Inlägg från: Anonym (Gigi) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Gigi)

    Får inte kalla mig mamma?!

    Brumma skrev 2019-03-30 21:49:38 följande:

    Fast nu har ju även mamman sagt att hon förbjudit barnet. Så nej.


    Nej, står faktiskt om förbjudit.
  • Anonym (Gigi)
    Anonym (Gigi) skrev 2019-03-31 08:08:04 följande:

    Nej, står faktiskt om förbjudit.


    *Nej, står inte förbjudit.* skulle det vara.
  • Anonym (Gigi)
    Brumma skrev 2019-03-30 22:29:54 följande:

    Hon skriver även att mamman erkänt att hon sagt att barnet inte får...

    Men absolut - om mamman sagt att hon inte behöver kalla TS mamma så är det ju jättebra - det stämmer ju och ingen har bett barnet kalla TS för mamma ;)


    "Erkänt" kräver att någon anklagar henne. Det är tydligt var ts står. Jag anser inte att en mamma behöver "erkänna" att hon korrigerar sitt barn när hon säger fel.

    Så ja, Brumma, man kan läsa en text på olika sätt.

    Jag blir lite orolig för hur det var när du kom in i bilden och din mans ex just fått barn. Hur mycket ansåg ni då att hon som mamma inte fick bestämma? Hon hade väl just fött barn och hade en liten bebis?
  • Anonym (Gigi)
    Anonym (Bonusmamma) skrev 2019-04-01 20:50:33 följande:

    Alltså du har ju verkligen missat hela poängen. Vårdnadshavare och betydelsen av mamma är två helt olika saker.


    Men vad tycker du då? Är mamman i det här fallet "bara" en vårdnadshavare och du är så som en mamma ska vara och därför har du till skillnad från henne förtjänat den titeln. Hon råkar bara ha bistått med sin livmoder.
  • Anonym (Gigi)
    Anonym (Bonusmamma) skrev 2019-04-02 07:39:12 följande:

    Nej hon är vårdnadshavare tillsammans med min sambo och fattar alla beslut kring barnen är båda mammor för mina bonusbarn. Tex säger jag våra barn i vissa situationer när jag pratar om dom. Och behövs det i situationen förklarar jag vidare att dom är mina bonusbarn, min sambos barn från en tidigare relation.

    Jag kräver inte mamma- ordet och jag uppmuntrar inte dom att säga det, jag tror ingen bonus gör det med sina bonusbarn, och jag är fullkomligt trygg i min roll och vetskap om vem jag är i relation till dom, men jag rättar inte barnen de gånger de säger det till mig för jag vill inte bestämma hur dom känner för mig, hur dom väljer att se mig. Det valet måste de få göra själva. Första gången det hände så pratade vi om det men i deras värld så är jag helt enkelt deras andra mamma hos pappa. Så dom säger det ibland. Vad är det som är så provocerande med det?

    Ska jag tex inte borsta tänderna på barnen, bytit blöja på de när de var små etc med förklaringen jag är inte deras mamma?


    Provocerande blir det om mamman inte är med på det och om du inte tycker att det är en aspekt som du behöver ta någon som helst hänsyn till.

    Faktiskt, om du läser vad ts skrivit, så påstår ts att barnet uppmuntras att kalla bonuspappan för pappa. Helt uppåt väggarna att göra prestige av att bli kallad mamma eller pappa. Både vad gäller ts och bonuspappan.

    (Jag tog dig för ts i mitt förra inlägg, det var inte meningen.)

