ena sidan förstår de att man ska varsamt till med nyblivna mammor och små bebisar men å andra sidan är de nästan för indoktrinerade i att pappors rätt ska tas i beaktande. De pushade mig att lämna ifrån mig mitt spädbarn till en man jag kände mig otrygg med. Sedan fick de panik när pappan vägrade lämna tillbaka bebisen till mig för amning.. Bebisen bara skrek och skrek, jag grät och hyperventilerade och pappan gormade och betedde sig aggressivt.. Finns inga enkla lösningar.
Ta hjälp av stöttande familjemedlemmar och vänner. Kanske en kurator vid behov. Var generös men låt ingen köra över dig.