    Jag misstänker att det där med bonuspappan är en efterkonstruktion när ts inte fick det medhåll hon förväntade sig, men i vilket fall, vet man att någon blir ledsen så kan man ju försöka hantera det, inte bara anklaga mamman för att vara självisk. Inget blir ju bättre för att man rackar ned på henne. Man kan ju faktiskt försöka prata med mamman också och förklara att man inte uppmuntrar men inte heller tänker förstora om det nu är så att barnet går igenom en fas. Man korrigerar men mer kan man inte göra. Att bara skita i mamman och se henne som självisk lär ju inte göra livet bättre för någon av de inblandade.
  • Anonym (Gigi)
    Bjoer skrev 2019-04-02 11:02:49 följande:

    Så ett adopterat barn ska inte kalla sina adoptivföräldrar för mamma/pappa?


    Det där är faktiskt så dumt sagt. Det finns en tendens hos vissa människor att vilja förminska det faktum att en kvinna bär och föder barn. Vi kvinnor är unika med det och det finns en viss avundsjuka hos en del att det är så. Vissa är glada att de slipper gå igenom det, vissa är avundsjuka.

    Även adopterade barn har någon som burit och fött dem. För vissa blir det betydelsefullt att få veta vem det är och finna sina rötter. För andra gör det detsamma. Men självklart finns där en mamma och en pappa som funnits där som de uppfostrande och ansvariga föräldrarna. Det kan du däremot inte jämföra med vad som avser en bonusförälder i allmänhet.

    Att jämföra med adoptivföräldrar är bara så dumt.
  • Anonym (Gigi)
    möjligt skrev 2019-04-02 11:30:17 följande:

    En lite öppen fråga till er som tycker att det helt och hållet ska lämnas till barnet att vad det kallar sina närstående. Jag har både stött på och hört om barn där de i början när pappa har en ny flickvän sett henne som och talat om henne som en sorts extra storasyster.

    Skulle ni vara okej med att barnet gjorde den definitionen? Den är ju egentligen inte heller så långt bort. Eller om barnet alltid saknat en mormor/farmor och det var titeln det plötsligt gav er, skulle det kännas ok?

    För mig skulle det personligen kännas jätte jättefel på grund av de då implicerade släktskapen med pappan eller mamman men med resonemanget att barnet får definiera och titel och släktskap är helt orelevanta i sammanhanget så borde ju de också accepteras, eller?

    Jag betonar igen att jag tycker att mammatiteln kan förtjänas av och ges till en bonusmamma men att det är något man ska vara försiktig med och man ska ha samtalat ordentligt om det med barnet innan.


    Nu tillhör jag inte dem som tycker att man lämnar det helt och hållet till barnet men jag tänker ändå ge mitt svar. Jag tror att man behöver ha i åtanke att du inte vet vad framtiden bär med sig. Att börja definiera sin flickvän som storasyster kan bli märkligt när man någon gång i framtiden skaffar barn. En storasyster kan aldrig ha samma ansvar som din pappa och begreppen blir incestuösa.
    Om man sen växer upp och upplever att ens pappas flickvän mer har känts som en storasyster än en mamma så må det vara hänt men man behöver ju inte uttryckligen kalla sig det.
    Min "bonus" undrade ett tag i början vad hen skulle kalla mig. Vi tyckte "pappas sambo" och [mitt namn]. Inte konstigare än så. Men sen kom det fram att mamman hade kallat mig för plastmamma. Det gillade jag inte alls. Jag vill inte att hon ska definiera för sitt barn att jag är något jag inte är. För det första låter "plast" nedlåtande, som att jag inte är riktig. För det andra vill jag inte att hon ska antyda att jag har någon roll som jag inte har åtagit mig att ha. Jag tror att detta gjorde bonusen förvirrad. Just då kunde jag ändå känna mig lite smickrad över att hon på något sätt hade benämnt mig med "mamma", men idag, när jag vet vilka krav hon har haft, så vill jag bara att hon ska ta det och stoppa det någonstans där solen inte når.
  • Anonym (Gigi)
    Anonym (Bonusmamma) skrev 2019-04-02 10:51:51 följande:
    Jag rackar inte ner på barnens mamma i det här fallet. Hon har ju satt gränsen när hon sagt till barnen att hon inte vill att dom kallar mig mamma så jag tvivlar starkt på att de kallar mig mamma när de pratar med henne när de är hos henne. Så hos henne pratar de nog om mig i mitt namn. Jag tror att de bara använder ordet mamma ibland just till mig när de är hos oss. Förstår du vad jag menar? Men jag kan iofs inte veta, jag skriver tror. Min poäng i det här är nog bara varför ska jag ta bort något positivt för barnen, dvs att de ibland säger ordet mamma till mig. 
    Jag tror att jag förstår vad du menar. Jag tror också att det är okej att de kallar dig mamma ibland. Om du korrigerar dom ibland, eller pratar med dom om det ibland, jag kan inte se någon poäng i att korrigera varje gång om det är något som bara sker. Så länge du är medveten, inte ser prestige i det och inte heller faller för smickret, för det kan nog vara lätt att känna sig smickrad och gärna spela vidare på det. Men jag tror att det är bra att alla vet var de har varandra, må så vara att de råkar säga "fel" ibland. Vore ju tråkigt om du skulle korrigera dom varje gång också, tänker jag. Och du blir ju inte heller arg för att mamman korrigerar dom hemma hos henne. Hur kommer du att göra den dag ni befinner er på samma plats allihop och de råkar säga "mamma" till dig där?
  • Anonym (Gigi)
    möjligt skrev 2019-04-02 13:41:32 följande:

    Kortfattat försöker jag uttrycka att det inte är konstigt att mamman HAR en åsikt kring detta. Att man kanske tycker hon kanske har FEL åsikt gör inte att det är orimligt för henne att HA en åsikt. Sen faller det snarare bland alla fallgroparna med bonusfamiljer att man inte har någon(eller väldigt liten) bestämmanderätt över sina barn när de är hos den andra vårdnadshavaren men det är en annan fråga. För om barnets pappa hade uttryckt och sagt till barnet att han inte ville att det skulle säga mamma till bonusmamman borde bonusmamman inte respektera det iså fall?

    Sen blir väl detta extra känsligt eftersom det är en titel man adopterar från just biomamman. Hade ni bett barnet att kalla bonusmamman för pappa istället så tror jag spontant inte biomamman hade haft några problem med det


    Hahaha, vilken intressant tanke :D att kalla sig pappa!

    Det är ju faktiskt så att upp till en viss ålder är alla kvinnor "mammor" och alla män "pappor". Men sen är det ändå skillnad på "min mamma" och andras mammor.

    Men jag tror det ligger något i det du säger. Jag skulle nog tyckt det var lika knäppt, som varför krångla till det, varför inte bara använda namnet, men då hade jag kanske ändå känt mer att det där är upp till dom om pappan tycker att hans nya tjej också får kallas för pappa. Eller om han hade en ny kille. Men jag skulle också vara mån om att se hur barnet själv ser på vad "pappa" betyder.
  • Anonym (Gigi)
    Anonym (Nope) skrev 2019-04-03 17:41:33 följande:

    Nej tycker bara att barnets mamma ska kallas för mamma och bonusmamman kansle kan få ett gulligt nick stället?

    Kanske jag känner så för att min dotters farmor kallar sig mamma till min dotter vilket jag tycker är helt fel och sjukt.


    Varför tror du hon gör så? Vill hon konkurrera med sin sons fru?
  • Anonym (Gigi)
    Canadasvensk skrev 2019-04-05 18:08:09 följande:

    Tycker det är så komiskt att alla som tycker det är så onaturligt för att ett barn att kalla sin bonus mamman för mamma tycker det är helt normalt att ett homo-par kan ha två mammor eller två pappor.

    Snacka om hyckleri!


    Är du homofob?

    På samma sätt som adoptivföräldrarna är juridiska och uppfostrande föräldrar så är det för samkönade föräldrar.

    Det är du som är en hycklare.
  • Anonym (Gigi)
    Canadasvensk skrev 2019-05-02 18:53:51 följande:

    Och om det två kvinnor som får barn ihop var av en är bio-mamma, vad tycker du då??


    Varför blanda in andra sorters familjebildningar när styvfamiljen redan är så komplicerad i sig? Två mammor, två lesbiska, är att jämställa med gängse mamma och pappa. Förstår du inte det så, förlåt mig, men då är du nog homofob. En styvmamma är som tredje hjulet för ett barn som redan har en mamma och en pappa. Ett barn som har två "biologiska" mammor har ju inte den komplexitet som styvfamiljen har. Barnet med två mammor har en kärnfamilj till skillnad från barnet som har en mamma, en pappa samt en styvmamma. Det är helt olika situationer och kan inte jämföras.
  • Anonym (Gigi)
    Anonym (Styv) skrev 2019-05-02 20:09:06 följande:

    Fast två kvinnor kan inte få barn ihop, så det är en ickefråga.

    Antar att de kan gå på bio trots det.


    Ett ägg, en livmoder, någon annans sperma. Jo, det går. Sorry alla killar, kvinnor kan göra så här och det finns tillräckligt med killar som är okej med det.
  • Anonym (Gigi)
    Anonym (Styv) skrev 2019-05-02 20:09:06 följande:

    Fast två kvinnor kan inte få barn ihop, så det är en ickefråga.

    Antar att de kan gå på bio trots det.


    Och så har vi den där kvinnan och mannen som inte kan få barn ihop. Som adopterar. De blir också en slags kärnfamilj men såklart med SIN komplexitet eftersom barnet faktiskt har ett annat familjeträd som den kan tänkas vilja följa upp. Svårt på sitt sätt och utan att jämföra det ena mot det andra så har vi två sorters komplexa familjebildningar men som ej kan jämföras med varandra.
  • Anonym (Gigi)
    Canadasvensk skrev 2019-05-02 20:19:38 följande:

    Var har jag sagt att jag är emot homosexuella människor? Men du kanske har någon slags mansfobi, plastmammafobi eller annat töntigt påhittat skällsord??

    Men vi gör det lite mer kompicerat då. Det lesbiska paret fick barn med ett bög par. Hur ställer du dig till det??  Blir det okej att ha 2 mammor och pappor då????

    Jag pekar bara ut att det är en dubbel standard med att en plast-mamma absolut INTE får kallas för mamma för det är onaturligt, men två kvinnor som har barn ihop var av en är BIO MAMMA, då är det så jävla naturligt helt plötsligt!

    Så "just for the record" Gigi - jag är HELT okej med ett homosexuellt par som båda kallar sig mamma/pappa!

    Jag är också helt okej med att en plast mamma/pappa kallas för just mamma eller pappa. För dom som aldrig varit med om det har inte en susning om hur otacksamt det kan vara att vara plast-förälder. Så kallar då sitt bonus barn en för mamma eller pappa så är det en enormt stor bedrift. Varför ska man ta bort det från barnet bara för att bio föräldern blir sur?

    Hänger du med i resonemanget då??


    Nej. Jag kommer aldrig hänga med i ditt resonemang. Ja, ett barn kan få fyra föräldrar. Ellee tre. (Tänk på det, ojämnt antal och allt.) Men det är stor skillnad på att ha x antal engagerade föräldrar från födseln till att pappa råkar träffar en ny tjej lagom till man fyllt sju.
  • Anonym (Gigi)
    Anonym (Styv) skrev 2019-05-02 20:26:53 följande:

    Att En kvinna gör så gör inte två kvinnor till mammor.


    Det är fullt möjligt att ta ägget från den ena kvinnan och låta den andra kvinnan bära barnet. Men det spelar ingen roll, man behöver inte göra det så komplicerat. Två män, två kvinnor, barnen vet och förstår bättre än vad du gör vem som är dess föräldrar.
Svar på tråden Får inte kalla mig mamma?!